En förbjuden bok

David Levithan
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
210 sidor

Lagom till ”Banned books week” kom En förbjuden bok av David Levithan ut på Lilla Piratförlaget. I Sverige känner vi David Levithan i första hand som ungdomsboksförfattare. Hans Jag, En läses på både svenska och engelska i många skolor. I den möter vi en person utan kropp, som varje dag sätter bo i olika mänskliga kroppar och därigenom får vi flera olika perspektiv på berättelsen. I den här berättelsen för lite yngre barn – mellanstadieåldern – får vi besöka tre olika berättarplan, men här är de skilda åt i tid och/eller rum och först i slutet förstår vi hur de alla tre hänger ihop.

I den första berättelsen möter vi Donovan, som fått med sig en bok hem av sin älskade lärare Mr Howe. Donovan slänger boken lite slarvigt på köksbänken och säter sig att kolla på tv, något han senare får ångra. För det som händer är att Donovans mamma tar boken och gör som hon alltid gör, hon läser slutet först. Där ser hon en mening hon inte gillar. En mening som kan tolkas som att de två huvudpersonerna i boken (som är pojkar i mellanstadieåldern) är homosexuella. Det tycker hon är högst olämpligt, därför beslagtar hon boken och nästa dag beger hon sig till skolan för att protestera mot bokvalet.

I nästa berättelse får vi möta Gideon, en tafatt kille som inte är så särskilt bra på något annat än ordlekar och att samla på sköldpaddor. En dag börjar en ny kille i hans klass, och i den här delen av boken får vi en klassisk boy-meets-boy-berättelse, en historia Donovans mamma definitivt inte hade gillat.

Den tredje delen är själva boken ”Äventyrarna”, den som Donovan lämnar på köksbänken. Det är en överdrivet actionspäckad berättelse om två killar och en tjej som jagar superskurkar i bästa James Bond-stil.

Till en början gör de tre olika nivåerna boken lite svåråtkomlig. Det tar tid att tränga in i tre olika berättelser som varvas i tur och ordning i ganska korta kapitel. Språket är inte precis svårt, men inte heller på något sätt förenklat och resonemangen kring varför mamman vill förbjuda boken och varför (de flesta) barnen i klassen vill läsa den, är ganska avancerade. Därför lämpar sig En förbjuden bok i första hand för högläsning eller goda läsare i mellanåldern.

Det går inte att bortse från att boken är en stridsbok, brukslitteratur skulle man kunna kalla den, snarare än skönlitteratur för sin egen skull. Man får en intressant inblick i processen med att förbjuda böcker i amerikanska skolor och man får gott om argument för att tala emot förbjudandet av böcker och på det sätten är den ytterst läsvärd.