Roliga böcker

Teaterns hemlighet

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Emelie Andrén
Illustratör; Johanna Kristiansson
Rabén & Sjögren 2025
Hcf
75 sidor

Det här är första delen i serien om ”Spökteatern”. Vi möter jagberättaren Thea och hennes kusin Vide. Deras mammor är systrar och bor ihop. Nu har de hastigt bestämt att de ska flytta in i en gammal teater som systrarna kommit över. De förra ägarna ville flytta ut fort, så det hela kom lite plötslig och systrarna tycker att det är så spännande, men barnen är skeptiska. De tycker att det hela är skumt, och de ville inte flytta från det tidigare huset.

Men nu är de här. I huset finns förutom teatern ett café och en lägenhet där de ska bo. Genast börjar det hända skumma saker. De är uppenbarligen inte ensamma i huset, utan har sällskap av tre teaterspöken.

Det är en rolig, inte mer än lite lite mysryslig berättelse, vars ton förstärks av Johanna Kristianssons karakteristiska komiska illustrationer i svart-vitt. Många kommer att vilja läs del två med det samma. Jag har ingen information om när den kommer, men hoppas på snart! Passar ettan till femman.


Bara lite katastrof

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johan Rundberg
Natur & Kultur 2025
Hcg
144 sidor

Johan Rundberg fick väldigt mycket uppmärksamhet, inklusive Augustpriset, för sin serie om ”Månvind & Hoff”. För oss som nördat ner oss sedan gammalt i barnlitteratur är han egentligen mer känd för sina böcker om ungar i nutid som inte har det helt lätt. Och en sån bok är Bara lite katastrof. Jag grät åtminstone två gånger när jag läste, en för att det var sorgligt, och en för att jag skrattade.

Vi möter Kinga som vill bli fotbollsproffs. Inte bara för att hon älskar fotboll, visar det sig snart, utan också för att hon behöver pengarna. Men vart Kinga än vänder sig så föregås hon av ryktet av sin storasyster Lo, som var en rejäl bråkmakare, både på fotbollsplanen och i skolan. Som tur är har hon en riktigt fin och trogen vän, Havanna. Framförallt vänskapen mellan de två tjejerna är så väldigt fint beskriven att man gråter.

När vuxna trasslat till livet och barnen möter förändringar de aldrig bett om och levnadsförhållanden som är orättvisa, då är det precis en sån vän som Havanna som alla barn borde ha. Detta är en riktigt fin och läsvärd bok om det stora och det lilla i livet. Om syskon, föräldrar, hundar, vänskap, fotboll, de perfekta skorna och om en muntlig redovisning om lemurer. Och allt detta i Knisslinge. Läs bara!!!

Världens värsta vecka – Måndag

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Eva Amores
Illustrationer: Matt Cosgrove
B. Wahlströms 2025
Hcf
187 sidor

I Världens värsta vecka – Måndag möter vi Justin Chase under en enda katastrofal dag i hans liv. Kapitlen – även om vi kanske inte kan prata om regelrätta kapitel – är tidsangivelser, och börjar med 05.00 då Justin väcks av sin mamma för att levereras till sitt nya hem hos pappan medan mamman åker på bröllopsresa med sin nya man. Några timmar senare ska Justin också börja en ny skola, så det är mycket nytt för Justin den här dagen.

När dagen avslutas 23.59 har vi fått vara med om ett äventyr som innefattar pinsamma förväxlingar, ett par virkade badbyxor, en rejäl dos toahumor (inklusive kräkhumor), en översittande mobbare, oförstående vuxna och en katt som kanske blivit kidnappad av aliens.

Boken är genomillustrerad à la ”Dagbok för alla mina fans” med ett handtextliknande typsnitt. Det är inte helt lättläst med pilar, inpass, bubblor och listor. Men för den som uppskattar den här typen av humor, och som har lite vana av att läsa tecknade serier, kommer den att locka till läsning.

Världens värsta vecka – Måndag är den första boken i serien om ”Världens värsta vecka”, del två kommer nästa år. För den som vill köpa böcker på engelska finns redan hela serien att tillgå. Passar på lågstadiet och en bit upp på mellanstadiet.

Sharre

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Seluah Alsaati
Bonnier Carlsen 2025
uHc
266 sidor

Jag håller alltid span på böcker för tonåringar som är roliga. Det finns gott om kul böcker att läsa när man går på lågstadiet och mellanstadiet, men sen tar det mer eller mindre slut. Åsa Asptjärns böcker om Emanuel Kent är lysande undantag, men de börjar ju få sina år på nacken. Därför blev jag glad när jag läste om Seluah Alsaatis nya bok Sharre som enligt förhandsreklamen skulle handla om en kille som efter att ha blivit skjuten i knät bestämmer som för att välja en bättre riktning i livet och drömmer om att bli komiker.

Alsaati fick Slangbellan för sin debutroman Inte din baby, en bok som var baserad på en monolog som spelats på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Även här spelar Stockholms Stadsteater, närmare bestämt filialen i Husby, en avgörande roll. Redan när jag läste debutboken hade jag svårt med förortsdialekten, och i Sharre blir än svårare för en vanlig svennemamma som jag.

Sharre, som egentligen heter Sharmarke (ett namn som betyder ”ser inte ondskan” eller bokstavligt ”ondskan ser inte”, vilket gör att i smeknamnet blir bara ”ondska” kvar, det är humor som till och med jag fattar) hamnar av misstag i en skjutning, skadar sitt knä illa och hamnar på sjukhus. Där våndas han av konflikten mellan kompisarnas förväntningar och familjens. Han bestämmer sig för att försöka göra sin mamma och storebror stolta och börjar plugga till lärare men vantrivs och hoppar av. Han återfaller till bus och kompishäng, men gör ett nytt försök att vara ordentlig på ett jobb på ett lager, vilket han också vantrivs med. Så kommer chansen att få göra en monolog om sitt liv på teatern i Husby. Han slits fortfarande mellan kompisars förväntningar, familjens och Mayas, en tjej han börjat träffa allt mer.

Berättelsen är löst baserad på den verkliga personen Sharmarke Elmis eget liv. Alsaati har intervjuat honom och skriver i efterordet att ”du gör till och med de svettigaste minnena roliga”. Och det är väl just den där humorn som i stora delar flyger över mitt huvud. Jag upplever den totala bristen på social kompetens som Sharre och hans bästa kompisar besitter som mest tragisk. Å andra sidan är boken i stora delar helt obegriplig för mig eftersom den så genomgripande är skriven på dialekt och talspråk, så jag kanske helt missuppfattar det här.

Jag hoppas ändå verkligen att den här boken ska nå sina läsare, om någon tycker att den är underhållande och inspirerande är det toppen. Jag förstår ju att den inte är skriven med en medelålders kulturtant i åtanke, så att jag inte klickar med den är förmodligen högsta betyg. Passar högstadiet och gymnasiet och kan även vara användbar för gymnasiets kurser i språksociologi.

Mina brott, utbrott och sammanbrott

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Åsa Stenholm
Rabén & Sjögren 2023
uHc
202 sidor

Sebastian och hans kompis Axel är ett radarpar. De har känt varandra sedan de var små och är bästa vänner. Sebastian messar Axel varje morgon och påminner honom att få med sig rycksäcken till skolan och ser till att han har rätt böcker med sig till lektionerna. Axel å sin sida hjälper Sebastian att läsa omgivningen och de sociala sammanhangen i skolan och kommunicerar via tecken när det är dags att vara tyst eller gå därifrån för att inte hamna i situationer som leder till sammanbrott eller våldsamma utbrott.

Enligt Sebastian behöver de två inga andra vänner, men Axel blir intresserad av en tjej och där börjar den härva som är berättelsen i Åsa Stenolms debut.

Stenholm har liksom till huvudperson Sebastian autism. Hon låter honom berätta sin egen historia i form av dagboksanteckningar som innehåller alla de detaljerade resonemang som han för i sitt huvud. Som neurotypisk läsare kan man ibland uppfatta den här mångordigheten som lite långrandig, men det är lite av poängen, att verkligen vandra i Sebastians skor. Att inse att han verkligen behöver reda ut alla orsaker och klargöra alla samband för att gå vidare. Och att få hans blick på den neurotypiska världen.

Axel som också har en neuropsykiatrisk diagnos, adhd, vill bli vän med Max, för Max kan kanske fixa in dem på en fest där tjejen han är intresserad av ska vara. Att bli vän med Max innefattar att ge honom av sin narkotikaklassade adhd-medicin, något både Sebastian och Axel vet är galet olaglig. Därför tänker de (eller mest Sebastian) ut en komplicerad plan som ska lösa deras problem. På vägen får vi följa de båda niondeklassarna genom utbrott, sammanbrott, LAN, utegångsförbud, spelförbud, samtal hos kurator och rektor och en hel del annat. Både underhållande och upplysande läsning!
Passar högstadiet.

God Jul, Ester Jansson

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johanna Lindbäck
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
184 sidor

Jul, en medeltida stad, en snöstorm, ett oväntat möte, en olycka och den första kärleken. Där har ni ingredienserna i Johanna Lindbäcks mellanåldersfeelgood.

Och jag erkänner: jag är sjuuuuukt skeptisk när jag öppnar den här boken. Dels har jag blivit smått sjösjuk av den flodvåg av feelgood som dragit över bokmarknaden med generiska omslag och titlar som alla är en variant på ”Den lilla…”. Och dels är jag inte världens bästa feelgoodläsare. Jag har försökt flera gånger. Men jag gillar oftast inte.

Samtidigt är jag väldigt nyfiken. För om nu feelgoodvågen har nått mellanåldern, hur funkar det? Och har jag någonsin blivit rakt av besviken på något Johanna Lindbäck skrivit?

Här får vi följa med Ola som med pappa och storasyster ska fira jul i ett hyrt hus i Visby. Olas föräldrar är nyskilda och för att runda den första besvärliga julen i ny familjekonstellation har pappan kommit med den här idén. Resan dit är hemsk. Det håller på att blåsa upp till storm och Gotland tar emot med piskande regn och snålblåst. Till på köpet visar det sig redan vara en familj i huset när de kommer dit. Det har blivit en dubbelbokning. Och inte av vilken familj som helst, utan av Ester Janssons familj. Ester som Ola spanat in i skolan. Ester som tycker att Ola är världens störigaste när han hänger med sitt killgäng.

Hur funkar det då? Jo, riktigt bra! Det är välskrivet, bra flyt i handlingen, Lindbäck lyckas få alla otroliga sammanträffanden att verka rätt så rimliga. Därtill är det rappt och roligt. Ola är framskriven på ett inkännande sätt. Jag tycker också om hur Olas storasyster är omväxlande bitchig, snäll, ledsen, förståndig, oresonabel, precis som tonåringar är. Alltför ofta i barnböcker är syskonen totala as, hela tiden, utan nyanser. Det är inte så syskonskap ser ut i verkligheten.

Min enda invändning är att tråden med Olas vän Jackson, han som drar med Ola på alla störiga upptåg, men som är Olas vän sedan evigheter och som tar upp en stor plats i Olas tankar, blir hängande. Men vad vet jag, kanske kommer en uppföljning? Glad Påsk, Jackson? Vi får se.

Passar mellanstadiet.

Presenten

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Emma Virke
Illustrationer: Emelie Östergren
Lilla Piratförlaget 2023
Bilderbok

En bok i en bok i en bok i en bok, kan det bli mer spännande? Först öppnar vi den hårda pärmen, som är illustrerad som ett paket med stor röd rosett, som en present från upphovsmännen till oss läsare. På tapeten finns ett presentkort: ”varsågod! Denna boken är till dig!” står det.

I första boken möter vi Billy som firat sin femårsdag. Istället för att följa sina irriterade föräldrars uppmaningar att hjälpa till att städa smiter Billy in på sitt rum med en sista oöppnad present. Bilden av Billys totala uppgivenhet när det visar sig vara ”en tråkig bok” är fullkomligt oemotståndlig. Jag vill titta på den hela dagen. Men hur kan man veta att en bok är tråkig om man inte läst den? Billy uppmanar oss att läsa Sagan om Klas-Bertils födelsedag utgiven av Pytte-lilla Piratförlaget. Där möter vi en pojke som får ett stort paket som det låter om, kanske ett gläfsande som från en hund? Men det är bara en bok i paketet, Här kommer Pim, utgiven av Vilda hundars förlag AB. I boken om Pim hoppar hunden Pim från sida till sida och slutligen ut genom ett hål boken och då är vi läsare tillbaka i sagan om Klas-Bertil. Den slutar med förskräckelse, en eldsvåda! Elden bränner hål på pärmen och ut genom det räddar sig både Klas-Bertil och Pim och vips är vi tillbaka hos Billy. Billy har en brandsläckare och kan släcka den brinnande boken. Barnen och hunden ger sig ut på äventyr. Hur det går får ni läsa själva, men jag kan avslöja att det förmodligen inte stannar inom bokens pärmar.

2008 lyssnade jag på Aidan Chambers som då precis gett ut Det här är allt : Cordelia Kenns kuddbok. Det var på den tiden då vi trodde att e-böcker skulle ta över de papperstryckta böckerna och han hade skrivit en bok med ett så att säga inbäddat motstånd mot den här rörelsen. Man kan säga att Virke och Östergren gjort något liknande här. De har skapat en bok som inte går att översätta till paddformat och vars adaption till ljudbok (som nu är det största ”hotet” mot den tryckta boken) är om inte omöjlig, så åtminstone svår att göra utan att förlora för mycket på vägen. Dessutom har Presenten något av det som gör paddor så roliga: den är interaktiv. Vi uppmanas att vara med och skapa berättelsen: Bläddra, klippa ett snöre, läsa en bok, hitta en väg. Dessutom innehåller den HÅL i både sidor och pärmar, något som alla barn (och en och annan vuxen) älskat sedan Tove Janssons Hur gick det sen?

Bilderna flödar av färg över hela uppslagen och är bjussiga med roliga detaljer och starka känslor. De flesta illustrationerna sträcker sig över båda uppslagenoch illehåller både mycket igenkännig och saker som man verklgen måste undra och fudera över. Ett uppslag bryter rytmen och är nästan serieartat, där får vi följa Pim och Klas-Bertils äventyr i staden i flertalet rutor.

Det här är en sann läsfest som passar alla på lågstadiet. Det berättas (tyvärr) att Pim fyller fem år, men tanke på hur berättelsen utvecklar sig är den spännande för även äldre barn. Dessutom: vill man ha ett pedagogiskt verktyg för att illustrera begreppet ramberättelse har hittat helt rätt. En present, rätt och slätt!

Dödskallen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Jon Klassen
Lilla Piratförlaget 2023
Hcf
105 sidor

En folksaga ska berättas och återberättas, förändras av den som traderar den, utvecklas och på så sätt leva vidare generation efter generation. Det är exakt det den kanadensiske illustratören och författaren Jon Klassen gör när han plockar upp en gammal folksaga från Tyrolen, som han av en slump snubblat på i ett bibliotek vid ett författarbesök.

Dödskallen är berättelsen om Ottilia som springer hemifrån, äntligen, mitt i den mörka natten. Hon springer och springer och hittar ett övergivet hus, nästan ett slott, mitt i skogen. I huset bor en dödskalle och den låter Ottilia övernatta. På natten kommer ett huvudlöst skelett fram och vill jaga dödskallen.

Det här är ju en illustrerad saga och inte en bilderbok, som annars är den genre vi mest mött Klassen i tidigare. Men ändå spelar hans geniala bilder en huvudroll. Varje uppslag är illustrerat. Ibland löper illustrationen tvärs över nederdelen av uppslaget, ibland står en helsidesillustration mot en sida med bara text och på en del uppslag samsas texten med illustrationerna. Färgerna är sparsamma, skuggor och kontraster skarpa. Jon Klassen är en illustratör som briljerar när det gäller linjer, skuggor och blickar vilket gör bilderna dramatiska. Allt är sjukt vackert, men också lagom läskigt.

Det är kanske en svårplacerad bok: formatet är en kapitelboks men den är bildsatt som en bilderbok. Bäst passar den nog som högläsning i liten grupp. Eftersom den är ganska enkel i språket fungerar den utmärkt för barn att högläsa för varandra. Men den kan också vara bra som egen läsning på lågstadiet eller för de som behöver lätt text på mellanstadiet.

Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Emma Karinsdotter
Illustrationer: Marcus Gunnar Pettersson
Bonnier Carlsen 2023
153 sidor

Vad sägs om en pappa vars fingrar förvandlas till den smaskigaste varmkorv? Eller en actiondockas hår som växer som sjögräs och översvämmar hela källaren? Eller varför inte en farmor med väldigt god aptit på sina supersöta barnbarn, ”livets efterrätt”? Detta, och sex andra knasiga eller hårresande historier får vi möta i Karinsdotters och Petterssons novellsamling för låg- och mellanstadiet.

Det klagas mycket på nutida barnlitteraturutgivning emellanåt. Oftast, när en sådan våg kommer, får man som uthållig läsare och följare av utgivningen, intrycket att de som skriver om detta inte precis har koll på det som faktiskt kommer ut. Barnlitteraturen nu för tiden ska vara ängslig, mainstream, inte lika fantastisk och fantasifull som förr. Detta är så klart inte sant. Men vill man ha ett något i handen att dänga i huvudet på okunniga debattörer kan man utmärkt väl välja Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt.

Här finns nonsensabsurdismen i hela sin glans. Fåniga infall samsas med knäppa hämnddrömmar och sjuka fantasier. Humorn är både grotesk och helt fri, det blir ärligt talat ganska äckligt emellanåt.

Boken är inte så mycket illustrerad som samskapad av författare och illustratör. Ibland leder texten bilderna, ibland bilderna orden. På vissa sidor dansar texten omkring i takt med bilden och på några uppslag integreras Petterssons teckningar i textraderna. Mellan varje novell finns en illustration över ett helt uppslag som skickar oss vidare mellan tankeuniversumen. Och tapeterna i svart med gnetiga spretiga vita anteckningar är en hel liten värld att upptäcka i sig.

Extra allt!

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Cecilia Lidbeck
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
207 sidor

I Extra allt! får vi träffa Bea som bor med sin pappa, en avdankad rocker. Ibland dyker det upp flickvänner hemma, den ena värre än den andra. Just nu är det Karin – eller var det Kajsa?- som tar över pappas liv. Beas mamma bor i Berlin och är en berömd konstnär. Henne längtar Bea efter hela tiden och nu kanske kanske hon ska få åka dit och hälsa på över påsk.

Bea hänger med bästisarna Immanuel och Lykke. De är sinsemellan ganska olika och ibland kan det vara svårt att kombinera de två vännerna. Med Immanuel kan Bea drömma om hundarna de ska ha när de blir vuxna och paxa supersöta hundkläder de ska köpa till dem. Med Lykke kollar hon på realityserier om världens värsta fängelser, äter glass till mellis och får nästan helt nya kläder som Lykke inte längre vill ha eftersom hon hela tiden får nytt.

Jag har skrivit det förut, men Cecilia Lidbeck är expert på att hitta den där alldeles egna tonen åt sina huvudpersoner. Bea är rapp och rolig, en som kan klä av vuxenvärlden dess poser med en enda blick. I alla fall när det gäller alla utom mamma, mamma finns på avstånd, är saknad och spännande.

Konstnärsmamman har en historia av att lova mer än hon håller, inte komma till skott eller få andra planer i sista minuten. Men nu verkar det äntligen som att det ska bli av att Bea får åka helt själv och hälsa på mamma. Så trots att Bes liv blir rätt tillkrånglar när Kajsakarins lillebror helt plötsligt flyttar i hos henne och pappa, och att Bea dessutom råkar svika Immanuel, ser allt ganska ljust ut.

Vuxenvärldens svek, i synnerhet genom en opålitlig mamma, är ett tema Lidbeck ofta tagit upp tidigare, och som återkommer här. Det lite klatschiga omslaget kanske signalerar mer ”rolig bok” än vad det här egentligen är. Missförstå mig inte, det ÄR roligt, jag skrattade högt flera gånger, men det är också en mörk botten, om än inte så mörk som i De försvunna eller Familjen.

Även om påskresan blir av, så blir den så klart inte alls som Bea tänkt sig. Och då visar det sig vara bra att ha trogna bästisar.

Passar trean-sexan.