Jordängel

Pascale Vallin Johansson
Rabén & Sjögren 2022
Hcg
215 sidor

Barn-tvingas-flytta-och-mystiska-saker-händer är ett väl beprövat tema i barnlitteraturen. I Pascale Vallin Johanssons nya mellanåldersbok är det riktigt bra genomfört och kan absolut tålas att läsas ännu en gång.

Det är Solveig som flyttar från Söder i Stockholm till Beckomberga, det gamla mentalsjukhuset som nu är omgjort till bostäder. Det är sommar, varmt och öde. De flesta är bortresta, men Solveig, mamma och Antonio kan inte resa någonstans, för mamma har tvillingar i magen och eftersom de ofta kommer för tidigt måste de hålla sig hemma.

I tristessen önskar sig Solveig något spännande, kanske ett spöke. “Var försiktig med vad du önskar”, säger mormor, för ibland får man det man ber om. Först är det mest måsar som dyker upp. I drömmen, ovanför gården, vid ingången till badhuset. Solveig går i sömnen, och en gång vaknar hon upp utomhus mitt i natten. Men sen är det faktiskt någon som söker kontakt från andra sidan. Någon som vill ha Solveigs hjälp att få någon slags upprättelse. Hon vågar inte berätta för mamma. Tur att hon träffar Daniel utanför simhallen och kan berätta för honom.

Så ligger mamma plötsligt på hallgolvet och blöder. Var det spöket som Solveig manade fram som gjorde det? Är det hennes fel? Mamma och Antonio hamnar på sjukhuset, helt uppslukade av två för tidigt födda lillebrorsor och Solveig får bo med mormor. Mormor som inte alltid är så lätt att förstå och som verkar bära på en stor hemlighet.

Ännu en Hcg som passar bäst för det övre segmentet, kanske femman till åttan. Solveig är en intressant karaktär att följa, både snabbtänkt och rolig, klok och ologisk, snäll och egoistisk, som de flesta människor. Hon drar en lögn när hon behöver det och skäms lagom mycket. Vi får följa hennes berättelse i jag-form. De historiska inslagen om Beckomberga passar också bättre för lite äldre läsare.

Varför är det ett så ofta valt tema, detta med den påtvingade flytten (alternativt ofrivillig semester i skruttig stuga) i kombination med det övernaturliga, i synnerhet i Hcg? Jag har bara de senaste veckorna läst två böcker på det temat (Glasfågelns grav och Disablotet på Valborg), men man skulle verkligen kunna räkna upp hur många titlar som helst. Det kunde tänkas att det är svårt att göra något nytt eller vara spännande och angelägen när man som författare slår in på den vältrampade vägen. Är det barnets utsatthet i de vuxnas beslut som manifesteras? Eller är det bara en berättartekniskt oemotståndligt tacksam situation att placera sin protagonist i? Den frågan låter jag vara obesvarad, men kan konstatera att det trots allt är ett tema som håller i den här boken.

Hoppa högt, Vilde!

Jenny Bicho
Illustrationer: Andrea Femerstrand
Bonnier Carlsen 2022
Hcf
125 sidor

Vilde har absolut ingen lust att flytta, men nu har mamma bestämt att de ska det. Mammas poliskompis Magnus kommer och hjälper till och när Vilde får åka polisbil till den nya lägenheten känns det bättre. Det gör det också när bland det första hon ser på den nya gården är två tjejer som rider på käpphästar – Vildes största intresse! Hon som inte trodde att hon behövde några nya vänner eftersom hon ska gå kvar i samma skola, där hon har Leya och Hanna, som precis som hon älskar käpphästar.

Det här är en småputtrig berättelse om kompisar, familjen, lite kärlek och det stora intresset käpphästridning som genomsyrar allt. I den här boken får Vilde till och med gå på käpphäst-ridskola. Texten är luftig och bryts då och då av med helsidesillustrationer i färg.

Författaren debuterade 2021 med Vilde och käpphästen Winner, tätt följd av Vilde och sommaren med Cleo. Denna tredje del går att läsa utan att ha läst de tidigare delarna, även om behållningen kanske blir lite större av att läsa dem i ordning. Passar på lågstadiet.

Disablotet på valborg

Madeleine Bäck
Illustrationer Robert Vallmark
Bokförlaget Hedvig 2022
Hcg
104 sidor

Tvillingarna Lucia och Albin tvingas flytta från Stockholm till den lilla orten Disaberg. Medan Albin är glad att får börja om är Lucia förtvivlad över att lämna sina vänner. Men Mamma Carmen har fått ett nytt bra jobb på kommunen och mamma Ella som är konstnär ska äntligen få en egen stor ateljé.

Det börjar inte heller bra i Disaberg. Deras granne verkar jättekonstig, jag rent ut sagt läskig, och folk beter sig allmänt konstigt kring den stundande valborgshögtiden. Medan Albin genast får vänner i skolan går det dåligt även där för Lucia.

Madeleine Bäck har tidigare skrivit en skräckserie för tonåringar, en trilogi som inleddes med Vattnet drar (2016). Och det utvecklar sig raskt åt skräckhållet även här. Den här boken är en del ett i en lättläst serie, ”De seende”, och det visar sig att Lucia och Albin, är just ”seende”. De kan se väsen och övernaturligheter, vilket man gör extra lätt i Disaberg, där gränsen mellan världarna är ovanligt tunn. Enligt baksidestexten ska serien kretsa kring de svenska högtiderna, så kanske blir nästa del om midsommar.

Passar från trean upp tillhögstadiet för de som behöver lättläst.

Glasfågelns grav

Katrina Génar
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
200 sidor

Tyra har flyttat till det nybyggda området Idyllen med sin mamma, pappa och lillasyster Sigrid. Hon hade väl egentligen hellre stannat i lägenheten i stan. Men det är fint i Idyllen, det är det. I närheten har det legat ett glasbruk och intill ligger herrgården där brukspatron en gång bodde. Men mamma och pappa jobbar ofta sent och har inte tid att hämta Sigrid på dagis, så det gör Tyra. En dag på väg hem ser de något rött som lyser i en grop strax bakom herrgården, där de ska bygga ännu fler nya bostäder. Tyra drömmer om det där röda på natten och på morgonen efter måste hon gå dit och kolla. Det visar sig att det är en liten glasfågel som ligger där och som Tyra tar hand om.

Samtidigt får de en uppgift i skolan: de ska intervjua en gammal person om hur det var förr i tiden. Tyra känner inga gamla. Men kanske att det finns någon på ålderdomshemmet som ligger i Idyllen?

Detta är Katarina Génar, en av våra queens inom mysrys, så vi vet att det kommer att börja hända mystiska saker. Och ingen Génarfantast blir besviken här: ljuslågor fladdrar, kalla stråk går genom rummet, drömsyner dyker upp och en gammal oförrätt behöver sonas.

Och det är bra och välskrivet, lagom långt och lagom läskigt. Det som kanske är lite nytt och uppfriskande här är att spökena inte huserar i ett övergivet hus på landet, utan att det är i en nybyggd villamatta som det övernaturliga tar plats.

Passar från årskurs 2-5.

Resebyrån främmande världar

L.D. Lapinski
Modernista 2021
Hcg
347 sidor

Flick flyttar från stan till ett hus i ett mindre samhälle med sin familj bestående av mamma, pappa och en ganska ny lillebror. Hon är inte precis glad över flytten, men när hon lyckas smita ut och undan plikterna hemma, som att packa upp och hjälpa till med bebisen, gör hon en spännande upptäckt. I en dammig gammal butikslokal finns en udda resebyrå, Resebyrån Främmande världar.

På Främmande världar finns Jonathan, en ganska ensam pojke eller ung man som helt plötsligt blivit huvudförvaltare för ett hemligt sällskap. Han upptäcker Flicks förmåga att se det magiska och bjuder in henne som medlem. Han inviger henne i den övernaturliga samling resväskor, som allihopa är portaler till parallella världar och tar med henne på hennes första resor.

Men så klart finns ett orosmoment. Att resa mellan världar är farligt. Jonathans mamma försvann under en expedition när han var liten och nu är hans pappa, det riktige huvudförvaltaren, borta. Jonathan vägrar att tro att han är död och han och Flick ger sig av för att leta efter honom.

Det är ett fantasikittlande och spännande äventyr det här. Jag gillar verkligen idén med att man fångat glipor till främmande värdar i resväskor, så att man kan förflytta sig genom att kliva ner i en väska. Sen drar man i handtaget, stänger väskan och bär den med sig, så att man när som helst kan öppna den och hoppa tillbaka till sin värld. ”Tappa inte bort bagaget!” är inte för inte Sällskapet Främmande världars viktigaste regel.

Så småningom hamnar Flick och Jonathan i Femlykta stad. Där är något väldigt mycket på tok och det finns onda makter som är ute efter Sällskapets resväskor. Både vänskap och mod sätts på prov innan äventyret är slut i denna fösta del i en serie som enlighet förlaget ”har gjort stor succé världen över”.

Och det är som sagt ett underbart upplägg och en spännande historia. En anmärkning är att språket känns lite styltigt, om det beror på översättningen eller något annat kan jag inte svara på, men står man ut med det har man ett härligt läsäventyr framför sig. Passar trean till sexan.

Skilsmössan

Måns Gahrtonsonja-och-skilsmossan
Illustrationer: Johan Unenge
Bonnier Carlsen 2020
Bilderbok

Sonjas föräldrar har flyttat isär. Hos pappa är kartongbergen fortfarande höga ouppackade berg. Och plötsligt har hösten kommit. Vinden drar i pappas halsduk och i Sonjas hår i Johan Unenges fantastiska akvareller, som breder ut sig över uppslagen. Löven speglar sig i den regnvåta marken och det är tydligt att Sonja behöver en mössa. Pappa gräver i kartongerna och hittar en. En som mamma stickat. För länge sedan, i en lyckligare tid. Sonja vill ha den och pappa blir glad, för honom väcker den fina minnen.

Så blir det mammavecka. Hos mamma är kartongerna uppackade, hemmet redan stylat och hemtrevligt. Hon har gått vidare, vill inte bli påmind om det gamla. Hon köper en ny mössa åt Sonja.

Till en början fogar sig Sonja, så som barn gör, i varannanveckasboende och annat deras föräldrar hittar på. Randig mössa när det är pappavecka, ny mössa när det är mammavecka. Tills det bara inte går längre.

I den här berättelsen säger bilderna så mycket att orden gott kunde ha varit färre. Johan Unenge firar helt nya triumfer i lövens alla färger, i hösthimlen som börjar skymma när pappa hämtar på eftermiddagen, i skuggorna över den nyfallna snön, utan att för den skull förlora den känsla av snabbhet i penna och pensel som skvallrar om hans bakgrund som serietecknare.

Rekommenderas till alla förskolor!