Katten som kom in från kylan

Anja Gatu
Illustrationer: Anna Nilsson
B. Wahlströms 2022
Hcf
117 sidor

Samira Karlsson, kattspion, fortsätter sina äventyr på Rosengård i Malmö i denna tredje bok i serien. Här inleds boken med en förfärlig scen där en igelkottsmamma blir slaktad av… något. Kvar lämnas ett gäng igelkottsungar och ett mysterium. Vem (eller vad?) dödade igelkotten?

Berättelserna om kattspionerna på Rosengård är både gulliga och spännande. De kräver lite mer av sin läsare än till exempel ”Lasse-Maja”. Till skillnad från dem är det också bra att läsa dem i rätt följd, eftersom äventyren delvis bygger på varandra. Böckerna tar upp verkliga problem och händelser, som till exempel att vissa vill så split mellan grupper genom att sprida desinformation. Eller hur förödande robotgräsklippare kan vara för igelkottar. Dessa problem placeras sedan i den färgglada och fantasieggande kattspionvärlden. Det är både snyggt och smart.

Passar låg- och mellanstadiet, men kanske med en liten triggervarning för den brutala igelkottslakten.

Ett nytt hopp

Mårten Sandén
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
139 sidor

Tänk om jorden egentligen är en semesterplanet för hundar, som bara kommer hit för att vila upp sig och bli bortskämda hos sina resurspersoner? Och tänk om deras fristad nu hotas av en ondskefull art, som på grund av att de ständigt fryser vill ha ett varmare klot, nu börjar få framgång? Så ser i alla fall grundpremissen ut för Mårten Sandéns nya bokserie ”Dogstars”.

Anna bor i familjehem och har det jobbigt med lite av varje. En dag på vägen till skolan, då hon är sen som vanligt, blir hon jagad av sin grannes boxer. Då visar det sig plötsligt att hon kan flyga. Hon lyfter och svävar iväg. Och kommer bara yttepytte för sent till skolan. Det är ju naturligtvis jättemärkligt, men långt ifrån det märkligaste som händer denna dag. För strax efter första lektionen knuffar Horace, klassens smartaste kille, in henne i ett skåp. De åker genom lufttryckstuber till en underjordisk central där hon får veta att grannens boxer är en drottning och det är bara början på att hela Annas världsbild måste stöpas om.

Så när hon somnar den kvällen – för Ett nytt hopp utspelar sig under en enda dag – har hon fått veta att hon är en efterlängtad ny medlem i Dogstars, en grupp som med tack vare sina specialförmågor ska hjälpa hundarna att sätta stop för Rimfrost och brumernas förfärliga plan att värma upp jorden och förstöra den.

Det är mycket välkommet att Mårten Sandén nu är tillbaka med en ny slukarserie, efter att några år ha ägnat sig åt lite mer svår tillgängliga böcker i en slags svensk-magisk-realism-noir-genre. Detta gör han dock utan att förenkla; Sandéns tilltro till att de unga läsarna hänger med på både avancerade resonemang, snabba skämt och svåra ord är intakt. Det hela är dessutom lockande förpackat med klatschigt omslag och snygga illustrationer av Lisa Medin.

Det här kommer att passa slukarläsarna från trean och uppåt.

Sagan om Isa

Annika Meijer
Illustrationer: John Holmvall
Bonnier Carlsen 2022
Hcf
155 sidor

Isa bor på gården Vindelälv med mamma Tuva, pappa Orvar och farmor Hulda. Hon är hittebarn. Orvar fann henne en sen höstkväll på väg hem från arbete i skogen. Trots att de söker efter flickans biologiska föräldrar hittar de dem inte och Isa växer upp som en mycket efterlängtad dotter i huset.

Isa är lycklig på Vindelälv. Hon leker i skogen och har en förmåga att tala med djur och ett speciellt band till naturen. Men liven på gården blir allt hårdare eftersom årstiderna beter sig märkligt, vintern blir allt längre och sjön fryser innan löven har hunnit falla av träden.

Det är då farmor Hulda berättar för Isa om årstidernas rike. Kanske är det inte bara en saga? Isa förstår att hon måste ge sig av för att rädda världen, ensam och med det mystiska klot som fanns i samma näverkont när hon låg när hon hittades, med sig.

Som tur är är hon inte helt själv. Hennes bästa vän hermelinen Irmelin har gömt sig i konten. Och så småningom får de även sällskap av en konstant fisande fjälllämmel, Gamle Finn.

Johan Holmvall är en mästare på sago-romantiska illustrationer och hans gulliga bilder av Isa och djuren, älvor och vinterkungen och sommarens drottning, som de så småningom möter, förhöjer läsningen. Berättelsen är tydligt inspirerad av animerad film, med de lite anakronistiska och komiska uttryck, lämmelns fisande och annat som bryter av allvaret i historien på det sätt som vi vant oss att se i disney- och pixarfilmer.

Författaren har tidigare verkat som översättare, samt gett ut en del faktaböcker, till exempel i serien ”Vår blodiga historia”.

Väldigt duktiga läsare från ettan kan läsa den här gulliga och lagom spännande berättelsen själva. Den kan också fungera som lättsam högläsning på lågstadiet.

Vitvivan och Gullsippan

Pija Lindenbaum
Lilla Piratförlaget 2021
Hcf
Bilderbok

En ny bok av Pija Lindenbaum är varje gång en stor litterär händelse. Men om man läst och gillat hennes bilderböcker i så många år som jag är det också med lite bävan man öppnar boken. Hur ska det bli den här gången? Hur länge kan det bara fortsätta att vara så väldigt bra? Kan Pija Lindenbaum fortsätt att skapa bok efter bok som är relevant och ny men som ändå är precis så där Lindenbaumsk som jag älskar?

Det finns mycket Lindenbaumskt här. Färgerna så klart. Chockerande gult, rosa och grönt kontrasteras mot dovt lila, blått och grått. Och så myllret, det är inte småpappor eller fårskallar den här gången, utan en massa barn, ”Kanske tusen”. De toppiga bergen som inringar och omger, utgör en kuliss, finns med. Och så klart de helt klockrena formuleringarna.

”Varje dag blir det lunch med efterrätt.
När vi tuggat ur sjunger vi ‘Herr Kantarell’.
Då kan dom andra passa på att duka av och diska.
Nån ska ju göra det också.”


Och de som ska duka av är Gullsippan. Det är barnen som bor i huset med de gröna fönsterluckorna. I det med de röda bor Vitvivan. De får sjunga, måla, slappa och hoppa studsmatta. Den som bestämmer är Schäfen, en långsmal hund i prästrock och pipkrage.

Vad är det Lindenbaum beskriver? Barndomen är det första jag tänker. Det slutar ju med att barnen går iväg (för de står så klart inte ut med orättvisorna, de gör en stillsam revolution) och letar efter en egen lägenhet, så som barn brukar när de fått nog av sina föräldrar. Sen får jag höra att hon baserat boken på en kompis berättelse om när hon bodde i en sekt i Österrike på 70-talet. Det är ju kul att veta att alpchaleten inte är där av en slump, men det har egentligen inte så stor betydelse. Vi som läser kan ju tolka berättelsen hur vi vill ändå. Och det finns så mycket att fundera över här. Som till exempel att det kan vara skönt när någon annan bestämmer. Eller att orättvisor faktiskt finns. Vissa får vila medan andra blir tvingade att jobba. Och Schäfen, den väldigt konstiga hunden, henne kan vi prata om läge. Hon är både komisk och rätt läskig. Vi kan också prata om titeln, det tvärtomspråkiga i Vitvivan och Gullsippan.

Så svaret är tydligen ja. Pija Lundenbaum lyckas både vara nyskapande och helt sig själv samtidigt, ännu en gång. Vitvivan och Gullsippan kommer dessutom i lite extrastort lyxigt format med fint klotband och tjockt papper. Den ska tåla många bläddringar av en massa små händer.

En bilderbok som passar alla åldrar.



Jefferson

Jean-Claude Mourlevat
Lilla Piratförlaget 2021
Hcg
261 sidor

Så har jag äntligen lyckats lägga tassarna på en bok av årets ALMA-mottagare. Lilla Piratförlaget var snabbt ute och översatte hans bok Jefferson från 2018 till svenska och nu, när reservationsköerna lugnat sig något, var det äntligen dags för mig att få läsa denna vackra lilla bok.

Huvudperson är igelkotten Jefferson, som också pryder bokens omslag. Han råkar genom ett ödesdigert misstag bli oskyldigt huvudmisstänkt för ett mord på en grävling, tillika hans frisör. För att han ska bli fri från anklagelserna bestämmer han sig, påhejad av sin vän grisen Gilbert, att de tillsammans ska hitta den riktiga mördaren.

Spåren leder dem till människornas värld, som i den här berättelsen existerar parallellt med djurvärlden. För att ta sig dit obemärkt ansluter de sig till en gruppbussresa. Ledtrådarna pekar mot ett litet hyresrum som grävlingen hyrt under falska namn. Vad kan den stillsamme frisören haft för skumma saker för sig?

Det som gör Jefferson till så trevlig läsning är att inget förenklas. Det är en gullig historia, ja visst, så blir det lätt när huvudpersonerna är charmiga små djur. Men samtidigt är detaljerna ibland väldigt våldsamma, det är blod, mord och äventyr på liv och död. Språk och ordval är heller inte på något sätt anpassat efter en barnslig målgrupp. Tvärt om kommer den här boken ge upphov till många förklarande diskussioner för den som vill och många nya lärdomar för den som är på det humöret.

Illustrationerna i svartvitt är effektfulla, både detaljerade och stämningsfulla tar de inte fasta på det mest fasanfulla i berättelsen utan hjälper till att göra det lagom otäckt.

Som högläsning kan den passa från tvåan, om man är beredd på att diskutera och förklara en del. Och var beredd på en klass med nyblivna vegetarianer när läsningen är över.

Man lever bara nio gånger

Anja Gatu
Illustrationer: Anna Nilsson
B. Wahlströms 2021
Hcf
116 sidor

Alla utan undantag kommer att älska idén med katternas detektivbyrå på Rosengård, som författaren och journalisten Anja Gatu fick när hennes barn ville bjuda in till ett ”katt-spion-kalas” på sin födelsedag. Efter det började Gatu studera katterna i området, visst såg det ut som att de smög runt och spionerade?

Katten Samira Karlsson är nyinflyttad på Rosengård. Tidigare har hon varit innekatt och till en början verkar allt utomhus läskigt, till och med en kopplad hund skrämmer in henne i huset. Men det tar inte så lång tid för henne att tuffa till sig. Och det hjälper att hon träffar Pälsa och att de två tillsammans blir rekryterade till Kattspionerna. Det är akut läge, kaninungar har försvunnit och katterna måste ta reda på vad som hänt för att förhindra att det händer igen.

Anna Nilssons illustrationer i färg är roliga och gulliga i skön kombo och finns på varje uppslag. Här och där kommer helsidesillustrationer eller till och med hela uppslag. Nivåmässigt ligger den här snäppet över Lassemaja.

Gatu skildrar osentimentalt den lite ruffiga stadsmiljön, språket flyter lätt, även när katten Karry kommer in och pratar danska. Den passar lågstadiet och även för de på mellanstadiet som behöver lite lättare böcker och gillar gulliga katter. Del två i ”Kattspionerna på Rosengård” kommer i oktober och heter Katt med rätt att klösa.

Larson har en dålig dag

StefanCastalarson-har-en-dalig-dag
Illustratör: Anna Lagerström
Opal 2020
Bilderbok

Det första som händer Larson när han vaknar är att han trillar huvudstupa av pinnen. Det är ingen bra start. Sen fortsätter dagen i samma stil. Han sätter i halsen, tappar bort en höna och snubblar på en mask. På hans inte längre så tålmodiga hönor kan man ana att detta kanske ändå inte är en engångsföreteelse. Om det beror på att Larson passerat bäst-före-datum, eller om han helt enkelt alltid varit en drummel kan vi bara gissa oss till. Hönorna, med vackra namn som Dolores, Mirabelle och Jasmin fnissar, stönar, suckar och ilsknar till.

Börjar våra barnboksgiganter, Gustavsson i När Prinsessor går på äventyr och nu Casta, lacka ur på patriarkatet? Jag anar en trend. passar för bilderboksälskare från tre år och uppåt.

Sherlock Bones och jakten på diamanten

Renée Tremlsherlock-bones-och-jakten-pa-diamanten
Nypon förlag 2020
Hcf, tecknad serie
268 sidor

Ett skelett efter en australiensisk grodmun som löser mysterier med hjälp av sin bästa vän, en uppstoppad blå parakit, och en levande tvättbjörn som hamnat på museet av misstag, det är tillräckligt skruvat för att man måste tycka om det.

En blå diamant blir stulen på det Naturhistoriska museet. Nattvakten uppträder misstänkt men vissa tror att det är ett spöke som har tagit diamanten. Sherlock Bones ger sig up på jakt efter gåtans lösning och har god hjälp av den uppstoppade parakiten Watts, som är riktigt smart trots att han är död sedan länge. En motvillig vänskap uppstår också med tvättbjörnen Milly som visar sig vara bra att ha till hands i mysterielösandet.

Den här boken passar serieälskare på lågstadiet. Det är ganska lite text, så trots sitt knubbiga format går det ganska snabbt att ta sig igenom boken. Jag är lite frågande till varför den här boken är Hcf-klassad, den borde vara uHci.