Blynätter

Anna Jakobsson Lund
Annorlunda Förlag 2019
uHc
417 sidor

När man får en bok av en författare man aldrig hört talas om, från ett förlag man inte tidigare kände till, hett rekommenderad av någon vars smak man litar på, blir man nyfiken. Och, om jag ska vara ärlig, också lite skeptisk. Varför hade jag inte hört talas om den här författaren, som uppenbarligen gett ut en hel hög böcker, om det nu är så väldigt bra?

Ja, det kan man fråga sig. Förmodligen har det att göra med att det inte är lätt att tränga igenom när man ger ut böcker på eget förlag, i den väldiga ström av litteratur som kommer ut varje år i Sverige. Men roligare än att fundera över det är att konstatera att mina fördomar kom helt på skam. För Blynätter, den första delen i ”Metallsviten”, var precis så sjukt bra som de som rekommenderade den påstod.

Vi får träffa Jeroen, Finn, Unni och Elsa, som omväxlande står i centrum i berättelsen. Deras öden vävs samman genom en intrikat planerad komplott, där Unni med hjälp av Jeroen vill förändra samhället och de ser Finn och Elsa som sina redskap. Samhället de vill ställa på ända, den värld Jacobsson Lund så förtjänstfullt diktat ihop, är mix mellan medeltida och tidigt industriell, där ortsnamn och miljöer vagt påminner om norra Sverige. De fyra huvudpersonerna står på två olika ändar av samhällsstegen. Unni och Jeroen representerar den yttersta makten, folkdomarna. Finn och Elsa tillhör samhällets bottenskrap, rövarna som lever på att stjäla och smuggla åt vem som än kan betala.

Blynatten är den mörkaste av nätter. Just då korsas rövarnas vägar med folkdomarnas. Inte helt oavsiktligt, kan man lägga till. Unni och Jeroen har omsorgsfullt riggat sin snara som ska göra Finn beroende av dem, eftersom de är beroende av honom för att få ihop sitt uppror. Elsa är den som är Finns köl i världen och hon knyts till Finn av en blodsskuld. Kring dessa fyra personers beroenden, behov, önskningar, viljor och rädslor knyter författaren skickligt ihop sin historia. Hon får mig att till hundra procent tro på de karaktärer hon presenterar, känna med dem och om inte sympatisera med dem, så åtminstone förstå deras intentioner.

Världsbygget, nästan den viktigaste ingrediensen i en bra fantasyroman, är också verkligt bra genomfört. Detaljerna är fina och det känns alltigenom trovärdigt. Lägg till det en spännande historia, så har jag inte varit så här begistrad över en ny fantasybekantskap sedan jag läser Siri Petersens ”Korpringarna”.

Tvåan, Silvergryning, finns redan att köpa (hurra, gissa om jag har beställ den!). En tredje del, Järndagar är också aviserad, sedan är serien avslutad. Blynätter är klassad som ungdomsbok, men passar lika bra för vuxna.

Den femte ringen

Helen Ekeroth
Rabén & Sjögren 2022
uHc
271 sidor
andra delen i ”Silverringarna”

Äntligen har jag läst fortsättningen om Lux äventyr i ett magiskt Malmö som påbörjades i Den andra staden. I denna bok, som avslutar Ekeroths tonårsduologi, ska Lux och Dimo bege sig till hans version av Malmö. De vill återöppna portalerna mellan städerna för att återställa balansen av magi. Om den åter får flöda fritt mellan de parallella städerna hoppas de på att kunna rädda Dimos stad från undergång.

Jag trodde, när jag läste första boken, att Dimos Malmö skulle vara vårt Malmö. Så jag blev förvånad när hans stad är en mörk dystopisk version av staden. Ännu mörkare än Lux’ som ändå är ganska mörk med auktoritärt styre, magisk dimma och monster i kanalen, I Dimos värld är styret ännu mer auktoritärt med korrumperad polis, byggnader förstörda av uppror och kraveller, kalla slitna hus och ständig elbrist. Luftföroreningar har smutsat ner husen och det finns varken fåglar eller andra djur (förutom råttor). Dricksvattnet är ransonerat och Västra hamnen översvämmad. Torson står som ett fyrtorn omgivet av vatten.

Även Lux får sig en överraskning i Dimos stad. Här finns nämligen Adrian, som kanske inte är så mycket expojkvän till Dimo som Lux hade önskat.

Språket är bra och miljöbeskrivningarna ger fina bilder av de bägge städerna. Men det fortsätter att vara lite rörigt och svårt att hänga med i turerna i den här serien. Jag gilla Malmöskildringen och liksom med den förra boken är det den stora behållningen.

Passar högstadiet.

Skuggan av en kung

Leigh Bardugo
Gilla böcker 2022
uHc
524 sidor

Jag har älskat Leigh Bardugos Grisha-värld sedan jag läste första boken i Grishatrilogin, I ljusets makt. Det var en fröjd att återbesöka en annan del av det i Högst spel. I Netflixserien Harts and Bones blandar manusförfattarna på ett förtjänstfullt sätt de två bokserierna. Denna nya serie från Grishaverse, som tar vid där trilogin slutar, ska precis som kråkböckerna bli två till antalet.

Den unge kungen Nikolai sitter på Ravkas tron och har enat landet efter det uppslitande inbördeskriget. Han regerar med stöd av tremannarådet, där bland annat Zoya ingår, numera general. Men freden är bräcklig och landet fattigt. När Nikolais inre demon tar allt mer plats ställs allt på spel. Zoya bestämmer att kungen behöver gifta sig för att säkra stabilitet och tronföljd. Samtidigt genomfars landet av en serie oförklarliga mirakel. Alina, solbringaren, är helgonförklarad och en mystisk sekt dyker upp och kräver även Skuggmästaren ska kanoniseras. Nikolai ser sig tvungen att ge sig ut på en pilgrimsfärd för att finna en lösning.

Samtidigt befinner sig Nina, grishan vi första gången mötte i Högt spel i fiendeland, i Fjerda, på hemligt uppdrag för att befria grishor som fortfarande jagas som villebråd här.

Det är driv, spänning och också en del humor, från första sidan till sista i denna lättslukade tegelsten. Passar högstadiet och uppåt.

Kyssparadoxen

Isabell Rådestad
Ekström & Garay 2022
uHc
205 sidor

Maxine och Miguel bor i olika delar av Stockholm och har väldigt olika förutsättningar. Men de förenas i det att de bägge har en mamma som drabbats av en stroke tidigt i livet. De får kontakt med varandra genom ett diskussionsforum och finner tröst i den gemensamma chatten.

Som läsare förstår man snart att något inte stämmer och ganska snart börjar det skava även för Maxine och Miguel. De misstänker bägge den andra för att ljuga, att utge sig för att vara någon annan. Och när de bestämmer träff blir båda enormt besviken på den andre för att den inte dyker upp. Så vad är det som har hänt?

Ja, för den som vill ha spänningsmomentet kvar kan det vara läge att sluta läsa nu.
Men Miguel och Maxine har alltså fått kontakt med varandra genom ett veck i tiden. Maxines tid är åtta år längre fram än Miguel och när det väl står klart för ungdomarna uppstår också situationer de då de inte kan motstå att manipulera saker.

Det är en ganska underhållande berättelse av en barnboksdebutant. Rådestad är till vardag jurist och fick inspiration till berättelsen när hennes syster drabbades av en stroke. Och bokens värde ligger kanske framförallt i att det är en berättelse om ett angeläget ämne, hur en familj kan hamna i kris när en mamma drabbas av av en svår sjukdom. Själv blir jag extremt förbannad på Maxines pappa som lägger väldigt mycket ansvar på Maxine, och ömmar för Miguel som blir väldigt ensam när hans ensamstående mamma blir sjuk.

Jag har dock svårt för den delen av berättelsen som utgörs av kärlekshistorien mellan Maxine och den vuxne Miguel. Det är en sak att ungdomarna blir kära över nätet, men allt blir väldigt konstigt när Miguel både träffar Maxine som litet barn, sen ”väntar” på henne tills hon blir 16 och han 24 och de kan bli tillsammans.

Kan passa på högstadiet och möjligen i ettan på gymnasiet.

Svaga tjejer

Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Lilla Piratförlaget 2022
uHc
318 sidor

När vi får träffa Tilde, Eleni och Jasmine på Frejaskolan i Gnesta för allra sista gången har det hunnit bli vårtermin. Det är inte så långt till sommarlovet och den härliga succén med tjejtoan börjar blekna. Toaletten är utsatt för ständigt sabotage, Jasmine har börjat få obehagliga lappar i sitt skåp och Tilde har fokus någon helt annanstans, för hon är kär. Tillsammans för första gången. Energin och orken börjar halta i tjejgänget. Några vill bara sluta hålla på och bråka om allting, det blir bara jobbigt, och se på hur det gått med toan, den är ändå förstörd nu.

Från att ha blivit uthängda som Fula tjejer, till att ha gjort protest och reclaimat skolan som Jobbiga tjejer möter vi nu ett gäng ganska trötta ungdomar i Svaga tjejer. För hur länge ska man orka hålla på och kämpa liksom?

Men jo, de orkar faktiskt. De sluter upp bakom Jasmine och bestämmer sig för att ta reda på vem som trakasserar henne. Och det fina med den här boken är att den slutar med att visa att även om man är arg, stark och vill och kan stå upp för sin rätt, så behöver man faktiskt inte göra det själv hela tiden, hela vägen. I den här boken kliver vuxenvärlden i form av föräldrar och andra in och visar var gränserna går.

Språket känns levande och flyter lätt under läsningen. Det är trots allt förjävligt som sker i boken underbart att få hänga med tjejerna igen. Och att få in ett par stråk av spirande kärlek i berättelsen är också härligt. Livsnödvändig läsning för alla från sexan och uppåt.

Vi ska ju bara cykla förbi

Ellen Strömberg
Rabén & Sjögren 2022
uHc
248 sidor

Manda och Malin är bästisar. De bor på en liten ort någonstans norrut i Finland. Vi får följa dem från påsklov till sommarlov sista terminen i grundskolan.

Rösten som berättar är Amandas, eller Manda, som hon föredrar att bli kallad. Hon är den som följer, Malin är den som leder. I skolan är de lite udda fåglar. De enda som alltid cyklar istället för att köra moppe och de som inte bryr sin om att vara de tuffa gängen till lags, utan vill något annat. Manda drömmer om livet i New York, efter studenten. Malin vill bli punkare som Pugg som hon har spanat in. I övrigt försöker de bli bjudna på fester, smygsuper och gör upp konstiga planer om hur de ska få de killar de vill, samtidigt som Manda råkar hångla med helt fel kille och Pugg mest verkar tycka att Malin är liten och gullig.

Det är en härlig berättelse med både humor, vemod och allvar. På många sätt känner jag igen min egen högstadietid och det är just där jag blir tveksam: hur mång av dagens barn kommer att känna igen sin högstadietid? Visserligen finns mobiltelefoner och sociala medier i den här skildringen, men det känns lite som något författaren lagt till för att få en skildring av tonåren som de var för henne, att passa in i den tid som är nu. Å andra sidan är författaren väldigt mycket yngre än jag, så kanske ligger det snarare en skillnad i lagsbyggd-stad och spökar här. Det jag dock verkligen gillar med boken är Mandas tilltal som känns ärligt och rakt.

Passar högstadiet.

Berätta tre saker

Callum Bloodworth
Bonnier Carlsen 2022
uHc
360 sidor

Precis i början av pandemin, när folk i Stockholm en masse kom hem med smitta från alpsemenstrar, börjar den här boken.

Liv bor i en garderob omgjord till sovrum hemma hos sin syster Bonnie. Hennes mamma har dött nyligen och sorgen är fortfarande ett öppet sår. Hennes pappa har övergett sina barn och rasat ner i en egen sorg där han är okontaktbar. Bonnie, eller “Sister Satan” som Liv kallar henne, är desperat över att få Liv ut ur lägenheten, leva någon slags liv och träffa lite kompisar, därför tvingar hon iväg henne till en fest. På sagda fest finns Leo som råkar kyssa henne och dagen efter insjuknar i det nya viruset. Liv smittspåras och får husarrest, Bonnie flyttar hem till sin pojkvän.

Det är då det hörs konstiga dunsar utanför Livs (eller egentligen Bonnies) lägenhetsdörr. Det visar sig vara Dag. Hur och varför han hamnat utanför just Livs dörr är han förtegen med, men Dag har en dålig dag och Liv har ju inte heller så kul, så de börjar prata. En vänskap och så småningom romantik börjar spira.

Det här är ett försök att skriva något i stil med John Green eller Nicola Yoon på svenska. Det är som att författaren, med det spännande namnet Callum Bloodworth, tagit den amerikanska ungdomsromanen och trätt den över en svensk kontext. Han har skapat älskansvärda karaktärer och bitvis förtjusande dialoger. Men resultatet är ändå att det amerikaniserade tilltalet tillför en ovälkommen verfremdung. I en amerikansk bok köper vi sammanhang som påminner om tv-serier och highschool-filmer, medan det direktöverflyttat till svenska förhållanden känns overkligt.

Det här är författarens ungdomsbokdebut. Tidigare har Bloodworth, som har en bakgrund som journalist, skrivit feelgood för vuxna. Berätta tre saker passar högstadiet och gymnasiet.

Kanske är det längtan

Malin Fjellborg
Vox 2022
uHc
284 sidor

Åh Viola, som jag känner igen din situation! Inte från mina egna erfarenheter direkt, men som mamma till två unga vuxna döttrar. Att längta bort, att försöka leva sin dröm, men att upptäcka att den inte är en dröm rakt igenom och känna sig ensam och liten. Eller att som medveten medveten ung kvinna känna att man måste sälja ut sina ideal för att man vill ha närhet och kärlek. Att upptäcka att feminism, genustänk och andra fina ord kan vara en accessoar bland andra som är betydligt svårare att leva upp till än att skylta med.

Viola har följt sina drömmar om att komma bort från den lilla orden i norr genom att flytta till Stockholm. I en andrahandslägenhet i en förort ska hennes nya liv börja. Det är ju bara det att hon inte känner någon än. Har inga sammanhang. Stockholm är stort, kallt, ensamt och inte alls hennes. Hon jobbar på Coop och mår kasst. Det är då hon ser lappen om en bokcirkel som hon anmäler sig till. Där träffar hon Olof och tycke uppstår nästan genast.

Olof är feminist, rolig, har bra åsikter och är kul att prata med. De börjar hänga mer och mer, Viola blir kär och så småningom övergår vänskapen i något mer. Allt är härligt tills Olof berättar att han redan har en flickvän. Hon heter Linnea och pluggar i Umeå. ”Jag trodde verkligen att du förstod” säger Olof.

Trots flickvännen hänger Viola kvar vid Olof. Dels är hon ju kär och dels är han det enda sammanhang hon har i sin nya stad. I varje glipa som skymtar försöker hon komma in. Få tillbaka det de hade. Fastän hon vet att de bara ska vara vänner, nu när hon vet att Linnea finns.

Malin Fjällborg, som debuterar med den här ungdomsboken, skriver väldigt fint om ungdomens olidliga tyngd. Om våndan av att inte kunna leva som man lär. Om den dubbla skuld som Viola känner eftersom hon ger efter för Olof och stannar fastän hon vet att hon inte borde. Om hur hon bär både hans skuld och hennes för att de bedrar hans flickvän. Dessutom är detta en mycket fin berättelse om vänskap. För bara en telefonlur, ett chattfönster eller ett videosamtal bort finns Melanie. Fina Melanie, Violas bästis från hemorten. Med henne för hon en ständig dialog kring ensamheten, problemen, kärleken, livet, drömmarna.

Det här är en knubbig bok i trevligt format med korta kapitel och bara lässug. Passar gymnasiet och uppåt. Och jag har sagt det förut, men fler vuxna borde läsa ungdomsböcker för att påminnas om och känna hur det är – och var – att vara ung, nu eller då.

Den andra staden

Helena Ekeroth
Rabén & Sjögren 2022
uHc
306 sidor

Man måste bara älska premisserna för den här boken, i synnerhet om man som jag älskar Malmö. I Den andra staden besöker vi ett Malmö som är nästan som vårt. Men det finns magi, på mobiltelefoner går det bara att ringa, på Hipp härska spöken, stadsbiblioteket är låst och vaktas av uråldriga bibliotekarier eftersom böcker är så starkt magiska och om natten kommer stadens statyer till liv inför dem som, likt vår huvudperson Lux, har magi.

Den andra staden är ”vårt” Malmö, en stad som finns bortom portalerna. Lux, som plågas svårt av mardrömmar och är besatt av att få veta vem som mördade hennes farmor, letar efter dessa portaler. Det är så hon hittar Dimo, i en kista hon gräver upp på Östra kyrkogården. Allt tyder på att kistan är en portal och att Dimo kommer från det andra Malmö. Kommer han att kunna hjälpa henne i letandet efter farmorns baneman?

Det är svårt att inte dra paralleller till Nene Ormes underbara, och oavslutade, serie om Udda, ”De sära”, där tredje (avslutande?) delen fortfarande är efterlängtad. Förutom att bägge serierna har ett lite mörkare, magiskt Malmö som spelplats, finns parallellen med mardrömmar, en ensam huvudpersons sökande i staden och olika väsen som tagit sin bostad i ikoniska Malmöbyggnader såsom Torson eller Hipp.

Jag har lite svårt att komma in i den här boken. Bitar av information saknas inledningsvis, jag måste bläddra tillbaka flera gånger gånger för att se om jag missat något. Men det har jag nog inte, stället får jag som läsare får pussla ihop hur personer och situationer hänger ihop själv. Kanske är det ett sätt för Ekeroth att lita på sin läsare, men för mig blir det lite rörigt. Detta till trots är det spännande läsning och jag ser fram emot nästa del, som är den avslutande i serien om ”Silverringarna”. Den femte ringen ska komma till hösten.

Helen Ekeroth har tidigare skrivit Hcg-serien ”Drakberidaren” som inleddes med Skuggan 2019. Den här boken passar fantasyläsare på högstadiet.

Felet med Eden


E. P. Uggla
Bonnier Carlsen 2022
uHc
sidor

Ava vaknar upp i någon slags märklig sjukussal. Detta vet hon: hon har varit nedsövd i ecmo efter en svår influensa. Hennes mamma och lillebror, den enda familj hon bryr sig om förutom bästisen Ellen, är förmodligen döda. Den enda som finns där är Clara, som kanske är någon slags sköterska och hon lotsar så småningom ut Ava i världen utanför, ett märkligt samhälle, eller institution eller vad man nu ska kalla det för, som heter Eden.

Här finns nästan bara barn. Det är inte så konstigt eftersom de flesta över 25 dog i den där influensan. Det som är konstigare är att de är indelade i kaster som tävlar stenhårt både inbördes emellan. Ava hamnar direkt i den högsta kasten, Lustgården. Det väcker ont blod bland de andra som fått tävla sig till sin plats där. Den första tiden i Lustgården blir svår. Hon fattar inte systemet, känner inte till regler, blir misshandlad av en lärare och de andra eleverna är fientliga. Sen blir hon kompis med Yasmin och saker och ting blir lite bättre. Men bara lite.

Det är så mycket som inte går ihop. För de första, var befinner hon sig? Alla pratar svenska, men naturen som syns från fönsterna i den kupolliknande byggnad där hon befinner sig liknar inte svensk. Och all teknologi som finns i Eden, hur kan hon inte ha känt till att den fanns? Det är som att vakna i ett framtidssamhälle, hur länge har hon egentligen legat nersövd? Och vad är egentligen syftet med allt, varför har hon blivit placerad i Lustgården, hon är varken speciellt överintelligent eller fysisk, som de andra eleverna som är där verkar vara. Vad är egentligen felet med Eden?

Inte förrän i sista kapitlet får vi som läsare de svar som Ava Famlar efter, fram till dess är vi lika frågande som hon. Jag får lite associationer till Ursula Poznanskis fantasytrilogi Sveket, Sammansvärjningen och Slutet, även om jag inte tycker att Felet med Eden håller riktigt samma mått. Men liksom där är mänskligheten förpassad till artificiella samhällen där man fostrar en meritokratisk elit.

Felet med Eden är tänkt som första delen i en serie. Det är spännande läsning som passar högstadiet.