Hcg

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Lisa Bjärbo
Illustrationer: Kim W. Andersson
Lilla Piratförlaget 2025
Hcg
179 sidor

Jag kan meddela med en gånga att Lisa Bjärbos nya bok för mellanåldern är en present till alla som jobbar med barn och läsfrämjande. Och till de läsande barnen förstås! Här har hon, tillsammans med illustratören Kim W. Andersson, skapat ett hopkok av skräck, mysterium och fantasy, med dataspelande som huvudtema och samtidigt vävt in trådar om familj, vänskap och vardagsliv.

Vi möter Elias som bor i Gnesta och har börjat spela ett nytt skräckspel. Eftersom Elias hemsituation är lite speciell – hans lillebror ligger svårt sjuk på sjukhus och mamman och pappan spenderar sin mesta tid där med honom – har han obegränsad speltid och har blivit totalt indragen i spelet. Han känner ingen annan som spelar det, men har lärt känna några i spelet som han träffar varje dag. Spelet utgår från en ödegård där det bland annat finns en övergiven lada och i den uppbrutna, tomma burar. Så småningom dyker det upp livsfarliga kaniner (ja, det låter inte så läskigt när jag skriver det, men när ni ser Anderssons bilder kommer ni att ändra uppfattning) som man ska fajtas mot på liv och död.

Elias tror att han har fått spelet av sin mormor, något som inte visar sig stämma. Och det hela blir otäckt på riktigt när 1) Elias mamma vid ett av sina sällsynta besök hemma berättar att hon sett flera döda kanarier i skogen när hon var ute och sprang och 2) Elias mormor råkar titta in i rummet när Elias spelar och ser ödegården och säger att ”Det där är ju Nilssons gård vid Frösjön”, där brukade hon leka som barn. Elias måste ju så klart cykla dit och se om det stämmer… (spoiler alert, det gör det, det är precis som i spelet.)

Jag har testkört denna i bokprat med femmor och tipset är att göra som jag, spara den till sist, för efter den kommer eleverna inte att kunna tänka på något annat. Passar framförallt mellanstadiet, men ni kommer troligtvis att få svårt att hålla lågstadieelever från den; och för duktiga läsare som inte är allt för lättskrämda kan den funka där också. Spelet är första delen i serien ”Smittan. Del två, Skogen, kommer 2026.

Bara lite katastrof

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johan Rundberg
Natur & Kultur 2025
Hcg
144 sidor

Johan Rundberg fick väldigt mycket uppmärksamhet, inklusive Augustpriset, för sin serie om ”Månvind & Hoff”. För oss som nördat ner oss sedan gammalt i barnlitteratur är han egentligen mer känd för sina böcker om ungar i nutid som inte har det helt lätt. Och en sån bok är Bara lite katastrof. Jag grät åtminstone två gånger när jag läste, en för att det var sorgligt, och en för att jag skrattade.

Vi möter Kinga som vill bli fotbollsproffs. Inte bara för att hon älskar fotboll, visar det sig snart, utan också för att hon behöver pengarna. Men vart Kinga än vänder sig så föregås hon av ryktet av sin storasyster Lo, som var en rejäl bråkmakare, både på fotbollsplanen och i skolan. Som tur är har hon en riktigt fin och trogen vän, Havanna. Framförallt vänskapen mellan de två tjejerna är så väldigt fint beskriven att man gråter.

När vuxna trasslat till livet och barnen möter förändringar de aldrig bett om och levnadsförhållanden som är orättvisa, då är det precis en sån vän som Havanna som alla barn borde ha. Detta är en riktigt fin och läsvärd bok om det stora och det lilla i livet. Om syskon, föräldrar, hundar, vänskap, fotboll, de perfekta skorna och om en muntlig redovisning om lemurer. Och allt detta i Knisslinge. Läs bara!!!

Atlas, Elena och jordens undergång

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Anna Woltz
Lilla Piratförlaget 2025
Hcg
237 sidor

På sant Anna Woltz-manér kastas vi rakt in i handlingen i Atlas, Elena och jordens undergång och möter två unga människor i en livskris. I Atlas fall är det hela familjen som är i en långvarig gungning. I Elenas fall är hon ensam, hon har råkat ut för en hatstorm i sociala medier och mitt i detta har hennes mamma rest på retreat och skickat henne till sin syster. Systern bor hos en ny man som varken mamman eller Elena träffat innan, i ett hus på landet där det också finns två barn. Och en död mamma, ska det visa sig, som ingen sörjt klart.

Elena och Atlas berättar vart annat av de korta kapitlen, ofta får vi samma situation från två håll, och vi får i närtid följa hur grymt de missförstår varandra gång på gång. Atlas har gått vilse i sina prepperambitioner, Elena vet inte längre vem hon är utan sitt socialamedieralterego och vuxenvärlden har abdikerat. Atlas pappa som lämnat walk over till sorgen, Elenas mamma har rest bort och mostern sover bort dagarna i långtidscovid. Under några kvalmiga och heta sommardagar går allt rejält fel innan det så småningom går att hitta fram till varandra, och finna en väg framåt igen.

Passar som högläsning och för egen läsning från fyran och uppåt.

Vägen hem

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Christina Wahldén
Natur & Kultur 2025
Hcg
89 sidor

Nu har del två i Christina Wahldéns utvandrarserie för barn, ”Amerikaresan”, kommit. I första delen, Över havet (som vi diskuterar i ett avsnitt av Flödet läser, lyssna här) möter vi Stina och Oskar som med en äldre flicka från byn som enda fasta punkt blir skickade till sin faster i Amerika. Allt blir långt ifrån som de tänkt sig när de kommer fram och syskonen skiljs åt. I den här boken försöker Stina ta sig till Swede Hollow där fastern ska bo, och där hon hoppas kunna sammanstråla med Oskar igen. Hon reser med ett gäng cirkusartister, vilket visar sig vara en lyckträff, för utan den modiga och fina kompisen Kit hade hon inte klarat sig. Hon har också med sig Oskars dresserade råtta Robert (som Oskar älskar minst lika mycket som en bror, en av flera blinkningar till Moberg).

När Stina når Swede Hollow blir hon chockade över fattigdomen och misären, mycket värre än det de flytt ifrån. Och inte heller faster Märta är vad de hade tänkt sig.

Christina Wahldén (som numera är min vän och styrelsekollega i IBBY Sverige vill jag inflika för transparens) skriver klart och lättläst men som vanligt ändå med allvar i botten och väjer inte för det som är tungt. Även om hon förhåller sig till både den litterära inspirationen (Mobergs utvandrarepos) och den historiska vekligheten kring utvandringen till Amerika, bjuder hon också på ett fantastisk äventyr med cirkus, sheriffer, hjältemod, dynamit och spioner. Det är en ganska tunn bok, men med ett stort innehåll. Passar från trean till sexan.

Stormbarn

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Cecilia Lidbeck
Lilla Piratförlaget 2025
Hcg
229 sidor

Vi möter Elli och Harry på flykt norrut genom skogen. Det är Elli som är berättare och det tar en liten bit in i boken innan jag förstår att Harry inte är en kompis eller en lillebror, utan Ellis älskade hund. Något har hänt hemma, Ellis föräldrar är försvunna, och återkommande orkaner gör att fler än Elli flyr norrut.

På vägen sover de i övergivna hus, hittar mat eller går hungriga. De stöter ihop med ett barngäng som de slår följe med. Elli, vars tankar och känslor vi hela tiden får följa, är misstänksam och avog, men hon tänker att det ändå kan vara ett skydd att vara fler. Och de har mat som de stulit någonstans.

Cecilia Lidbeck spinner som vanligt sin berättelse kring ett brännande ämne: klimatförändringar och flykt. Tidigare har hon tagit sig an sekter, AI, opålitliga föräldrar och grupptryck med mera, och hon väjer aldrig för det som är svårt eller mörkt. Hon skriver klart och lättläst. Berättelsen innehåller tillbakablickar till tiden före flykten. Elli känns trovärdig som huvudperson, en flicka med rädslor, fel och brister. Barnen i berättelsen håller ihop, men de är inga änglar. De stjäl och ljuger när de behöver, men de blir också själva lurade och bestulna.

Den här berättelsen passar för goda läsare från trean och till sjuan.

Ivy vs Ivy

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johan Persson
Idus 2024
Hcg
109 sidor

I Johan Perssons debutbok, som belönades med Slangbellan i år, möter vi Ivy under en kaosig onsdag i hennes liv. Man förstår snabbt att det nog inte är något undantag: det brukar vara kaos. Men den här dagen är det extra allt. Hennes tavla, som hon ska lämna i till Konstmuseets höstutställning är inte klar, i skolan har fröken bestämt nya platser i klassrummet och matsalen och Ivy hamnar bredvid Hjalmar som hon stör sig på och sen kommer mamma för sent till utvecklingssamtalet, något Ivy hade räknat med, hennes mamma är alltid sen. Och Ivy är stressad, hemma väntar tavlan som inte är klar.

Vi följer Ivys tankar och resonemang i tredje person via en allvetande berättare. Det är ganska rörigt och tvära kast hit och dit. Kanske är det bara en talande bild av hur Ivys huvud fungerar, men på mig fungerar det inte. Ivys självrannsakan och hennes snabba omsvängning från en som stör sig på allt till att inse att hon varit för snabb att döma känns inte helt trovärdig. Ärligt talat är jag förvånad över att den här boken fick det prestigefyllda debutantpriset Slangbellan. Den har en moralisk underton som jag inte gillar att se i barnlitteratur. Men säkert passar den någon på mellanstadiet som vill ha en tunn bok som går snabbt att läsa.

En odödlig vänskap

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Cecilia Lidbeck
Lilla Pirat 2024
Hcg
206 sidor

På årets Bokprovning från Svenska Barnboksinstitutet togs AI upp som en av trenderna, och Cecilia Lidbecks nya roman var med som exempel. Huvudpersonen Jojo är nämligen en android, en mycket människolik robot. Vi träffar henne första gången när hon sitter vid sin vän Cordelias dödsbädd. Cordelia, eller Coco som Jojo kallar henne, har blivit gammal, men Jojo är tolv år för alltid.

Efter den här första scenen får vi följa med tillbaka till när de båda flickorna (?? eller flickan och roboten?) träffas för första gången. Vi får följa med Jojo hem till den internatlika kasernen där hon bor med andra androider i väntan på och emellan uppdrag, höra om hennes relationer med de andra som bor där och vi får vara med när vänskapen med Coco hotas.

Jag tänker lite på Klara och solen av Kazuo Ishiguro när jag läser den här boken. Mest för att Klara och Jojo har samma klara och rena och helt igenom goda sinnelag. Men En odödlig vänskap innehåller inte det lite skeva som vi möter i Ishiguros skildring sin artificiella vän. När Klaras världsuppfattning är begränsad av att hon är en maskin, är Jojos så helt igenom människolik att det är svårt att se någon skillnad på ett riktigt barn. Och det gör man inte heller, när Jojo möter nya människor kommenterar de alltid hur verklig hon ser ut. ”Det är det som är meningen” svarar Jojo.

Men när Klara slutar sina dagar (förlåt, spoiler alert!) bortglömd på en soptipp, är det istället Jojo som överlever sin människa i den här berättelsen. Är det för att en barnbok behöver ett lyckligare slut? Eller för att det gått några år mellan att Klara och solen (2021 på engelska) och En odödlig vänskap kom ut? Har vår syn på robotars möjligheter att vara mänskliga förändrats?

För att ytterligare spetsa till AI-diskussionen har Lilla Piratförlaget låtit konstnären Annika Nordenskiöld prompta fram omslagsbilden via AI. Den ser ut som en generisk AI-bild med smala vackra flickor med magiskt upplysta ansikten, men benen är i lite konstiga vinklar och föremålen framför dem (något slags spel) ser lite oklara och hallucinatoriska ut.

Lidbeck är som alltid en stabil författare. Här tar hon återigen upp svåra frågor: om vänskap, mänsklighet och vilka rättigheter människolika varelser kan ha. Passar trean till sexan.

Keedie

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Elle McNicoll
Lilla Pirat 2025
Hcg
195 sidor

Keedie är en preequell till Som en gnista som kom ut på svenska förra året. Här får vi möta Addies ena storasyster Keedie som redan i första scenen är på krigsstigen mot ett gäng översittare. Uppflugen i ett träd skjuter hon på dem med ett stort vattengevär, som hämnd för att de mobbat hennes bästis Bonnie. Keedie, som börjat läsa på universitet i Som en gnista, och hennes tvillingsyster Nina är tretton i den här boken. Den där besvärliga åldern, skildrad i så många mellanåldesböcker, då gränslinjer mellan barndom och tonår ska dras, och vägen in i vuxenlivet börjar stakas ut. Tvillingarna, som tidigare varit sammansvetsade i lek, har börjat glida isär. Nina väljer andra vänner, vänner som inte är snälla mot Keedie. Men Keedie, som har autism precis som lillasyster Addie ska visa sig ha, är en krigare. Hon kämpar emot. Hon beskriver det som att hon styr en båt över ett stormigt hav, hon tänker inte tappa rodret.

I den här boken får vi följa ett barn som är högljutt och annorlunda. Besvärligt, tycker nog många vuxna. Men det finns också flera bra vuxna på skolan, som skjuter in en stötta här och där, så Keedie behöver inte kämpa alldeles ensam.

Trots att den här boken utspelar sig innan Som en gnista, är det bättre att läsa den efter. Det är så den är skriven, och vissa av de upplevelser och känslor som Keedie och Addie har skildras på ett mer lättförståeligt vis i Som en gnista, så det är ett stöd att ha läst den innan. Den är Hcg-klassad, men inte helt lätt att läsa på grund av att det kräver lite att hänga med i Keedies tankevärld. Jag skulle rekommendera den för duktiga läsare i femman med framförallt för sexan-sjuan.

Återigen blir man sorgsen och arg när man läser hur vissa barn tilldelas diagnoser som sedan förklaras för dem som problem, som nedsättningar i deras funktion. Och visst, i det strömlinjeformade neuronormativa samhället, där förståelsen ibland är låg och toleransen för olikheter obefintlig, kan det vara det. Men egentligen är det bara ett annat sätt att fungera på. Inte fel eller sämre, bara annorlunda. Det är det Keedie slutligen slåss för att visa omvärlden: hon vill försöka vara en förebild för alla som bara vill våga vara sig själva.

Kuben, Viken

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Nils Lundkvist
Bonnier Carlsen 2024, 2025
Hcg
366, 380 sidor

Nils Lundkvist debuterade förra året med Kuben, som belönades med flera priser, däribland Slangbellan. I år kom uppföljaren Viken och Lundkvist har lovat två till böcker i den här serien om ”Den yttersta vildmarkens historia”



Och vilken fin debut! Här är en författare som tar sina unga läsare på yttersta allvar. Vi möter John som bor med mamma och pappa i ”Den yttersta vildmarken”. De håller sig för sig själva, livnär sig på föräldrarnas möbelsnickeri och självhushållning, John hemskolas och kontakten med övriga samhället är så liten som möjligt. Men en dag rubbas den saktmodiga jämvikten i den här tillvaron. En stor lastbil kommer och levererar en stor låda, lite som en husvagn utan hjul, en kub. I kuben finns en pojke, Marjo. Han ska bo hos dem nu. Som vad? Ett straff? En omplacering? Ett nytt syskon? För John blir detta slutet på livet som han känt till det så här långt. Stenar sätts i rullning och inget blir någonsin mer sig likt.

Nils Lundkvists bok utspelar sig i någon slags vag framtidsversion av Sverige. Ett auktoritärt styre råder, en motståndsrörelse rör sig i utkanten av detta. Författaren har sagt att han ville skriva en berättelse om vänskap, och det har han verkligen gjort. Men det är också ett riktigt spännande äventyr.

Och äventyret fortsätter i Viken. Då har John hamnat långt från den yttersta vildmarken. Han har blivit kidnappad kan man nog säga, av ingen mindre än sin farmor och farfar, som han för väldigt kort tid sedan inte ens visste fanns. Men nu bor han hos dem och de visar sig befinna sig nära maktens absoluta centrum i landet. Johns första instinkt är att ta sig därifrån, tillbaka till mamma och pappa och Marjo. Det visar sig dock vara lättare tänkt än gjort, men samhället han hamnat i, Viken, är ett gated community. Dels finns en imponerande mur kring farmor och farfars egendom, men det finns också en rejäl mur runt hela Viken. Och, får John veta, ett avtal som gör att han inte kan återvända utan att skada sin familj.

Vad händer med människor och samhällen som bygger murar? Några i Viken är ofrivilligt instängda, har bara hamnat på fel sida. Några skyddar sig, andra är fångar. John finner nya vänner som hjälper honom att stå ut och förstå sin nya tillvaro. Det dyker också upp några karaktärer från Kuben. Men allt är inte vad det ser ut att vara, det är svårt att veta vem man kan lita på och vem som är vän eller fiende i den här nya miljön, vad som är lögn, sanning eller skröna.

Passar mellanstadiet och är också riktigt bra högläsning.

Det röda hjärtat

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Katarina von Bredow
Natur & Kultur 2025
Hcg
235 sidor

Det var ett tag sedan jag läste något av Katarina von Bredow, men oj vilket kärt återseende! Som mästarinna på relationer och kärlek håller hon en jämn toppform. Faktiskt vet jag få författare som kan skapa spänning med hjälp av vad som rör sig i en ung människas tankar och känslor som hon.

I den här berättelsen möter vi Hedvig, som i Den vita lögnen flyttar från småstad till storstad och navigerar sig in i kompisgänget i den nya klassen. Nu har hon en plats, och den är nära klassens drottning Molly. Det är på gott och ont. Hedvig gillar verkligen Molly, men vissa av hennes beteenden är svåra att sympatisera med, ändå måste Hedvig se mellan fingrarna med dem, för hon kan inte riskera Mollys vänskap.

Här handlar det om ett fenomen som jag sett allt mer bland unga omkring mig: att om en kompis varit tillsammans med eller varit kär i en person, är denna förbjudet område för all framtid. För ungar i en mellanstadieklass, där kärleken är en lek och ett prövande, och utbudet ganska begränsat, är detta en ganska svår regel att hålla sig till. Men nu har Molly bestämt att Elliot, som Hedvig tycker väldigt mycket om, är Molly-paxad, för de har varit tillsammans en kort tid och kanske vill Molly bli tillsammans med Elliot igen. Hedvig får låna honom, men bara som en kompis, och bara för att Molly litar så mycket på henne.

Ika, Hedvigs bästis från förr, dyker upp och beter sig konstigt just precis när Hedvig hade behövt en bästis och goda råd som bäst och Mollys föräldrar skiljer sig. Ja, det blir rörigt, mycket och stora känslor och fantastiskt härlig läsning från trean till sexan. Går fint att läsa fristående från första boken.