Pestblommor

Mats Strandberg
Illustrationer: Elin Strandberg
Rabén & Sjögren
uHc
198 sidor

Det är hösten 1710 när pesten bryter ut i Stockholm. Först tror Magdalena inte att hennes skyddade liv, som dotter till en välbärgad köpman på Riddarholmen, ska påverkas. Men det gör det, på värsta sätt, och snart skickas hon med lillasyster Ebba ut på landet där de ska bo med mammas tvillingsyster Katarina på slottet Svartdam. Moster Katarina är inte varmt välkomnande skulle man som underdrift kunna säga och livet på Svartdam blir på alla sätt en chock och en prövning.

Detta är en del spökhistoria, en del Den hemliga trädgården, en del Fanny och Alexander och en del Ring av rosor. Texten är inte lättläst, även om Strandberg här vänder sig till en yngre läsargrupp än med Cirkeln-böckerna och Slutet. Vi är i Magdalenas händer, det är hon som berättar sin historia och det är skickligt gjort, vi läsare blir lika överraskade som hon blir av vart den här berättelsen bär.

Illustrationerna är inte så många, men väldigt snygga. Skickligt utförda i svartvitt med många detaljer är de både fantasieggande och ibland lite läskiga. Den här boken passar riktigt duktiga (och inte allt för lättskrämda) läsare från fyran, men funkar hela högstadiet. Även bra som högläsning.

Odjuren

Kerstin Lundberg-Hahn
Illustrationer: Elisabeth Widmark
Rabén & Sjögren 2023
Hcg/uHci
Grafisk roman, opaginerad

En kvinna sitter på ett tåg eller en buss och tänker tillbaka på en händelse i barndomen. Hon tar fram en gammal anteckningsbok med urklipp och bilder. Tankarna börjar vandra och hon tar oss tillbaka till en sen höstdag för många år sedan då hon åkte till en stuga i väglöst land i närheten av Vindelälven med sin moster och hennes man.

Redan omslaget sätter stämningen. Här kommer naturens väsen titta fram ur mörkret, hotfulla och kanske till och med livsfarliga. Lundberg-Hahn och Widmark har samarbetat redan i trilogin ”Rymlingarna”, men här spelar bilderna en lika viktig roll som texten, fyller hela uppslagen och tar ibland över i ett helt ordlöst berättande. Det blir mörkt och gastkramande.

Temat för berättelsen är människans påverkan på naturen, och de ondsinta väsen som tittar fram gör det för att slå tillbaka och rädda sina livsmiljöer. Men ibland kan också skenet bedra och hjälp komma från det mest oväntade håll. Det är en berättelse i samma anda som Maria Hellboms Älgkungen och Pärlbäraren. Men till skillnad från dem blandas dröm och verklighet här och läsaren lämnas med frågan om vad som egentligen var ”sant” och fantasi, vad var dröm, vad var verklighet.

En bok som kommer att tas emot med öppna armar av alla serie- och skräckintresserade på låg och mellanstadiet.

Dödskallen

Jon Klassen
Lilla Piratförlaget 2023
Hcf
105 sidor

En folksaga ska berättas och återberättas, förändras av den som traderar den, utvecklas och på så sätt leva vidare generation efter generation. Det är exakt det den kanadensiske illustratören och författaren Jon Klassen gör när han plockar upp en gammal folksaga från Tyrolen, som han av en slump snubblat på i ett bibliotek vid ett författarbesök.

Dödskallen är berättelsen om Ottilia som springer hemifrån, äntligen, mitt i den mörka natten. Hon springer och springer och hittar ett övergivet hus, nästan ett slott, mitt i skogen. I huset bor en dödskalle och den låter Ottilia övernatta. På natten kommer ett huvudlöst skelett fram och vill jaga dödskallen.

Det här är ju en illustrerad saga och inte en bilderbok, som annars är den genre vi mest mött Klassen i tidigare. Men ändå spelar hans geniala bilder en huvudroll. Varje uppslag är illustrerat. Ibland löper illustrationen tvärs över nederdelen av uppslaget, ibland står en helsidesillustration mot en sida med bara text och på en del uppslag samsas texten med illustrationerna. Färgerna är sparsamma, skuggor och kontraster skarpa. Jon Klassen är en illustratör som briljerar när det gäller linjer, skuggor och blickar vilket gör bilderna dramatiska. Allt är sjukt vackert, men också lagom läskigt.

Det är kanske en svårplacerad bok: formatet är en kapitelboks men den är bildsatt som en bilderbok. Bäst passar den nog som högläsning i liten grupp. Eftersom den är ganska enkel i språket fungerar den utmärkt för barn att högläsa för varandra. Men den kan också vara bra som egen läsning på lågstadiet eller för de som behöver lätt text på mellanstadiet.

Tolv

Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
172 sidor

Tolv tolvåringar, hälften av en klass i sexan på Frejaskolan i Gnesta, får komma till tals i ”Fula-tjejer-trions” nya bokprojekt Tolv. Varje berättelse cirkulerar kring ett särskilt problem: att ha ett syskon med särskilda behov, puberteten, kärlek, att vilja andra saker än sin kompis, att ha skilda föräldrar och så vidare. Alla saker som kan vara stora saker i livet när som helst, men kanske i synnerhet när man är tolv, denna jobbiga ålder i brytpunkten mellan barndom och ungdom. Det innebär att man kan läsa berättelserna var för sig, som ingång i olika typer av diskussioner om livet, skolan, vänner, värdegrund. Men det går också fint att läsa boken i ett flöde som en helt vanligt roman, om än med ovanligt många berättare.

Precis som med trilogin om högstadiet på Frejaskolan lyckas Bjärbo, Lindbäck och Ohlsson skriva lätt och ledigt om stora problem. De har bra tonträff och språket flyter motståndslöst. Det här är kanske ingen bok man läser för att få en omvälvande läsupplevelse, men det finns gott om igenkänning och genomförandet är proffsigt. Resultatet är mer av en bruksbok, men inget fel i det, sådana behövs också.

Till boken finns en gedigen lärarhandledning att ladda ner gratis från förlaget. Passar åk 5-6.