Farbröder

Teresa Glad
Natur & Kultur 2022
Faktabok

En bok om farbröder för barn? Tja, varför inte. Farbröder: pappor, gubbar, vuxna män av alla dess slag, påverkar barns vardag i stor utsträckning. Varför inte försöka förstå dem bättre? Och bakom varje oansenlig farbror finns en spännande historia, ett oroligt eller roligt eller ensamt eller bara vanligt barn. Det finns drömmar och hopp och sånt som misslyckats eller blivit bra.

Den här knubbiga lilla faktabilderboken bygger på berättelser från nio svenska farbröder, återberättade och illustrerade av Teresa Glad. Vi får möta Pär, som kommit av sig med att träna men istället börjat läsa en massa och låter skägget växa. Tor som beskriver sig själv som en kameleont och ibland känner sig osynlig. Anders som fortfarande är svartsjuk på sin nio år yngre lillebror. Och Francis som uppfyllde sin dröm att bli läkare mot alla odds, för att bara nämna några. Att berättelserna är sanna får vi utgå ifrån eftersom Farbröder är utgiven som faktabok. ”Det är vackert och sorgligt, roligt och ibland lite hemskt.” står det i baksidestexten och det är en bra beskrivning.

Den här boken passar nog bäst som högläsning i f-klass och lågstadiet. Texten är handtextad och kortfattade, varför den också är lätt att läsa själv för den som vill.

Det hemliga uppdraget

James Ponti
Modernista 2022
Hcf
318 sidor

När Sara Martinez ska ställas inför rätta för att ha hackat sig in i staden New Yorks barn- och ungdomsregister rusar en mystisk man in när hon sitter i samtal med sin offentlige försvarare. Han påstår sig vara hennes riktige advokat och ser till att det ombud hon fått av domstolen går. Sara är inte född i farstun och fattar att det är något skumt med mannen. Men i den situationen hon är har hon inte mycket att förlora och väljer – kanske mot bättre vetande – att lita på honom. Inte långt därefter är de på väg tillsammans från domstolen och så småningom landar de i Skottland, på väg mot en av MI16’s hemliga spionbaser.

Sara, som får spionnamnet Brooklyn eftersom hon kommer därifrån, är nämligen en gudabenådad hacker och nu har hon blivit rekryterad till den Brittiska underrättelsetjänsten. Hon hamnar med ett team av barn med olika särskilda begåvningar och det är bråttom. Gänget har nämligen ett uppdrag att lösa om bara några veckor och är en man kort, efter att deras förra datahacker sjappat. Nu står hoppet till att Brooklyn ska bli redo för jobbet tillräckligt fort så att de slipper avstå från operationen.

Målet för denna är en stor klimatsammankomst för unga i Paris. Turerna kring detta och uppdraget i sig är ganska komplicerat så det lämnar jag där hän här. Men det är spännande, fullt med roliga spiondetaljer, sjukt snabbtänkta, smarta och begåvade ungdomar och rysliga bovar. Det bjuds på specialträningsläger, fasadklättring, promenader i Paris katakomber, konststölder, hemska eldsvådor, kidnappning, mord och ett superdödligt virus. Det är underhållande, actionspäckat och fantasifullt. Den här första boken om ”Spiongänget” passar goda läsare från femman och gärna som högläsning på hela mellanstadiet.

Ett nytt hopp

Mårten Sandén
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
139 sidor

Tänk om jorden egentligen är en semesterplanet för hundar, som bara kommer hit för att vila upp sig och bli bortskämda hos sina resurspersoner? Och tänk om deras fristad nu hotas av en ondskefull art, som på grund av att de ständigt fryser vill ha ett varmare klot, nu börjar få framgång? Så ser i alla fall grundpremissen ut för Mårten Sandéns nya bokserie ”Dogstars”.

Anna bor i familjehem och har det jobbigt med lite av varje. En dag på vägen till skolan, då hon är sen som vanligt, blir hon jagad av sin grannes boxer. Då visar det sig plötsligt att hon kan flyga. Hon lyfter och svävar iväg. Och kommer bara yttepytte för sent till skolan. Det är ju naturligtvis jättemärkligt, men långt ifrån det märkligaste som händer denna dag. För strax efter första lektionen knuffar Horace, klassens smartaste kille, in henne i ett skåp. De åker genom lufttryckstuber till en underjordisk central där hon får veta att grannens boxer är en drottning och det är bara början på att hela Annas världsbild måste stöpas om.

Så när hon somnar den kvällen – för Ett nytt hopp utspelar sig under en enda dag – har hon fått veta att hon är en efterlängtad ny medlem i Dogstars, en grupp som med tack vare sina specialförmågor ska hjälpa hundarna att sätta stop för Rimfrost och brumernas förfärliga plan att värma upp jorden och förstöra den.

Det är mycket välkommet att Mårten Sandén nu är tillbaka med en ny slukarserie, efter att några år ha ägnat sig åt lite mer svår tillgängliga böcker i en slags svensk-magisk-realism-noir-genre. Detta gör han dock utan att förenkla; Sandéns tilltro till att de unga läsarna hänger med på både avancerade resonemang, snabba skämt och svåra ord är intakt. Det hela är dessutom lockande förpackat med klatschigt omslag och snygga illustrationer av Lisa Medin.

Det här kommer att passa slukarläsarna från trean och uppåt.

Stora Antonio

Elise Gravel
Natur & Kultur 2022
Hcf
Bilderbok

Av kanadensiska Elise Gravel har tidigare kommit tre böcker på svenska. Dels de fina lättlästa faktaböckerna om flugor och maskar (Lilla pirat förlaget 2013) och Jag vill ha ett monster! på NoK 2017. Den här boken är klassad som bilderbok, men egentligen är den en biografi över en verklig person som föddes 1925 i dåvarande Jugoslavien, levde större delen av sitt liv i Kanada och dog 2003 i Montréal.

Antonio var just stor, 193 cm och 210 kg, och mycket stark. Han levde sitt liv som ”stark man”, drog bussar och tåg i sina långa tjocka flätor, brottades mot björnar och drog upp träd med rötterna.

Detta är en fin berättelse med Gravels karakteristiska illustrationer, som andas mycket kärlek till detta udda livsöde. Texten är kortfattad och i det stora hela funkar det mycket bra. Det är bara vid ett tillfälle som det blir luddigt. ”Men efter att hans hjärta blivit krossat är han väldigt sällan hemma. Han lever nästan alltid utomhus” får vi plötsligt veta. Vem älskade han? Hur krossades hans hjärta? undrar man så klart. Som vuxen läsare anar man ett tragiskt livsöde bakom livet utomhus och kanske hade vi velat veta mer här.

Den här boken kan passa som egen läsning på lågstadiet för de som vill ha böcker med lite text och mycket bilder. Den passar också som högläsning från förskolan och uppåt.

Hajtänder

Anna Woltz
Lilla piratförlaget 2022
Hcg
95 sidor

Holländska författaren Anna Woltz har på kort tid mutat en plats i våra hjärtan. Första boken av henne på svenska var Alaska som kom 2020, följd av Gips – eller när jag räddade hala världen på en dag 2021. Den nya boken beskriver förlaget som en kortroman, och det är en nätt bok, men med ett stort innehåll.

När Atlanta träffar Finley är hon ute på en vansinnesfärd. Hon ska cykla runt hela den stora sjön IJsselmeer, en färd som ska ta hela dagen och natten och dagen efter, om hon bara pausar pyttelite. Till sina föräldrar har hon sagt att hon sover hos en kompis, för detta är något hon bara måste göra, ensam.

Finley å sin sida har lite planlöst gett sig av hemifrån eftersom hans mamma ledsnat på honom. Han har gett sig av, men har inte något mål i sikte. Så han hänger på Atlanta.

De böcker som finns av Woltz på svenska har det gemensamt att de skildrar familjer i kris och att de har huvudpersoner som är vilje- och handlingskraftiga. Men hon låter dem också vara mänskliga: svaga irrationella, rädda och förvirrade, så som man oftast är i en kris. Samtidigt får Atlanta, tillsammans med Finley, ändå lösa sin kris på sitt eget sätt, precis som Parker i Alaska och Fitz i Gips. Miljön är både spännande och exotisk för svenska läsare, när barnen cyklar längs med och på enorma fördämningsvallar. Då väcks lusten att kartgoogla Afsluitdijk och andra ställen de passerar, för att helt förstå barnens färd (trots att boken också är försedd med en karta).

Precis som de föregående böckerna är detta mycket fin högläsning och passar också som egen läsning från trean-fyran.

Älgkungen

Maria Hellbom
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
200 sidor

Maria Hellboms barnboksdebut är en fantastisk saga i nordisk skogsmytologi med klimatinslag. Oavbrutet spännande och utmärkt som högläsning.

Klara åker, som varje sommar, till Vidås som ligger mitt i Sverige. Där finns både farmor och farfar och mormor och morfar och den sommarstuga där Klara och mamma och pappa är hela somrarna. Där finns också Reynir. Älgen som Klara träffade förra sommaren och som hon längtar efter att träffa igen. Det är lite konstigt att hon blev kompis med en älg, men så var det faktiskt. Och varje dag vid skymningen har hon och Reynir tänkt på varandra, under hela detta långa år som gått sedan förra sommaren.

Nu blir den här sommaren inte alls som Klara tänkt sig. Den blir bättre på vissa sätt, och mardrömslik på andra. En bra sak är att Sunee dyker upp. Klaras faster som är en berömd kock som plötslig bestämt sig för att starta en restaurant i Vidås, i Björngården. Till sin hjälp har hon den mystiska Sara, som hon kallar för sin finansiär, fastän till och med Klara kan se att det är något annat på gång mellan Sara och Sunnee. En annan bra sak är att Aron, grannpojken som de vuxna jämt försöker tota ihop Klara med, men som jämt varit skittråkig och rädd för allt, plötsligt blir rolig och intressant. Det som inte är så bra denna sommar är hettan. Skogen och dess invånare törstar och på andra håll i Sverige brinner det. Och plötsligt når bränderna Vidås.

Jag gillar tonen och tilltalet i den här boken. Klara är en sammansatt och rimlig huvudperson och även personaget runt omkring henne känns trovärdigt och bjuder på flera intressanta karaktärer. Klara får snart Aron till sin hjälp för att förstå det mystiska som pågår i Vidås och de letar ledtrådar tillsammans. Hellbom blandar fint i sagoelement och inslag från jämtländsk mytologi och lägger till egna påhitt. Resultatet blir en berättelse som är både äventyr, mysterie och saga.

Den passar som egen läsning för duktiga läsare i trean och upp till sexan och som sagt gärna som högläsning.

Profetian om Beatrice

Kate DiCamillo
Illustrationer: Sophie Blackall

Kate DiCamillo är en underbar historieberättare. Det har vi varit varse ända sedan hennes första bok på svenska, Edward Tulanes fantastiska resa (2008). Både den och Sagan om Despereaux : som är berättelsen om en mus, en prinsessa, litet soppa samt en trådrulle som kom strax efter, har varit högläsningsfavoriter på många skolor. Jag är djupt förälskad i hennes mer realistiska svit om de tre flickorna som träffas som Ide Nees drillelever i Raymie Nightingales stora plan. Med Profetian om Beatrice är hon tillbaka i sagans värld. Men det är återigen en flicka, ett utsatt men starkt barn, som står i centrum.

Barnet är Beatrice, som hittas av munken Edik, sjuk, förvirrad och utan minnen. Som vanligt är djur centrala i Kate DiCamillos berättelser. Här är det en get, Answelica. Hon har tänder som är ”en spegel av hennes själ – stora, vassa och obevekliga”. Answelica är både folkilsk och våldsam, munkarna tror att hon är besatt av en demon. Geten bestämmer sig för att beskydda Beatrice, leda henne, eller följa henne dit hon går.

Men alldeles enkelt är det inte, för kungen är ute efter Beatrice. Det existerar nämligen en profetia som gör gällande att hon ska avsätta honom. Det krävs flera tursamma möten och modiga själar innan profetian lyckligen kan uppfyllas. Möten, kärlek och trofasthet mellan människor och djur är ett annat välkänt tema hos DiCamillo, liksom vindlande resor, så även här.

Det här blir en fin bok för högläsning från tvåan och uppåt. Den är också luftigt satt med ganska korta kapitel vilket underlättar för egen läsning i låg- och mellanstadiet. De stämningsfulla svartvita illustrationerna och vackra anfanger förhöjer känslan av medeltida saga.

Furan

Lisen Adbåge
Rabén & Sjögren
Hcf
Bilderbok

En familj med två barn och nybyggarambitioner fäller några väldiga furor för att bygga sitt drömhus på sin drömtomt. Fram med motorsågen, här ska det bli en nystart. Men träden gör motstånd, de blöder, de barrar och krafsar på fönstren även efter att de huggits ner och hyvlats till plank. Det är nog till och med så att de spökar. går igen. hämnas och vill ta tillbaka det som var deras.

Färgerna är vackert naturnära, sandgult, brunt och grönt, men blir allt dovare ju närmre det hemska slutet vi kommer. De fina spretiga små detaljerna som vi förknippar med Lisen Adbåge finns med i viss mån, men det är i det stora hela ett mer avskalat intryck som hon bjuder på här.

Lisen Adbåges syster Emma Adbåge kom ut som civilisationskritiker redan i Gropen från 2018 och i Naturen från förra året tog hon den ett steg längre. Det är svårt att inte jämföra Furan med Naturen alldeles oavsett om de är skapade av två tvillingsystrar eller ej. Båda verken sätter människans relation till naturen i centrum och sätter strålkastarljuset på det ojämlika i förhållandet. Människan tvingar naturen till anpassning, men i ingen av dessa böckerna låter naturen sig kväsas. I Furan går författaren ett steg längre och låter naturen bli ond och hämndlysten. Naturen tvingar tillbaka det som till den hör. Det blir landsbyggdsgotik, en riktigt otäck skräckhistoria för förskolebarn, att läsa inte allt för nära sänggående.

Vitvivan och Gullsippan

Pija Lindenbaum
Lilla Piratförlaget 2021
Hcf
Bilderbok

En ny bok av Pija Lindenbaum är varje gång en stor litterär händelse. Men om man läst och gillat hennes bilderböcker i så många år som jag är det också med lite bävan man öppnar boken. Hur ska det bli den här gången? Hur länge kan det bara fortsätta att vara så väldigt bra? Kan Pija Lindenbaum fortsätt att skapa bok efter bok som är relevant och ny men som ändå är precis så där Lindenbaumsk som jag älskar?

Det finns mycket Lindenbaumskt här. Färgerna så klart. Chockerande gult, rosa och grönt kontrasteras mot dovt lila, blått och grått. Och så myllret, det är inte småpappor eller fårskallar den här gången, utan en massa barn, ”Kanske tusen”. De toppiga bergen som inringar och omger, utgör en kuliss, finns med. Och så klart de helt klockrena formuleringarna.

”Varje dag blir det lunch med efterrätt.
När vi tuggat ur sjunger vi ‘Herr Kantarell’.
Då kan dom andra passa på att duka av och diska.
Nån ska ju göra det också.”


Och de som ska duka av är Gullsippan. Det är barnen som bor i huset med de gröna fönsterluckorna. I det med de röda bor Vitvivan. De får sjunga, måla, slappa och hoppa studsmatta. Den som bestämmer är Schäfen, en långsmal hund i prästrock och pipkrage.

Vad är det Lindenbaum beskriver? Barndomen är det första jag tänker. Det slutar ju med att barnen går iväg (för de står så klart inte ut med orättvisorna, de gör en stillsam revolution) och letar efter en egen lägenhet, så som barn brukar när de fått nog av sina föräldrar. Sen får jag höra att hon baserat boken på en kompis berättelse om när hon bodde i en sekt i Österrike på 70-talet. Det är ju kul att veta att alpchaleten inte är där av en slump, men det har egentligen inte så stor betydelse. Vi som läser kan ju tolka berättelsen hur vi vill ändå. Och det finns så mycket att fundera över här. Som till exempel att det kan vara skönt när någon annan bestämmer. Eller att orättvisor faktiskt finns. Vissa får vila medan andra blir tvingade att jobba. Och Schäfen, den väldigt konstiga hunden, henne kan vi prata om läge. Hon är både komisk och rätt läskig. Vi kan också prata om titeln, det tvärtomspråkiga i Vitvivan och Gullsippan.

Så svaret är tydligen ja. Pija Lundenbaum lyckas både vara nyskapande och helt sig själv samtidigt, ännu en gång. Vitvivan och Gullsippan kommer dessutom i lite extrastort lyxigt format med fint klotband och tjockt papper. Den ska tåla många bläddringar av en massa små händer.

En bilderbok som passar alla åldrar.



Dockspelaren

Mårten Sandén
Rabén & Sjögren
Hcg
243 sidor

Det är mardrömslik stämning i Mårten Sandéns nya mellanåldersbok. Precis som i Ett hus utan speglar är det ett stort hus med många vindlingar och världar bakom väggarna som utgör berättelsens spelplats. Men den här gången är det ett hotell, Hotell Terminus. Dit kommer Merimée med sin lillasyster Valetta och deras höggravida mamma. Familjen har kommit på obestånd, pappan sitter i fängelse efter att ha förskingrat pengar. De är utblottade och utlämnade, men har blivit kontaktade av Fru Saks, en avlägsen släkting, och hon har bjudit in dem att komma och bo på hotellet.

Trots att det är mycket som är bra i det nya livet, som till exempel att Merimée för första gången får kompisar i skolan, så är det saker som skaver och är skeva. Det är till exempel svårt att veta vem som bor på hotellet och vem som jobbar där. Och alla som bor där är gamla. Ingen av dem rör sig någonsin utanför kvarteret där hotellet ligger. Men värst av allt är att mamman är sjuk och det finns ingen riktig doktor att gå till, utan de får hålla tillgodo med örtdekokter som två lastgamla tvillingsystrar som bor på hotellet kokar ihop. Och sen är det också den mystiske Samuel Bauer, som Valetta börjar spionera på, med sina konstiga glasögon och klirrande silverlänk.

Som vanligt när jag läser Mårten Sandén tänker jag på en krönika han skrev på Svenska Barnboksakademins webb. Titeln var ”Ursäkta, var är hyllan för svårläst?” och den handlade om barns behov av att ibland få tugga i sig en litterär kost som inte är lättläst, tillrättalagd, anpassad. Här är Sandén tillbaka i den ”mysrys-noir” där ovan nämnda Ett hus utan speglar platsar, men också Sju förtrollade kvällar och Bergets hjärta. Det är böcker som kräver lite mer av sin läsare än till exempel Ingelin Angerborns eller Kerstin Lundberg Hahns. Men det är också böcker som ger lite mer tillbaka: mer originalitet, fler svårt ord, och lite mer av riktigt mörker.

Passar mellanstadiet, gärna som högläsning.