Stockholm – Sida 2 – Klara pratar böcker

Kajsa Gordan
Rabén & Sjögren 2020
Hcg
236 sidor

Corinne byter skola för att för börja på nytt, från scratch. Slippa vara den vars mamma är död, den alla tycker synd om, den som det tystnar omkring när hon går in i ett rum. Men för att det ska fungera kan hon inte avslöja för mycket om sig själv. Inte berätta varför hon flyttade. Eller att hon bor själv med sin pappa. Vilket är det bästa sättet att inte berätta om sig själv? Jo, det är att låta andra berätta om sig.

När Corinne och hennes nya klasskamrater hittar skolkuratorns rum i en del av skolan som är stängd för renovering öppnas en dörr till en ny möjlighet. Corinne tar plats i kuratorns stol och undrar vem som vill börja. Och det visar sig att alla hennes nya vänner på olika sätt har behov av att prata av sig. Till en början går det visserligen lite trögt, men det är som att barnen vänjer sig vid rollerna. Corinne använder sig, medvetet eller omedvetet, av psykologlingo som hon snappat upp från sin psykologpappa, typ: ”Hur tänker du då?”, ”Varför tror du att hon gjorde de så?”, ”Berättade du för henne att du kände så?”. Själv är Corinne skyddad bakom rollen. Skyddad, men ensam.

Det krävs ganska mycket koncentration att hålla de olika personernas berättelser isär och förstå hur de hänger ihop. Det försvåras också av att berättarperspektivet skiftar och dessutom är alla i olika mån opålitliga berättare. De berättar inte alltid sanningen. Alla fem ungdomarna har sina överfulla ryggsäckar att släpa på, sina problem att tampas med, förutom de inbördes relationerna som också leder till en del problem.

Jag tänker mycket på Lin Hallbergs Kompisboken från 2002, som för övrigt kommer i en lätt moderniserad nyutgåva till sommaren, när jag läser. Skillnaden är att Corinne, även om hon studerar sina klasskompisar precis som Klara gör, trots allt är en i gänget. Hon agerar inte osynlig. Hon synliggör kanske inte hierarkier och maktspel på samma sätt som Klara i Kompisboken, men hon blir en katalysator på samma sätt som hon. Det blir både spännande och berörande.

Passar nog övre delen av Hcg-spannet, kanske femman – sjuan, bäst.

Magnus Nordin
Illustratör: Lars Gabel
Berghs 2020
uHc
119 sidor

Så spännande det blir när Varelserna-duon Nordin och Gabel återigen slår sina påsar ihop för att skriva dystopi. Och hur rätt i tiden landar den inte, mitt i pågående pandemi! Precis som Familjen av Cecilia Lidbeck som jag skrev om för ett tag sedan är detta en bok som plötsligt fått en helt ny och skrämmande aktualitet.

Jag tror att böcker om pandemier kan fungera på två sätt nu. Dels som ett sätt att förstå samtiden, men också som ett sätt att relativisera eländet. Och med Röd zon blir det som i det senare fallet, för så illa som Joel har vi det trots allt inte. Han är ensam överlevande kvar i den karantänzon som kallas Zon B och som består av Vasastan och Norrmalm. För allt han vet kan han vara den enda överlevande i hela Stockholm eller i hela världen och i snart ett år har han klarat sig själv på de övergivna affärernas varulager och den oändliga boksamlingen i stadsbiblioteket på Sveavägen.

Men en dag förändras allt. En röd ballong svävar överbarriären från Zon B, Östermalm och Gärdet. Det finns någon mer som lever.

Särskilt spännande är boken att läsa för mig eftersom den utspelar sig i mina nya hemkvarter. Joel bor i ett ”studenthotell”, jag föreställer mig att det är Generator i närheten av stationen där jag själv bott. Han hänger Vanadislunden som ligger ett stenkast från min arbetsplats Matteusskolan. Han bunkrar Stephen King-böcker i ”Vasa bookstore” som inte finns än, men i framtiden.

Jag tror dock inte att man behöver bo i Stockholm för att roas av denna nya serie där Röd zon är första delen. Allt talar för att den kommer att bli minst lika populär som föregångaren Varelserna, som älskades av läsare långt utanför skådeplatsen Gotland. Den är, åtminstone denna första bok, betydligt mindre splatterblodig än Varelserna. Precis som Varelserna är den nya serien tonårsklassad men jag tror att den kan läsas från fyran och uppåt. Den kommer också att vara ett fint tillskott som lättläst på högstadiet.