Mod

Låt skogen leva!

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Nora Dåsnes
Alfabeta 2023
uHci
grafisk roman

Nora Dåsnes är tillbaka med en grafisk roman där vi återser gänget från Vita lögner, röda hjärtan. Här är det Bao, den av kompisarna som var mest för att röja runt i skogen, som står i centrum. Tuva som var huvudperson i den förra boken är fortfarande tillsammans med Miriam och Linnéa är den som är mer intresserad av annat, som killar och sociala medier. Men de har hittat någon sorts balans där man kan få vara både och.

Det är dock fortfarande Bao som är mest dedikerad lekarna i skogen, och nu kommer annat till. Det regnar väldigt mycket, bäcken svämmar över och Bao, som vill engagera sig, sitter med i elevrådet. Då får hon veta att skolan vill röja bort en del av skogen för att bygga en ny parkering. Bao kan inte fatta att de som bestämmer inte ser sambandet mellan ökat bilkörande och extremväder och hon blir vansinnig när vuxenvärlden inte lyssnar.

Det talas ju en del om ungas klimatångest och om hur barn kan påverka. Den här boken blir ett exempel på hur man kan gå till väga för att göra en civilt motstånd på ett fredligt sätt. Den avslutas också med några uppslag med tips för den som vill påverka och engagera sig på riktigt.

Dåsnes visar på ett fint sätt hur det för Bao blir både ett hinder och en tillgång att ha ett hetsigt humör. Hennes envishet gör att hon inte släpper taget, utan orkar kämpa vidare. Men samtidigt skrämmer hennes ilska iväg folk och hindrar henne att lyssna på andra. Dessutom visar berättelsen hur fint det är att ha många olika förmågor i gruppen, Tuvas skills på sociala medier kommer till exempel väl till pass under deras aktion.

Precis som förra boken är det driv i berättandet, snyggt tecknat och naturbilderna är härliga. Den passar trean till sexan.

Pärlbäraren

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Maria Hellbom
Bonnier Carlsen 2023
Hcg
354 sidor

Maria Hellbom är tillbaka med en andra bok i serien om Klara och Älgkungen och alla andra i Vidås. Om detta ska vara ”den besvärliga andra boken”, så märks det verkligen inte. Tvärt om! Hellbom har lyckat skriva en uppföljare som håller på alla sätt. Den är en bra bit tjockare än ettan, men det gör inget. Berättelsen är spännande hela vägen.

Precis som i Älgkungen vävs den Värmländska mytologin samman med sagoinslag och nutida problem. I förra boken var det skogarna som brann, i den här är det främlingsfientlighet och rasism som stör livet i Vidås, dit nu både Klara och Aron flyttat permanent. Älgkungen är inte lika närvarande i den här boken. Det blir höst och så småningom vinter och Älgkungen drar upp i skogarna där älgar hålls på vintern. Men Aud kommer tillbaka och så klart Sara, som nu är installerad i Björngården som faster Sunees fru. Dessutom dyker det upp en ny präst och Anna, en flera hundra år gammal vette som båda spelar en avgörande roll i den här boken.

Hellbom lyckas vidmakthålla den där tonen som jag gillade så mycket med den andra boken. På grund av tjockleken kan den kanske passa bäst som högläsning, men liksom den förra kan den också slukas av goda läsare från trean till sexan.

Blynätter

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Anna Jakobsson Lund
Annorlunda Förlag 2019
uHc
417 sidor

När man får en bok av en författare man aldrig hört talas om, från ett förlag man inte tidigare kände till, hett rekommenderad av någon vars smak man litar på, blir man nyfiken. Och, om jag ska vara ärlig, också lite skeptisk. Varför hade jag inte hört talas om den här författaren, som uppenbarligen gett ut en hel hög böcker, om det nu är så väldigt bra?

Ja, det kan man fråga sig. Förmodligen har det att göra med att det inte är lätt att tränga igenom när man ger ut böcker på eget förlag, i den väldiga ström av litteratur som kommer ut varje år i Sverige. Men roligare än att fundera över det är att konstatera att mina fördomar kom helt på skam. För Blynätter, den första delen i ”Metallsviten”, var precis så sjukt bra som de som rekommenderade den påstod.

Vi får träffa Jeroen, Finn, Unni och Elsa, som omväxlande står i centrum i berättelsen. Deras öden vävs samman genom en intrikat planerad komplott, där Unni med hjälp av Jeroen vill förändra samhället och de ser Finn och Elsa som sina redskap. Samhället de vill ställa på ända, den värld Jacobsson Lund så förtjänstfullt diktat ihop, är mix mellan medeltida och tidigt industriell, där ortsnamn och miljöer vagt påminner om norra Sverige. De fyra huvudpersonerna står på två olika ändar av samhällsstegen. Unni och Jeroen representerar den yttersta makten, folkdomarna. Finn och Elsa tillhör samhällets bottenskrap, rövarna som lever på att stjäla och smuggla åt vem som än kan betala.

Blynatten är den mörkaste av nätter. Just då korsas rövarnas vägar med folkdomarnas. Inte helt oavsiktligt, kan man lägga till. Unni och Jeroen har omsorgsfullt riggat sin snara som ska göra Finn beroende av dem, eftersom de är beroende av honom för att få ihop sitt uppror. Elsa är den som är Finns köl i världen och hon knyts till Finn av en blodsskuld. Kring dessa fyra personers beroenden, behov, önskningar, viljor och rädslor knyter författaren skickligt ihop sin historia. Hon får mig att till hundra procent tro på de karaktärer hon presenterar, känna med dem och om inte sympatisera med dem, så åtminstone förstå deras intentioner.

Världsbygget, nästan den viktigaste ingrediensen i en bra fantasyroman, är också verkligt bra genomfört. Detaljerna är fina och det känns alltigenom trovärdigt. Lägg till det en spännande historia, så har jag inte varit så här begistrad över en ny fantasybekantskap sedan jag läser Siri Petersens ”Korpringarna”.

Tvåan, Silvergryning, finns redan att köpa (hurra, gissa om jag har beställ den!). En tredje del, Järndagar är också aviserad, sedan är serien avslutad. Blynätter är klassad som ungdomsbok, men passar lika bra för vuxna.

Vintersång

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Jean-Claud Mourlevat
Gilla böcker 2022
uHce
396 sidor

Jag måste erkänna att jag, när jag läst Jefferson, hade lite svårt att förstå den då nya ALMA-mottagarens storhet. Visst, det var en originell berättelse och inte minst starka scener av den typen som här målades upp inifrån ett slakteri, är något man sällan ser i barnlitteratur, men i övrigt kändes den småputtrig och lite bagatellartad.

Mourlevats senaste bok på svenska erbjuder något helt annat, och här kan man se att han kan vara en berättare av den dignitet som belönas med världens finaste pris ALMA.

I ett auktoritärt samhälle bor Helen på ett flickinternat. Reglerna är hårda, men flickorna är obrottsligt lojala med varandra. Detta utnyttjas av systemet. Om en flicka avviker, sätts en annan flicka i en fängelsehåla tills hon återvänder. Men var händer om hon aldrig gör det?

En kväll redan i oktober känner Helen att hon inte står ut en sekund till, hon bara måste få besöka sin trösterska. På vägen möter Helena och hennes följeslagare och bästa vän Milena två pojkar från det närbelägna pojkinternatet. Det blir ett möte som förändrar allt och som blir upptakten på ett äventyr som innehåller flykt, revolution, kamp på liv och död, livsfarliga hundmänniskor och trofasta hästmänniskor, överjordiskt vacker sång, kärlek och trofast vänskap.

Det är en berättelse med doft av saga, men med stråk av brutal verklighet inunder. Landet där Helen bor har tagits över av de hårdföra Falangisterna. De är maktlystna, föraktar svaghet och hyllar våld. Hur kunde de komma till makten? Folk var rädda, förklarar Milenas pojkvän Bart. Dessutom: ”trodde de att Falangen inte var så farlig, att de skulle skapa ordning och reda i landet, att man fick vänta och se.” Och nu har de väntat och sett och det är dags att göra motstånd.

Kanske är Vintersång en otidsenlig ungdomsroman, men den ligger ändå mitt i prick i vår samtid. Vi måste stanna upp och fundera på vem vi ger makten till i vår längtan efter ordning och reda, helst innan det går så långt att det behövs en revolution för att ta tillbaka den.

Passar högstadier och gymnasiet. Fin som högläsning.

Skuggan av en kung

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Leigh Bardugo
Gilla böcker 2022
uHc
524 sidor

Jag har älskat Leigh Bardugos Grisha-värld sedan jag läste första boken i Grishatrilogin, I ljusets makt. Det var en fröjd att återbesöka en annan del av det i Högst spel. I Netflixserien Harts and Bones blandar manusförfattarna på ett förtjänstfullt sätt de två bokserierna. Denna nya serie från Grishaverse, som tar vid där trilogin slutar, ska precis som kråkböckerna bli två till antalet.

Den unge kungen Nikolai sitter på Ravkas tron och har enat landet efter det uppslitande inbördeskriget. Han regerar med stöd av tremannarådet, där bland annat Zoya ingår, numera general. Men freden är bräcklig och landet fattigt. När Nikolais inre demon tar allt mer plats ställs allt på spel. Zoya bestämmer att kungen behöver gifta sig för att säkra stabilitet och tronföljd. Samtidigt genomfars landet av en serie oförklarliga mirakel. Alina, solbringaren, är helgonförklarad och en mystisk sekt dyker upp och kräver även Skuggmästaren ska kanoniseras. Nikolai ser sig tvungen att ge sig ut på en pilgrimsfärd för att finna en lösning.

Samtidigt befinner sig Nina, grishan vi första gången mötte i Högt spel i fiendeland, i Fjerda, på hemligt uppdrag för att befria grishor som fortfarande jagas som villebråd här.

Det är driv, spänning och också en del humor, från första sidan till sista i denna lättslukade tegelsten. Passar högstadiet och uppåt.

Uppdrag i Gasklockorna

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Mårten Sandén
Illustratör: Lisa Medin
Bonnier Carlsén 2022
Hcg
137 sidor
andra boken om Dogstars

Anna har precis hunnit inse att hundar kan tala, brumerna vill värma uppvärlden, att hon själv kan flyga och är en Dogstar och att hon har en tvillingbror, Sandro, som också han är en Dogstar med den magiska gåvan att kunna göra sig osynlig. Nu är det redan dags att kasta sig in i nästa äventyr: deras första gemensamma uppdrag.

Mårten Sandéns nya mellanåldersserie fortsätter precis som den började: med fart, spänning, fantasifulla lösningar och humor. Anna och Sandro måste bege sig till Gasklockorna, stans farligaste område, för att få information om Rimfrost, brumernas ondskefulle ledare. På vägen får de med sig Rufus, alltiallo på Centralen (hundarnas högkvarter) och Atjo, Annas explikator i form av en liten hamster som hon har i fickan. Explikatorn kommer väl till pass när Anna (eller läsaren) behöver få obegripliga saker i sitt nya liv förklarat för sig. Tyvärr är Atjo ofta urladdad när man behöver den som bäst, eller lägger sig i helt i onödan när man vill det som minst. På vägen får Anna också några ledtrådar till sin egen historia.

Dogstars passar alla slukarläsare från trean och uppåt. Språket och berättelsen är tillräckligt avancerade för att locka även lite äldre läsare, eller för att funka fint som högläsning. Precisa som den förra boken utspelar sig den här berättelsen under en enda dag i Annas liv.

Buktalarens docka

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Kerstin Lundberg Hahn
Rabén & Sjögren 2022
Hcg
189 sidor

Vi har kommit till tredje delen i Lundberg Hahns fantastiska serie ”Rymlingarna” (Tankeläsarna och Cirkusbjörnen). Det börjar våras och Alba och Elio ska efter att ha spenderat vintern i Altevall bege sig ut på sin första turné med Cirkus Caselli. Direktören grumsar för att björnen är borta och ersatts med en tam kråka, de behöver något mer nummer, något som kan locka till skratt. Alba kommer att tänka på Skolläraren och hans buktalardocka, kanske kan de lockas med till cirkusen?

Första stoppet blir hamnstaden Greeborg där tvillingarnas rika släkting bor, han som tror att de är bedragare och avslöjade för Dunker var de fanns, något som nästan kostade dem livet.

Det är spännande, lättslukat och välskrivet. Det finns all potential för de här böckerna att bli lika populära som Martin Olczaks Jack-böcker, även om dessa innehåller färre magiska inslag än dem. Det jag framförallt gillar är världsbygget som Lundberg-Hahn snickrat ihop så oerhört väl. Och jag tycker verkligen att det är synd att det är sista boken, det finns mycket potential och mycket kvar att utforska i Greeborg och Dymmelmark med omnejd.

Passar för mellanstadiet och är också en utmärkt högläsningsbok.

Frejas svärd

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Elisabeth Östnäs
Illsutratör: Lina Nejdestam
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
289 sidor
Andra delen i serien Asynja

Äntligen har jag läst andra delen av den spännande berättelsen om Disa, i sin tvillingbror Odds skepnad och hennes äventyr på Björkö under vikingatiden. Första delen, Kungens grav, kan ni läsa om här.

Den här berättelsen börjar med att Sunna, Iskungens dotter som var medberättare i förra boken, drömmer en märklig dröm, skildrad enbart i Neidestams snygga, otäcka och skickliga bilder. Sen är det dags för höstblot. Det är Sunna som genomför det eftersom völvan Heid är försvunnen. Under blotet ser Disa en grupp gamlingar som glor konstigt på henne. På natten efter blotet blir hon bortförd, kidnappad.

Som vanligt med Östnäs är det effektivt berättat utan något som helst slarv med detaljerna. Vikingatidens färger, kyla, mat, traditioner och vanor träder tydligt fram. I den här boken är det Idris, Disa/Odds pojksoldatkompis, som är medberättare. Idris och Odd kom varandra nära i den förra boken och kallar varandra bröder. Idris och de andra rävungarna ska iväg på en övning, men han vill också ta reda på vad som hänt Odd. En sak som gör mig förbryllad är att Disa, som berättar sina kapitel i första person, gör det i förfluten tid. Idris kapitel berättas i andra person, vilket inte är så konstigt, detta är ju Disas berättelse, men också i presens. Varför?

Jag älskar de snygga omslagen, de coola och lite otäcka illustrationerna och det generösa formatet. Enda tråkiga är att det ju bara är en del kvar i denna spännande vikingaskröna. I den här berättelsen fick man lära känna Idris lite mer, det ska bli intressant att se vem vi får veta mer i i nästa del. Som jag skrev i boktipset om Kungens grav fattas det inte intressanta karaktärer att spinna vidare på. Den här passar precis som ettan övre delen av mellanstadiet och uppåt.

Svaga tjejer

klaraonnerfalt1 kommentar

Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Lilla Piratförlaget 2022
uHc
318 sidor

När vi får träffa Tilde, Eleni och Jasmine på Frejaskolan i Gnesta för allra sista gången har det hunnit bli vårtermin. Det är inte så långt till sommarlovet och den härliga succén med tjejtoan börjar blekna. Toaletten är utsatt för ständigt sabotage, Jasmine har börjat få obehagliga lappar i sitt skåp och Tilde har fokus någon helt annanstans, för hon är kär. Tillsammans för första gången. Energin och orken börjar halta i tjejgänget. Några vill bara sluta hålla på och bråka om allting, det blir bara jobbigt, och se på hur det gått med toan, den är ändå förstörd nu.

Från att ha blivit uthängda som Fula tjejer, till att ha gjort protest och reclaimat skolan som Jobbiga tjejer möter vi nu ett gäng ganska trötta ungdomar i Svaga tjejer. För hur länge ska man orka hålla på och kämpa liksom?

Men jo, de orkar faktiskt. De sluter upp bakom Jasmine och bestämmer sig för att ta reda på vem som trakasserar henne. Och det fina med den här boken är att den slutar med att visa att även om man är arg, stark och vill och kan stå upp för sin rätt, så behöver man faktiskt inte göra det själv hela tiden, hela vägen. I den här boken kliver vuxenvärlden i form av föräldrar och andra in och visar var gränserna går.

Språket känns levande och flyter lätt under läsningen. Det är trots allt förjävligt som sker i boken underbart att få hänga med tjejerna igen. Och att få in ett par stråk av spirande kärlek i berättelsen är också härligt. Livsnödvändig läsning för alla från sexan och uppåt.

Vulkanens barn

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Elin Nilsson
Alfabeta 2022
Hcg
285 sidor

Elin Nilsson har efter ett par ungdomsböcker, till exempel Flyt som en fjäril, stick som ett bi som Elina skrivit om här, och ett par novellsamlingar, gjort ett försök i Hcg-facket. Nilsson är född 1986 och förmodligen för ung för att ha egna tonårsbarn, men för en ärrad tonårsmamma låter upplägget i hennes Vulkanens barn som en saligt dröm. Hör bara: i Leas by, och i hela världen så som hon känner den, förpuppas barn när de fyller 13, för att ligga och sova och drömma lyckligt i fem år och sedan komma ut som färdiga vuxna. Tänk bara så många tårar man kunde sparat genom den metoden.

Leas kusin Luma, som hon vuxit upp med nästan som en tvillingbror, ska snart förpuppas. Han är orolig, vill inte vara borta från Lea och ber Lea att skära ut honom ur puppan och rädda honom. Lea kan inte göra det, det är något oerhört att be om. Alla vet att de som inte förpuppas blir halvmänniskor och galna. Men när Lumas puppa plötsligt försvinner från trädet i puppgläntan förbannar hon sig själv och anklagar sig för sin älskade kusins försvinnande. Hade hon bara haft modet att göra som han sa hade detta inte hänt.

Detta med puberteten som en farlig period i en människas liv, en tid då hon måste tämjas och kväsas, är ett intressant tema. Jag drar paralleller till Kim Liggets Det sextonde året, en helt annan typ av berättelse men där barn – bara flickor i detta fall – ska tyglas och formas för att passa vuxenvärlden.

Elin Nilssons nya roman är lika delar saga och spännande äventyrsberättelse. Lea måste ge sig iväg för att leta rätt på Luma. Till sin hjälp har hon krämarflickan Majva och även om de båda flickorna möter många faror på vägen möter de också goda människor. Det är en berättelse om mod, vänskap, fördomar, svek och girighet. Slutet lämnar flera frågor obesvarade och det är gott så. Vi gör bara ett kort besök i den komplexa och spännande värld Nilsson diktat fram, sen får vi fortsätta fantisera om den på egen hand.

Passar goda läsare från trean, men rekommenderas också starkt som högläsning.