Glasskampen

Lena Arro
Illustrationer: Anna Westin
Opal 2022
Hcf
59 sidor

Detta är en berättelse i serien om Hermera Nattdotter som är konsult. Hon flyger runt i sin animakopter som drivs av ”tusen döda fåglars själar” och försöker tjäna en slant på vad som kommer i hennes väg. Med sig har hon Vendela och Tore som är praktikanter. I Glasskampen tar de på sig ett uppdrag som går ut på att få ut tre stycken väldigt ondsinta snögubbar ur IsKalles glassbil.

Hermera är lite av en Karlsson på taket-typ, övertygad om sin egen förträfflighet och inte sen att ta åt sig äran av andras idéer. Hon tycker inte att det gör något om de hemska snögubbarna, som verkligen är otäcka, de bits och kastar jättehårda snöbollar, smälter bort. Men hennes praktikanter vill hellre hitta en lite snällare lösning.

Jag gillar den gränslösa fantasin i den här boken. Att Hermeras luftskepp drivs av döda fåglar är både läskigt och fantasieggande. Och riktigt stygga snögubbar är det inte ofta man stöter på i barnlitteraturen. Vad jag inte är helt förtjust i är de murriga illustrationerna, men det är bara en smaksak i en annars skojig berättelse.

Texten är inte helt lätt även om boken är tunn, men jag tror att den kan passa duktiga läsare från tvåan.

Perfekt väder för lidande

Åsa Asptjärnperfekt-vader-for-lidande
Bonnier Carlsen 2020
Hcg
189 sidor

Bim lever för sångaren David Dovrâk (tänk Håkan Hellström). Hon är så besatt av honom att hennes rum är tapetserat med affischer, hon har vad hennes kusin Hedy ”ett altare” med minnessaker från konserter och hon har blivit ovän med sin bästis för att denna repat en David Doveâk-vinyl.

Nu ska Bims mamma flytta hem till Sverige efter att ha varit en väldigt frånvarande mamma i alla år. Vem står i köket och steker ägg på morgonen första gången Bim sover hos mamma? Jo, David Dovrâk. Barfota. Han är alltså mammas nya kille.

Åsa Asptjärn är precis lika bra som vanligt och kastar läsaren mellan gapskratt och skildringar av sårbarhet och utsatthet precis under ytan. Boken passar årskurs fyra till sju och kan var alldeles utmärkt som sommarhögläsning i familjen, det finns något för alla att känna igen sig i.

Sök, Pyton! (Valp + studsmattor = jättedålig idé)

Anna Ehn, Mia Öströmsok-pyton-valp-studsmattor-jattedalig-ide
Illustratör: Alex Howes
Opal 2020
61 sidor

Vad gör man när man önskar sig en orm men ens föräldrar istället ger en en ganska busig valp? Svaret är, döper den till Pyton och härdar ut.

Pyton var en ny och rolig bekantskap för mig, men detta är den tredje boken. Sitt, Pyton! : (valp + paddling=jättedålig idé) kom förra våren och tvåan Hit Pyton! : (valp + curling=jättedålig idé) kom i höstas. Vi får möta Anette som  flyttat till en ny stad och fått en hund som sällskap. Pyton stämmer kanske inte till hundra procent överens med beskrivningen ”Liten ljuvlig valp”, som angavs i annonsen. Istället är han en ganska stor, vild och matglad hund som kan ställa till det på alla möjliga sätt. Men till Pytons försvar måste jag säga att Anette också är till god hjälp; att ta med sig sin valp in i en studsmattehall kanske inte är världens smartaste idé…

Roligt och med fart och fläkt. Snygga illustrationer i turkost, svart och grått på alla sidor lättar upp läsningen. Passar lågstadiet och som lättläst upp till femman.

Spökjägare

Martin Jernspokjagare
Lilla piratförlaget 2019
Hcg
253 sidor

Letar du efter en mysrysare med både humor och action? Då är det här boken för dig. Marin Jern har tidigare skrivit för vuxna och ungdomar, bland annat den fantastiska Svensk synd från 2015. Han har också varit aktiv som manusförfattare för film, bland annat för filmatiseringen av Ingelin Angerborns kioskvältare Rum 213. Kanske var det då lusten att själv skriva något om spöken för mellanåldern rann till, och det var bra, för detta är riktigt bra!

Holly och hennes lillebror Elvir skickas till sin faster i hålan Vilaholm, där deras pappa växt upp och fastern nu bor i föräldrahemmet. Anledningen är att deras pappa är ”sjuk i huvudet. Fast det får man ju inte säga. Även om det är så.”

Vilaholm har en mörk och något dolsk historia. 1991 har många människor flyttat därifrån på grund av okänd anledning. Barn har försvunnit. Och nu har de börjat försvinna igen.

Det första som möter Holly och Elvir på stationen ett anslag om en försvunnen flicka och två killar som har en spökklubb. Elvir gillar att skrämma upp sig själv med spökhistorier, men Holly tror inte på spöken och försöker få sin lillebror att hålla båda fötterna på jorden.  Mellan raderna förstår man att Holly har fått ta ett ovanligt stort ansvar för sin bror på grund av pappans psykiska ohälsa. I Vilaholm händer det dock saker som är svåra att förklara på annat sätt än att spöken faktiskt finns. Snart är Elvir också försvunnen och Holly i desperat behov av någon som kan hjälpa henne att leta. Någon som kan tro på att spöken ligger bakom.

Eftersom det är svårt att inte jämföra mellanåldersrysare med Ingelin Angerborn så skulle jag beskriva detta som snäppet läskigare än hennes böcker. Spökena är inte snälla andar som bara vill ha hjälp med något och försvinner sen. De är onda och vill ont. Men med likhet med till exempel Jenny Jägerfeldt och Petter Lidbeck, tillhör Jern de författare som kan skriva humoristiskt och samtidigt behålla en allvarlig underton, så detta är också en ganska rolig bok.

Andra boken i serien, Vänner att dö för kommer i april, så skynda att läsa denna så du är redo för uppföljaren. Passar alla som gillat Ingelin Angerborns böcker och är redo för nästa level.

Hundmannen

Dav Pilkeyhundmannen
Bonnier Carlsen 2020
uHci
239 sidor

Hundmannen är en ny skapelse från Kapten Kalsong-författaren Dav Pilkey. Här får vi följa Hundmannens äventyr i serieformat fyra ganska fristående kapitel. Humorn är av den hejdlösa sorten med galna inslag. Genom hela berättelsen finns en sprittande berättarlust och en smittsam fantasi, vilket gör Hundmannen till en smått charmig historia. Bäst gillar jag, som den läsfrämjare jag är, kapitlet där kattskurken Percy ska ta reda på varför Hundmannen är så smart och förstår att det beror på att han läser böcker. Percy utplånar alla bokstäver i hela världen, vilket resulterar i att alla blir fruktansvärt dumma. Så dumma att världen blir nästan outhärdlig att leva i, även för en riktigt skurkaktig skurk. Men det slutar lyckligt, barnen får böcker, läser och blir smarta och hämnas på Percy.

Passar serieläsare på lågstadiet och mellanstadiet eller alla som gillar trams (och vem gör inte det?).

De sista barnen på jorden

Max Brallierde-sista-barnen-pa-jorden
Illustratör: Douglas Holgate
HarperCollins Nordic 2019
Hcg
235 sidor

Det har gått 37 dagar sen apokalypsen och Jack Sullivan är ensam kvar bland zombies och monster. Någon familj att sörja har han inte, han är ett oälskat faniljehemsplacerat barn, men i det mesta annat en helt vanlig trettonåring. Nu har han barrikaderat sig i en trädkoja och försöker överleva genom att spelifiera sin tillvaro. Han hittar på coola uppdrag åt sig själv och utnämner sig till superhjälte med fantastiska vapen. När vi kommer in i historien har han precis vågat livet för att ta sig till ett köpcentrum för att få tag i en pyttelitet skruvmejsel. Detta för att kunna laga en walki talki och genom den kanske få kontakt med sin bästis. Om han har överlevt.

Boken, som finns som film på Netflix, är en mix av Dagbok för alla mina fans, Trädkojaböckerna och Zombieworld. Grundtonen är tramshumor, de är rikt illustrerade och pepprade med infall och oneliners. Sedan första boken kom i september i fjol har ytterligare två böcker kommit,  De sista barnen på jorden och zombieparaden och De sista barnen på jorden och mardrömskungen. De passar från tvåan och uppåt beroende på läsförmåga och kommer definitivt att gå ham blad de som uppskattar de ovan nämnda serierna.