Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt

Emma Karinsdotter
Illustrationer: Marcus Gunnar Pettersson
Bonnier Carlsen 2023
153 sidor

Vad sägs om en pappa vars fingrar förvandlas till den smaskigaste varmkorv? Eller en actiondockas hår som växer som sjögräs och översvämmar hela källaren? Eller varför inte en farmor med väldigt god aptit på sina supersöta barnbarn, ”livets efterrätt”? Detta, och sex andra knasiga eller hårresande historier får vi möta i Karinsdotters och Petterssons novellsamling för låg- och mellanstadiet.

Det klagas mycket på nutida barnlitteraturutgivning emellanåt. Oftast, när en sådan våg kommer, får man som uthållig läsare och följare av utgivningen, intrycket att de som skriver om detta inte precis har koll på det som faktiskt kommer ut. Barnlitteraturen nu för tiden ska vara ängslig, mainstream, inte lika fantastisk och fantasifull som förr. Detta är så klart inte sant. Men vill man ha ett något i handen att dänga i huvudet på okunniga debattörer kan man utmärkt väl välja Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt.

Här finns nonsensabsurdismen i hela sin glans. Fåniga infall samsas med knäppa hämnddrömmar och sjuka fantasier. Humorn är både grotesk och helt fri, det blir ärligt talat ganska äckligt emellanåt.

Boken är inte så mycket illustrerad som samskapad av författare och illustratör. Ibland leder texten bilderna, ibland bilderna orden. På vissa sidor dansar texten omkring i takt med bilden och på några uppslag integreras Petterssons teckningar i textraderna. Mellan varje novell finns en illustration över ett helt uppslag som skickar oss vidare mellan tankeuniversumen. Och tapeterna i svart med gnetiga spretiga vita anteckningar är en hel liten värld att upptäcka i sig.

Pärlbäraren

Maria Hellbom
Bonnier Carlsen 2023
Hcg
354 sidor

Maria Hellbom är tillbaka med en andra bok i serien om Klara och Älgkungen och alla andra i Vidås. Om detta ska vara ”den besvärliga andra boken”, så märks det verkligen inte. Tvärt om! Hellbom har lyckat skriva en uppföljare som håller på alla sätt. Den är en bra bit tjockare än ettan, men det gör inget. Berättelsen är spännande hela vägen.

Precis som i Älgkungen vävs den Värmländska mytologin samman med sagoinslag och nutida problem. I förra boken var det skogarna som brann, i den här är det främlingsfientlighet och rasism som stör livet i Vidås, dit nu både Klara och Aron flyttat permanent. Älgkungen är inte lika närvarande i den här boken. Det blir höst och så småningom vinter och Älgkungen drar upp i skogarna där älgar hålls på vintern. Men Aud kommer tillbaka och så klart Sara, som nu är installerad i Björngården som faster Sunees fru. Dessutom dyker det upp en ny präst och Anna, en flera hundra år gammal vette som båda spelar en avgörande roll i den här boken.

Hellbom lyckas vidmakthålla den där tonen som jag gillade så mycket med den andra boken. På grund av tjockleken kan den kanske passa bäst som högläsning, men liksom den förra kan den också slukas av goda läsare från trean till sexan.

Anno & Issa

Linnea Lundborg
Illustrationer: Ylva Oknelid
Alfabeta 2022
Hcg
199 sidor

Vi träffar Anno den första skatedagen på våren, när gatorna är sopade från grus och hon och bästisen Jakob äntligen är på väg till skateparken. Det finns inget mer magiskt än att skejta, tänker Anno på väg till parken. Men det visar sig att det kan bli mer magiskt. För just den dagen träffar hon Issa som också hänger i skejtparken. Anno blir nästan omedelbart intresserad av Issa. Men Issa hänger med en äldre tjej, vill de verkligen vara med Anno och Jacob?

Det är början på den här berättelsen om vänskap, kärlek, skejt, jobbiga föräldrar, lögner, besvikelse och lycka. Språket är enkelt och rakt. Formatet på boken är lite större än gängse kapitelböcker för att kunna ge plats och rättvisa år Ylva Oknelids illustrationer som avbryter det löpande textberättandet med bildberättande i serieformat med pratbubblor, i härliga färger.

Det här är en bok som kan passa den som går i trean, fyran, femman, kanske till och med sexan-sjuan (men Anno och Jacob går i femman, det nämns onödigt nog i texten), beroende på var man själv befinner sig i livet. Kanske är man nyfiken på den första förvirrande men underbara kärleken? Kanske har man en kompis som blivit kär och jättejobbig? Eller är man intresserad av skejt? Eller vill man ha en bok med både text och bilder?

Jordängel

Pascale Vallin Johansson
Rabén & Sjögren 2022
Hcg
215 sidor

Barn-tvingas-flytta-och-mystiska-saker-händer är ett väl beprövat tema i barnlitteraturen. I Pascale Vallin Johanssons nya mellanåldersbok är det riktigt bra genomfört och kan absolut tålas att läsas ännu en gång.

Det är Solveig som flyttar från Söder i Stockholm till Beckomberga, det gamla mentalsjukhuset som nu är omgjort till bostäder. Det är sommar, varmt och öde. De flesta är bortresta, men Solveig, mamma och Antonio kan inte resa någonstans, för mamma har tvillingar i magen och eftersom de ofta kommer för tidigt måste de hålla sig hemma.

I tristessen önskar sig Solveig något spännande, kanske ett spöke. “Var försiktig med vad du önskar”, säger mormor, för ibland får man det man ber om. Först är det mest måsar som dyker upp. I drömmen, ovanför gården, vid ingången till badhuset. Solveig går i sömnen, och en gång vaknar hon upp utomhus mitt i natten. Men sen är det faktiskt någon som söker kontakt från andra sidan. Någon som vill ha Solveigs hjälp att få någon slags upprättelse. Hon vågar inte berätta för mamma. Tur att hon träffar Daniel utanför simhallen och kan berätta för honom.

Så ligger mamma plötsligt på hallgolvet och blöder. Var det spöket som Solveig manade fram som gjorde det? Är det hennes fel? Mamma och Antonio hamnar på sjukhuset, helt uppslukade av två för tidigt födda lillebrorsor och Solveig får bo med mormor. Mormor som inte alltid är så lätt att förstå och som verkar bära på en stor hemlighet.

Ännu en Hcg som passar bäst för det övre segmentet, kanske femman till åttan. Solveig är en intressant karaktär att följa, både snabbtänkt och rolig, klok och ologisk, snäll och egoistisk, som de flesta människor. Hon drar en lögn när hon behöver det och skäms lagom mycket. Vi får följa hennes berättelse i jag-form. De historiska inslagen om Beckomberga passar också bättre för lite äldre läsare.

Varför är det ett så ofta valt tema, detta med den påtvingade flytten (alternativt ofrivillig semester i skruttig stuga) i kombination med det övernaturliga, i synnerhet i Hcg? Jag har bara de senaste veckorna läst två böcker på det temat (Glasfågelns grav och Disablotet på Valborg), men man skulle verkligen kunna räkna upp hur många titlar som helst. Det kunde tänkas att det är svårt att göra något nytt eller vara spännande och angelägen när man som författare slår in på den vältrampade vägen. Är det barnets utsatthet i de vuxnas beslut som manifesteras? Eller är det bara en berättartekniskt oemotståndligt tacksam situation att placera sin protagonist i? Den frågan låter jag vara obesvarad, men kan konstatera att det trots allt är ett tema som håller i den här boken.

Alex och den magiska…

Alex och den magiska fotbollströjan
Alex och den magiska matchen
Alex och det magiska skottet
Alex och den magiska brassetröjan

Martin Palmqvist
Nypon 2019-2022
Hcg
35-44 sidor

Martin Palmqvist har skrivit en serie om Alex som spelar i BK Flagg. Det går så där, han är inte jättebra på fotboll. Tills hans farmor rotar fram en gammal fotbollströja som tillhört Alex farfar. Han var en begåvad fotbollsspelare och detta var hans turtröja.

Trots att den är sliten och skabbig tar Alex på den när laget ska möte Malmö FF. Och det som händer då är nästan magiskt – ja, det är magiskt! Det är som att tröjan tar beslut åt Alex och styr hans steg på planen. Till exempel börjar Alex skjuta med vänstern, det har han inte gjort förut.

Den magiska tröjan tar Alex vidare till MFF och till P15-landslaget. Att han är så beroende av tröjan orsakar problem: en gång håller den på att brinna upp, en annan hamnar hans väska med tröjan i på avvägar till exempel. Hans farmor försöker säga att det nog handlar mer om självförtroende än om magi, men Alex känner att det inte är så, tröjan är något mer. Magisk helt enkelt.

Den här serien är välskriven och lättläst och förutom det magiska inslaget och Alex spikraka fotbollskarriär känns det trovärdigt. Den passar låg-och mellanstadiet.

Fallet med den farliga dimman

Kristina Ohlsson
Illustratör: Moa Wallin
Bonnier Carlsen 2022
Hcf
112 sidor

Det här är tredje boken om Spökbyrån som inleddes med Fallet med den rysliga skuggan 2021. Precis om tidigare delar inleds den med en karta över Dimdalen, en liten ”faktaruta” om Spökbyrån och porträtt av de som förekommer i boken. Allt i flödiga färgillustrationer av Moa Wallin. Inbjudande och läsvänligt.

Elsa och Kalle driver Spökbyrån i det Gula Slottet i Dimdalen, handledda av morfar Nikodemus som i övrigt mest steker hamburgare och serverar milkshakes, går runt i morgonrock och vill lägga sig tidigt. Den här gången ringer Roberto från Regngården. Hans häst är utsatt för spökerier. Varje gång det är dimma är det någon (eller något?) som tar ut henne ur hagen hagen och rider henne i full fart upp till ett vattenfall i skogen. Ett klart fall för Spökbyrån!

Kristina Ohlsson är Sveriges mesta mysrysdrottning vid sidan av Ingelin Angerborn. Det är kul att se henne skriva för en lite yngre målgrupp och också roligt att berättelserna är så snyggt och lockande förpackade. Den här serie kommer att bli en succé på lågstadiet i alla skolbibliotek. Delarna kan läsas i vilken ordning som helst.

Blackout

Angie Thomas, Ashley Woodfolk,
Nicola Yoon, Nic Stone,
Tiffany D. Jackson, Dhonielle Clayton

Vox 2022
uHce
260 sidor

Ett stort strömavbrott mörklägger hela New York. Tunnelbanan ligger nere och trafiken kör ihop sig i avsaknad av trafikljus. Mitt i detta kaos befinner sig ett antal afroamerikanska ungdomar mitt i sitt eget kaos, sin egen omvälvande vardag. Det är JJ som råkar befinna sig på tunnelbanan med Tremaine, som han inte bara är hemligt förtjust i, utan även har en lång och komplicerad historia med. Det är Nella, som befinner sig på ett äldreboende för att hälsa på sin morfar då Joss dyker upp i mörkret, tjejen som hon hört så mycket om. Det är Lana som måste komma loss och berätta en viktig sak för Tristán, hennes bästis sedan evigheter. Det är Kayla som är på skolresa från Mississippi och dessutom mitt i ett triangeldrama. Och det är Tammi och Kareem, vars lång promenad genom den nedsläckta staden ramar in hela berättelsen.

Det är inte bara strömavbrottet och hudfärgen som förenar ungdomarna i boken. De hänger även ihop på andra vis, genom släktskap eller vänskap eller annat och då och då skymtar de till i utkanten av varandras berättelser. Alla färdas de dessutom på mer eller mindre krokiga vägar mot ett blockparty i Brooklyn, där boken avslutas.

Den här berättelsen föddes som ett pandemiprojekt, när de isolerade författarna behövde något som förenade i isoleringen. Det är kanske symptomatiskt att berättelsen i så stor utsträckning handlar om mänskliga möten, ofta slumpartade, allt det som människor i lockdown saknade som mest. Strömavbrottet skulle också kunna vara en metafor för pandemin. Men samtidigt är det en helt annan sorts kris, en som driver folk ut på gatorna, tvingar dem att mötas istället för att isoleras.

Det här är en feelgood om och kärlek och vänskap som passar från femman-sexan och upp till gymnasiet. Boken ska bli en miniserie för Netflix.

Mörkret

Mia Öström
Lilla Piratförlaget 2021
Hcg
252 sidor

Vid världens ände, i det som kallas Plåtstaden, bor Nita med morfar och lillasyster Vo. Morfar jobbar i gruvan. Nita och Vo håller sig inomhus. Det är middagsmörker och bitande kallt. En dag kommer inte Morfar ur sängen. Han hostar blod och läkaren på hospitalet säger att det finns svarta fläcka på hans lungor och inget att göra.

Så kommer fler och fler in på hospitalet med svarta fläckar på lungorna och de som kommer gråter och gråter otröstligt. Läkaren tycker att de kan skärpa sig, vuxna människorna. Men Nita får höra någon tala om Mörkret, inte det vanliga mörkret, som finns överallt vid världen ände hela vinterhalvåret, utan en annan sort. En som äter sig in i folk och gör dem sjuka. Alla som bor i plåtstaden ska evakueras, men Nita och Vo tror att de har en lösning. Något som kan rädda morfar. Därför rymmer de iväg och ger sig ut på en väldigt farlig expedition. Rakt in i berget och det helt okända för att hitta motsatsen till mörker, det riktiga ljuset.

Två mellanåldersböcker om föräldralösa barn i en gruvby på samma läslov, vad är oddsen för det? Kertsin Lundbarg Hahns Tankeläsarna som jag skrev om innan idag är en klassisk äventyrsberättelse. Mörkret är mer av ett äventyr i sagostil, där de små överlistar makten, möter prövningar och trotsar faror. Den är också riktigt bra, med snyggt omslag. Passar mellanstadiet.

Ensamvargar

Fastän Katarina Kieris nya ungdomsbok är en ganska vemodig historia så blir man ändå så glad av att läsa den, för den är så bra. Kieri skriver så fint. Det är ett berättande som närmast kan beskrivas som stillsamt, men som ändå rör vid de mörkaste djupen och vid den spirande glädjen. Ett riktigt gott hantverk helt enkelt.

Vi får i vartannat kapitel följa Martin och Sasha som berättar i första person. De lever ganska besvärliga liv, beroende på att de har en del jobbiga vuxna i sin tillvaro. Men det finns också bra vuxna ikring dem och de hanterar sina flackande liv väldigt kompetent. De navigerar mellan olika hem och olika vuxnas olika ståndpunkter, tar sig fram och håller sina huvuden högt, var och en på sitt håll. Det är de som är ensamvargarna. Inte för att de direkt gillar att vara ensamma, utan kanske snarare för att de inte krusar några halta höns. De gör sig inte till för att vara med, de går sin egen väg.

I utkanten av den enes synfält skymtar den andre fram, och vi läsare förstår att så småningom måste dessa bådas vägar korsas. Det tar dock längre tid än vad man från början tror.

Den här boken kommer att leva kvar länge hos mig, tack vare sina fint tecknade personporträtt. Inte bara Martins och Sashas, utan också de runt omkring dem. Till exempel Martins farmor, översättaren, som tonar fram som typisk för den nya tidens barnboksfar- eller morförälder. Likt exempelvis Charlotte i Jenny Jägerfeldts böcker om Sigge eller Elin Eks Biggan och Göran i Athena-böckerna, är hon ingen tant som sitter i en gungstol med bullar och stora famnen redo. Den här sortens far- och morföräldrar är 40-talister som inte är färdiga med karriären och som är sanningssägare snarare än tröstare. Jag tror att vi kommer att se fler av dem framöver.

Passar sjuan-ettan på gymnasiet.

Alma Freng och solfångarna

Alma Freng lever i ett auktoritärt samhälle där Storminister Gabriella Grubel detaljstyr innevånarnas vardag och kontrollerar polisväsendet. Hon och hennes pappa flyttar ofta, aldrig hinner hon få några vänner. Och nu är det dags igen. De flyttar från storstaden till en stillsam liten ö. Men tillvaron där blir allt annat än stillsam för Alma. Det som händer är att hennes farmor Elionora dyker upp. Hon avslöjar för Alma att hon tillhör ett magiskt folk som kan styra tiden och flyga med solstrålar. Almas pappa har tagit avstånd från livet som solfångare och vägrar träffa sin mamma. Alma börjar dock träffa Elionorna i smyg för att steg för steg bli en av dem. Men det är farligt, inte mist för att Gabriella Grubel hatar solfångarna.

”perfekt för alla som älskar Harry Potter” står det på omslaget och jag måste säga att få böcker tjänar på att jämföras med denna klassiker, inte Alma Freng och solfångarna heller, men det är ett spännande och originellt äventyr. Farmor Elionora är skillrad som en ganska brysk person, ingen gullefarmor precis, och Alma hamnar i flera riktigt skrämmande situationer. Jag tror den passar bra i fyran-sexan och även som högläsning.