Jag skriver till honom och säger att allt är okej

Ebba Hyltmark
Hegas 2021
uHc
74 sidor

Ebba Hyltmark har gjort en raketkarriär från när hon debuterade som gymnasieelev med Alla suger och det är ingens fel 2018. 2019 kom Jag kan nästan känna solen och i år kommer hennes lättlästdebut. Det är en berättelse som enbart utspelar sig i huvudpersonenen Vanessas chattkonversationer. Det är ett spännande grepp, men det kräver lite pusselbitsläggande av läsaren, så även om textomfånget är begränsat är det inte helt lättläst. Eller i alla fall inte för alla.

Jag skriver till honom och säger att allt är okej utspelar sig kring efterspelet av en fest. Något har hänt som inte borde ha hänt. Hon messar med sin bästis, sin pojkvän, sin mamma och en gammal kompis för att försöka få reda i sina känslor och sitt liv, som hon nu rört till så förfärligt.

Slutet är gott, men också lite öppet och jag tror att många kommer att vilja fortsätta att följa Vanessa. Den här boken är första i serien ”Nevermind”, vilket låter lovande. Passar högstadiet.

Den perfekta vännen

Non Prattden-perfekta-vannen
Argasso 2020
uHce
119 sidor

När Jade gör slut med sin pojkvän Rob antyder han att han varit tillsammans med henne bara för att hennes bästis Becky inte var intresserad. Becky är söt, duktig på allt och Jades favoritperson i hela världen, men det som Rob säger äter sig ändå under skinnet på Jade. Än värre blir det när Jades pappa jämför kompisarna, Becky får fler gillningar på Instagram och de ställs mot varandra som toppkandidater i ett skolval.

Det här är en lättläst berättelse för från sexan och uppåt som handlar om att för ett ögonblick förlora sin inre kompass. Jade glömmer att hon och hennes bästis är olika och att det är en viktig sak för deras vänskap. Hon låter en sårad killes förflugna kommentar får för stora proportioner och hon gör en sak som hon snabbt ångrar djupt, ett grovt felsteg som kräver en storslagen ursäkt.

Non Pratt är en brittisk författare och detta är hennes andra bok på svenska efter Alla min hemligheter.

Fula tjejer

Lisa Bjärbo , Johanna Lindbäck , Sara Ohlssonfula-tjejer
Gilla böcker 2020
uHc
252 sidor

När Sveriges ungdomsbokselit, de författarna jag själv tycker har absolut bäst tonträff i sina ungdomsböcker, går samman för att skriva en gemensam roman. Då är förväntningarna högt ställda.

Plotten är som följer: På ett högstadium i Gnesta startar någon ett anonymt Instagramkonto med namnet ”Fula tjejer”. Vi följer skeendet ur tre tjejers perspektiv. Det ät Tilde som är ganska ny i Gnesta och aldrig riktigt kommit in och fått kompisar. Hon är en av de första att hamna på ”Fula tjejer”. Det är Jasmine, den populära, bombnedslaget, hon med den snygga pojkvännen som aldrig trodde att hon skulle komma i fråga för ”Fula tjejer”, för Jasmine är snygg, det tycker alla, men som ändå hamnar där. Och det är Eleni, ”professorn”, den tysta, smarta. Hon som iakttar och drar slutsatser. Hon som är för ointressant (och presumtivt ofarlig) för att någonsin komma i fråga för att konto som ”fula tjejer”.

Det kusliga med ett sådant här konto, som hänger ut folk enbart baserat på en enda sak, de råkar vara tjejer, är inte – och det illustreras väldigt väl i den här berättelse – vad det gör med den enskilda individen. För så klart är det obehagligt att någon anonym publicerar en fulbild på dig. Nej, det riktigt otäcka är hur det påverkar hela gruppen av tjejer på Frejaskolan i Gnesta. Hur de omärkligt börjar välja kläder för att inte sticka ut, hur de ständigt passar på sina ansiktsuttryck eller poser. Hur de förminskar sig själva och snävar in sina möjligheter. Allt för att någon finns, någonstans, som plötsligt kan ta ett smygfoto och stämpla dem som ”fula”.

Berättarperspektivet växlar mellan de tre huvudpersonerna och det, plus att romanen är skriven i presens, gör att det blir ett enormt driv i läsandet. Allt utom att sträckläsa känns omöjligt. Passar från sexan (kanske femman  för mogna läsare och de här problemen finns ju långt ner i åldrarna) och hela högstadiet.

Inte din baby

Seluah Alsaati inte-din-baby
Natur & Kultur 2020
uHc
173 sidor

Det här är en ungdomsbok som kommit till utifrån en teatermonolog som spelades på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 2017. Den tar upp några olika spår i Samiras liv i en förort i Stockholm. Dels är det sökandet efter kärleken som får henne att kasta sig in i ett allt mer destruktivt förhållande med Nabil. Dels är det hennes kompis Amina som blir utsatt för en hämndpublicering av en nakenbild på Instagram. Dels är det kärleken till fotbollen och Samira och hennes kompisars arbete för att ordna en tjejfotbollsturnering. Dels är det att Samira skriver och spelar in raptexter. Däremellan får vi inblick i Samiras familj och livet i skolan.

Det hinns med ganska mycket på bokens nätta omfång. Det som stannar hos mig är framförallt hur dysfunktionella ungdomarnas sexuella förhållanden är och hur oerhört sorgligt det är. Tjejerna vill ha kärlek, närhet och sex. Killarna är hur gulliga som helst i början; uppvaktar, kelar och gosar. Men när det kommer till sex är det som att de inte kan hantera övergången. Plötsligt blir de dominanta och omänskliga, som porrskadade monster som begår regelrätta övergrepp på de tjejer de nyss var så fina emot.

Boken är skriven med förortsdialekt i dialogerna, vilket gör läsningen lite svår för mig. Det är alltid svårt att läsa på en dialekt man inte behärskar. Men det kommer att göra den desto mer läsvärd för andra. Den passar högstadiet och gymnasiet.

Min supersmarta mobil

Linda Skuggemin-supersmarta-mobil
Hcg
B.Wahlströms
136 sidor

Min supersmarta mobil är andra boken i serien ”Junos vlogg” (första delen Kaos och katastrofer kom 2019 och det kommer en till del, Sjukt pinsamt, i år). Jag har dragit mig lite för att hugga in på serien för jag var inte så förtjust i Skugges Hcf-serie om konståkningsklubben, även om jag sympatiserar med idén om en bokserie om konståkningstjejer. Nåväl. Detta är väl lite i samma stil: lättsam och snabbläst underhållningslitteratur med mycket nutidsigenkänning. Bärande teman är föräldrar som vill ha mobilförbud, känslan av att vara annorlunda och missförstådd och närheten till en bästa vän.

I den här boken är det dag-sommarkollo på 4H-gården. Juno och Fairy trotsar lägrets mobilförbud och vloggar i smyg. Insprängt i texten finns dels vloggarna i manusform med mer eller mindre obegripliga kommentarsfält på slutet och några recept att frestas av och baka.

Passar från trean till femman.

Månen, varelsen och jag

Ylva Karlssonmanen-varelsen-och-jag
Illustratör: Sofia Falkenhem
Rabén & Sjögren 2020
Hcf
195 sidor

Månne vill ha sin egen You Tube-kanal men får inte för mamma och pappa. I väntan på att få sin kanal filmar hen sin vardag och berättar om sitt liv. För det är just det Månne vill ha kanalen till: att en gång för alla få berätta hur det är att vara varken pojke eller flicka, att vara hen, en ”ibbis”. Det är nämligen tröttande att börja varje nytt möte med att sätta ner foten och bestämt tala om vem man är. Och ännu jobbigare är det med folk som ifrågasätter. De stora barnen på skolgården som hela tiden frågar om hen har snopp eller snippa. Eller de äldre släktingarna som tycker att det är dags att skärpa sig.

I börja av boken är Månne ett spralligt, glatt och otvunget barn. Hen har sina stöttande föräldrar, många vänner och Månen som vakar över hen. Dessutom har Månne en fantasivärld som är bara hens egen där hen kan gå in och bara vara. Vara helt sig själv, utan att någon frågar. Men vart efter handlingen framskrider mals Månnes goda humör ner av en exkluderande omvärld tills hen hamnar i vad som närmast kan liknas vid en depression.

Det är ett ganska ungt ämne Ylva Karlsson har gett sig på att skildra, men hon gör det med lätt hand och helt ur barnet Månnes perspektiv. Enligt RFSL är ickebinära transpersoner den grupp som mår sämst inom gruppen transpersoner, där den psykiska ohälsan är betydligt större än i övriga befolkningen. När man läser om Månne, ett litet barn som får ta väldigt stora strider, är det lätt att förstå. En så fin och mysig sak som ett luciatåg kan lämna hen utanför, ensam och ledsen.

För att illustrera Månnes oförmåga att helt och fullt älska sig själv dyker ”varelsen” upp. Ett litet äckligt kladdigt väsen skapat ur förtvivlan över att inte få vara den man är.

Det finns såklart en väg ur förtvivlan och ett lyckligt slut i den här berättelsen som är skriven för lågstadiet. Månne försonas med varlsen och får sin kanal. På vägen får vi oss en påminnelse om hur alla vi tillsammans kan bredda vägen och förenkla livet lite för alla som inte är prick inom normen med hjälp av ett inkluderande språkbruk och att i förväg tänka igenom situationer där vi slentrianmässigt delar upp i kön.

En stark nolla

Sara Lövestamen-stark-nolla
Gilla böcker 2020
uHc
268 sidor.

Texas skapar en fejkprofil på Insta för att kunna skriva med André i klassen som han är kär i. Först känns det som en jättebra idé. Det är hans enda chans att lära känna André som uppenbarligen är straight och dessutom tillhör den coola klicken i klassen som aldrig ens märker att Texas existerar.

André är förvånansvärt lätt att få på kroken. Snart delar de båda med sig till varandra av förtroenden som de inte har gett någon annan förut. Och sen vill André träffas. Det är då Texas kommer på den briljanta idén att kontakta tjejen han snott profilbilden av, Hilma, för att be henne dejta André i hans ställe.

Sara Lövestam har skrivit ett förväxlingsdrama för den digitala eran. En roman med lika delar högstadieångest och värme. Hon har dessutom lyckat med det där konststycket som jag skrivit om ofta förut,  att skapa karaktärer som man gärna vill hänga med. Texas är både sammansatt och sympatisk och det är Naomi, som kommer in i handlingen så småningom också.

En stark nolla är en komma-ut-roman, men också en fin samtidsskildring med en mycket bra tonträff. Jag tror att den passar från sexan till nian och jag önskar den många läsare.

Någon annan

Anna Ahlundnagon-annan
Hegas 2019
uHc
37 sidor

Anna Ahlund kom i december med fyra böcker i serien Våga längta på Hegas. Omslagen har lånat sin estetik från hennes ungdomsbok från Rabén & Sjögren, Du, bara och är precis som den på temat vänskap och het kärlek. Första boken heter Någon annan och handlar om Mikael. Han har ett anonymt konto på Instagram där han lägger upp bilder på spännande miljöer med små texter. En dag får han kontakt med en av sina följare, som visar sig sugen på att fantisera, precis som Mikael. I likhet med Ahlunds tidigare böcker utspelar sig den här i Uppsala.

Det är känsligt och vackert skrivet. Man rodnar alldeles lagom mycket. Passar från sexan och uppåt.

Koppla ner

Keren Davidkoppla-ner
Argasso 2020
uHce
130 sidor

Esther är väl varken mer eller mindre beroende av sin mobiltelefon än andra i hennes omgivning. Enda skillnaden är kanske att hon har sin syster och sin pappa i USA och mobilen är en viktig länk för att kunna kommunicera med dem. När det dyker upp en lite  mystisk entreprenör på skolans morgonsamling och utmanar hela Esthers årskurs att klara sig utan sina telefoner i sex veckor antar hon utmaningen. Priset är 10 000 kronor och Esther behöver pengarna för att kunna åka och hälsa på systern och pappan i New York. Men att klara sig utan mobilen innebär så mycket mer än att inte kunna messa och ringa (faktum är att de får en enkel inbytesmobil för att kunna göra just det), det innebär att lämnas utanför hela det sociala spelet på skolan. Färre än väntat vågar vara med och avhoppen duggar tätt. Ska Esther uthärda? Och vad har entreprenören egentligen i kikaren?

Jag tycker att detta var en lättsam och inkännande berättelse om hur denna lilla manick, mobiltelefonen, blivit allt mer essentiell i våra liv. Den borde också kunna ge upphov till vidare diskussioner och reflektioner av ens eget beteende kring mobilen och sociala medier. Det är inte bara ungdomarnas mobilberoende som problematiseras i boken, utan även Esthers mammas ständiga uppkoppling. Och boken tar också upp de positiva sidorna med sociala medier: till exempel att på ett enkelt sätt kunna ha kontakt med en nära släkting i ett annat land. Argasso skriver lättlästa böcker och den här passar från årskurs 5  eller 6 upp till nian.