Jordängel

Pascale Vallin Johansson
Rabén & Sjögren 2022
Hcg
215 sidor

Barn-tvingas-flytta-och-mystiska-saker-händer är ett väl beprövat tema i barnlitteraturen. I Pascale Vallin Johanssons nya mellanåldersbok är det riktigt bra genomfört och kan absolut tålas att läsas ännu en gång.

Det är Solveig som flyttar från Söder i Stockholm till Beckomberga, det gamla mentalsjukhuset som nu är omgjort till bostäder. Det är sommar, varmt och öde. De flesta är bortresta, men Solveig, mamma och Antonio kan inte resa någonstans, för mamma har tvillingar i magen och eftersom de ofta kommer för tidigt måste de hålla sig hemma.

I tristessen önskar sig Solveig något spännande, kanske ett spöke. “Var försiktig med vad du önskar”, säger mormor, för ibland får man det man ber om. Först är det mest måsar som dyker upp. I drömmen, ovanför gården, vid ingången till badhuset. Solveig går i sömnen, och en gång vaknar hon upp utomhus mitt i natten. Men sen är det faktiskt någon som söker kontakt från andra sidan. Någon som vill ha Solveigs hjälp att få någon slags upprättelse. Hon vågar inte berätta för mamma. Tur att hon träffar Daniel utanför simhallen och kan berätta för honom.

Så ligger mamma plötsligt på hallgolvet och blöder. Var det spöket som Solveig manade fram som gjorde det? Är det hennes fel? Mamma och Antonio hamnar på sjukhuset, helt uppslukade av två för tidigt födda lillebrorsor och Solveig får bo med mormor. Mormor som inte alltid är så lätt att förstå och som verkar bära på en stor hemlighet.

Ännu en Hcg som passar bäst för det övre segmentet, kanske femman till åttan. Solveig är en intressant karaktär att följa, både snabbtänkt och rolig, klok och ologisk, snäll och egoistisk, som de flesta människor. Hon drar en lögn när hon behöver det och skäms lagom mycket. Vi får följa hennes berättelse i jag-form. De historiska inslagen om Beckomberga passar också bättre för lite äldre läsare.

Varför är det ett så ofta valt tema, detta med den påtvingade flytten (alternativt ofrivillig semester i skruttig stuga) i kombination med det övernaturliga, i synnerhet i Hcg? Jag har bara de senaste veckorna läst två böcker på det temat (Glasfågelns grav och Disablotet på Valborg), men man skulle verkligen kunna räkna upp hur många titlar som helst. Det kunde tänkas att det är svårt att göra något nytt eller vara spännande och angelägen när man som författare slår in på den vältrampade vägen. Är det barnets utsatthet i de vuxnas beslut som manifesteras? Eller är det bara en berättartekniskt oemotståndligt tacksam situation att placera sin protagonist i? Den frågan låter jag vara obesvarad, men kan konstatera att det trots allt är ett tema som håller i den här boken.

Vi ska ju bara cykla förbi

Ellen Strömberg
Rabén & Sjögren 2022
uHc
248 sidor

Manda och Malin är bästisar. De bor på en liten ort någonstans norrut i Finland. Vi får följa dem från påsklov till sommarlov sista terminen i grundskolan.

Rösten som berättar är Amandas, eller Manda, som hon föredrar att bli kallad. Hon är den som följer, Malin är den som leder. I skolan är de lite udda fåglar. De enda som alltid cyklar istället för att köra moppe och de som inte bryr sin om att vara de tuffa gängen till lags, utan vill något annat. Manda drömmer om livet i New York, efter studenten. Malin vill bli punkare som Pugg som hon har spanat in. I övrigt försöker de bli bjudna på fester, smygsuper och gör upp konstiga planer om hur de ska få de killar de vill, samtidigt som Manda råkar hångla med helt fel kille och Pugg mest verkar tycka att Malin är liten och gullig.

Det är en härlig berättelse med både humor, vemod och allvar. På många sätt känner jag igen min egen högstadietid och det är just där jag blir tveksam: hur mång av dagens barn kommer att känna igen sin högstadietid? Visserligen finns mobiltelefoner och sociala medier i den här skildringen, men det känns lite som något författaren lagt till för att få en skildring av tonåren som de var för henne, att passa in i den tid som är nu. Å andra sidan är författaren väldigt mycket yngre än jag, så kanske ligger det snarare en skillnad i lagsbyggd-stad och spökar här. Det jag dock verkligen gillar med boken är Mandas tilltal som känns ärligt och rakt.

Passar högstadiet.

H som i Harriet

Cecilia Lidbeck
Lilla Piratförlaget 2022
Hcg
247 sidor

Att skriva fram en alldeles speciell stämning är något Cecilia Lidbeck förfinat till expertnivå i sin senaste mellanåldersbok H som i Harriet. Vi möter Harriet som lever ett flackande liv med sin mamma och den kombinerade hushållerskan och barnflickan Daisy. Ömsom bor de i “huset vid havet”, ömsom på Rivieran. På vintrarna bor de i Madrid där Harriet går i skolan. De reser också kring mellan storstäder där Harriet ställer upp i olika pianotävlingar. Det är så hon har träffat Moira, hennes bästa och enda vän. Nu är det sommar. Mamma och Harriet spenderar dagarna vid poolen eller åker på lyxiga utflykter.

I den här lättjefulla tillvaron är det något som skaver. Mamma kan tala om Harriet, och hur hon var när hon var liten, på ett sätt som Harriet inte känner igen sig i. “Du log jämt.” ”Du älskade konst” säger mamma. Eller: “Du älskar ju musik”. Det gör inte Harriet. Hon spelar piano flinkt men lite mekaniskt, för att hon kan det snarare än för att hon älskar det. Därför är det aldrig hon som vinner någon av pianotävlingarna. Det gör däremot Moira ibland, hon älskar pianospelandet på riktigt. Men om Harriet frågar något om det förgångna tiger mamma som muren.

Vad är det som mamma döljer? När Daisy plötsligt skickas bort efter en olycka och försvinner ur Harriets liv utan att ens säga hejdå, vänds Harriets tillvaro upp och ner. Plötsligt måste hon veta vilka familjehemligheter som mamma ruvar på.

Detta är så sjukt bra! Alla måste läsa! Varje ord känns som vägt på guldvåg och stämningen är bitvis så tät att man kippar efter andan. Passar nog bäst för den övre delen av Hcg-spannet och uppåt. Harriet fyller 12 i boken om man bara kan bortse från den åldersmarkören kan den läsas på högstadiet och gymnasiet också. Och även av vuxna!

Om du lämnar mig här

David Levithan, Jennifer Niven
Gilla Böcker 2022
uHce
328 sidor

Plötsligt en dag är Beas säng bäddad. Hennes ryggsäck är borta men inte hennes mobiltelefon. Ezra förstår med det samma att nu är Bea försvunnen på riktigt, för hon bäddar aldrig sin säng. Och vem går någonstans utan sin mobil om det inte är för att man inte vill bli hittad?

Ezra och hans storasyster har vuxit upp i ett bedrövligt hem, med en mamma som inte förmår visa dem någon kärlek och en styvpappa som terroriserar och misshandlar dem. Att både leva med detta och dölja det för omvärlden är en dubbel börda som ärrat dem bägge svårt. Den enda de kan lita på på riktigt är den andre, så nu när Bea är borta öppnar sig en avgrund av ensamhet för Ezra. Men det finns en ljusglimt: Bea har lämnat en mejladress, en sista livlina till sin bror.

Om du lämnar mig här är ett samarbetsprojekt mellan de två amerikanska YA-stjärnorna David Levithan och Jennifer Niven. Den är skriven i form av en brevroman, allt vi som läsare får reda på är det som skrivs i olika e-postkonversationer.

Det är känslosamt och engagerat och rutinerat skrivet. Beas och Ezras berättelse, deras relationer, möten och minnen känns både trovärdiga och spännande att följa och man får förståelse för dem båda, i de olika val de gör. Den som man aldrig riktigt får kläm på är den helt emotionellt avstängda mamman, hon som först tar barnen från deras pappa och sedan gång på gång väljer den elaka styvfadern framför sina barn.

Passar högstadiet och gymnasiet.

Sagan om Isa

Annika Meijer
Illustrationer: John Holmvall
Bonnier Carlsen 2022
Hcf
155 sidor

Isa bor på gården Vindelälv med mamma Tuva, pappa Orvar och farmor Hulda. Hon är hittebarn. Orvar fann henne en sen höstkväll på väg hem från arbete i skogen. Trots att de söker efter flickans biologiska föräldrar hittar de dem inte och Isa växer upp som en mycket efterlängtad dotter i huset.

Isa är lycklig på Vindelälv. Hon leker i skogen och har en förmåga att tala med djur och ett speciellt band till naturen. Men liven på gården blir allt hårdare eftersom årstiderna beter sig märkligt, vintern blir allt längre och sjön fryser innan löven har hunnit falla av träden.

Det är då farmor Hulda berättar för Isa om årstidernas rike. Kanske är det inte bara en saga? Isa förstår att hon måste ge sig av för att rädda världen, ensam och med det mystiska klot som fanns i samma näverkont när hon låg när hon hittades, med sig.

Som tur är är hon inte helt själv. Hennes bästa vän hermelinen Irmelin har gömt sig i konten. Och så småningom får de även sällskap av en konstant fisande fjälllämmel, Gamle Finn.

Johan Holmvall är en mästare på sago-romantiska illustrationer och hans gulliga bilder av Isa och djuren, älvor och vinterkungen och sommarens drottning, som de så småningom möter, förhöjer läsningen. Berättelsen är tydligt inspirerad av animerad film, med de lite anakronistiska och komiska uttryck, lämmelns fisande och annat som bryter av allvaret i historien på det sätt som vi vant oss att se i disney- och pixarfilmer.

Författaren har tidigare verkat som översättare, samt gett ut en del faktaböcker, till exempel i serien ”Vår blodiga historia”.

Väldigt duktiga läsare från ettan kan läsa den här gulliga och lagom spännande berättelsen själva. Den kan också fungera som lättsam högläsning på lågstadiet.

Visslaren

Tobias Gard
Illustrationer: Peter Snejbjerg
Hegas 2022
Hcf
44 sidor

Rysliga resor är en bokserie med Scooby Doo-känsla om en pappa och två barn, Oscar och Eli, som åker runt i en talande minibuss för att samla ihop stoff till en bok om ”mystiska varelser”. Nu har turen kommit till Visslaren. Visslaren är en lång kvinnoliknande gestalt utan ansikte, med långt svart hår och grön klänning. Monstret uppträder vid lekplatser där det kidnappar barn som det tar till sin grotta.

Det blir ett riktigt rysligt äventyr. Eli och Oscar hjälper till att förminska pappan för att använda honom som lockbete när Visslaren kommer och visslar sin vemodiga melodi. Det är viktigt att pappan verkligen blir kidnappad, så att han får veta vad som händer i grottan.

Tyvärr är Visslaren riktigt farlig, pappan behöver hjälp från sina barn, och även från bussen Kristin.

De snygga svartvita illustrationerna förekommer på nästan varje uppslag. Tidigare delar i serien är Röda kappan och Getmannen. De går att läsa helt fristående. Kul och lite lagom läskigt! Passar låg- och mellanstadiet.

Hoppa högt, Vilde!

Jenny Bicho
Illustrationer: Andrea Femerstrand
Bonnier Carlsen 2022
Hcf
125 sidor

Vilde har absolut ingen lust att flytta, men nu har mamma bestämt att de ska det. Mammas poliskompis Magnus kommer och hjälper till och när Vilde får åka polisbil till den nya lägenheten känns det bättre. Det gör det också när bland det första hon ser på den nya gården är två tjejer som rider på käpphästar – Vildes största intresse! Hon som inte trodde att hon behövde några nya vänner eftersom hon ska gå kvar i samma skola, där hon har Leya och Hanna, som precis som hon älskar käpphästar.

Det här är en småputtrig berättelse om kompisar, familjen, lite kärlek och det stora intresset käpphästridning som genomsyrar allt. I den här boken får Vilde till och med gå på käpphäst-ridskola. Texten är luftig och bryts då och då av med helsidesillustrationer i färg.

Författaren debuterade 2021 med Vilde och käpphästen Winner, tätt följd av Vilde och sommaren med Cleo. Denna tredje del går att läsa utan att ha läst de tidigare delarna, även om behållningen kanske blir lite större av att läsa dem i ordning. Passar på lågstadiet.

Parasiten

Petter Lidbeck
Rabén & Sjögren 2022
Hcg
151 sidor

Parasiten innehåller 12 korta rysare för barn i 9-12- årsåldern. Det är exempelvis en pappa som bara skrattar och skrattar åt allt, långt efter att det slutat vara roligt, det är en fröken som utsätter sin elev för ett elakt experiment, en Youtuber som ”går genom ruten” på helt fel sätt, en synsk blyertspenna och så klart den obligatoriska mentalpatienten på rymmen. Gemensamt för berättelserna är att de börjar i det vardagliga, det igenkännbara och trygga. Det kan vara hemmet, familjen, skolan eller bland kompisarna. Och när det trygga vardagliga plötsligt blir opålitligt, det är ju då det blir riktigt läskigt, eller hur?

Samtidigt blir det aldrig för läskigt, inte ens för en fegis som jag. Berättelserna funkar för duktiga läsare från trean och det otäcka omslaget kommer att locka många läsare.

Hajtänder

Anna Woltz
Lilla piratförlaget 2022
Hcg
95 sidor

Holländska författaren Anna Woltz har på kort tid mutat en plats i våra hjärtan. Första boken av henne på svenska var Alaska som kom 2020, följd av Gips – eller när jag räddade hala världen på en dag 2021. Den nya boken beskriver förlaget som en kortroman, och det är en nätt bok, men med ett stort innehåll.

När Atlanta träffar Finley är hon ute på en vansinnesfärd. Hon ska cykla runt hela den stora sjön IJsselmeer, en färd som ska ta hela dagen och natten och dagen efter, om hon bara pausar pyttelite. Till sina föräldrar har hon sagt att hon sover hos en kompis, för detta är något hon bara måste göra, ensam.

Finley å sin sida har lite planlöst gett sig av hemifrån eftersom hans mamma ledsnat på honom. Han har gett sig av, men har inte något mål i sikte. Så han hänger på Atlanta.

De böcker som finns av Woltz på svenska har det gemensamt att de skildrar familjer i kris och att de har huvudpersoner som är vilje- och handlingskraftiga. Men hon låter dem också vara mänskliga: svaga irrationella, rädda och förvirrade, så som man oftast är i en kris. Samtidigt får Atlanta, tillsammans med Finley, ändå lösa sin kris på sitt eget sätt, precis som Parker i Alaska och Fitz i Gips. Miljön är både spännande och exotisk för svenska läsare, när barnen cyklar längs med och på enorma fördämningsvallar. Då väcks lusten att kartgoogla Afsluitdijk och andra ställen de passerar, för att helt förstå barnens färd (trots att boken också är försedd med en karta).

Precis som de föregående böckerna är detta mycket fin högläsning och passar också som egen läsning från trean-fyran.

Älgkungen

Maria Hellbom
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
200 sidor

Maria Hellboms barnboksdebut är en fantastisk saga i nordisk skogsmytologi med klimatinslag. Oavbrutet spännande och utmärkt som högläsning.

Klara åker, som varje sommar, till Vidås som ligger mitt i Sverige. Där finns både farmor och farfar och mormor och morfar och den sommarstuga där Klara och mamma och pappa är hela somrarna. Där finns också Reynir. Älgen som Klara träffade förra sommaren och som hon längtar efter att träffa igen. Det är lite konstigt att hon blev kompis med en älg, men så var det faktiskt. Och varje dag vid skymningen har hon och Reynir tänkt på varandra, under hela detta långa år som gått sedan förra sommaren.

Nu blir den här sommaren inte alls som Klara tänkt sig. Den blir bättre på vissa sätt, och mardrömslik på andra. En bra sak är att Sunee dyker upp. Klaras faster som är en berömd kock som plötslig bestämt sig för att starta en restaurant i Vidås, i Björngården. Till sin hjälp har hon den mystiska Sara, som hon kallar för sin finansiär, fastän till och med Klara kan se att det är något annat på gång mellan Sara och Sunnee. En annan bra sak är att Aron, grannpojken som de vuxna jämt försöker tota ihop Klara med, men som jämt varit skittråkig och rädd för allt, plötsligt blir rolig och intressant. Det som inte är så bra denna sommar är hettan. Skogen och dess invånare törstar och på andra håll i Sverige brinner det. Och plötsligt når bränderna Vidås.

Jag gillar tonen och tilltalet i den här boken. Klara är en sammansatt och rimlig huvudperson och även personaget runt omkring henne känns trovärdigt och bjuder på flera intressanta karaktärer. Klara får snart Aron till sin hjälp för att förstå det mystiska som pågår i Vidås och de letar ledtrådar tillsammans. Hellbom blandar fint i sagoelement och inslag från jämtländsk mytologi och lägger till egna påhitt. Resultatet blir en berättelse som är både äventyr, mysterie och saga.

Den passar som egen läsning för duktiga läsare i trean och upp till sexan och som sagt gärna som högläsning.