Författare: klaraonnerfalt

Orangeriet

klaraonnerfaltLämna en kommentar


Matilde Villegas Wistrand
uHc
Modernista 2024

När Uno åker hem från sjukhuset med sina föräldrars goda vänner är han ”inte mycket mer än en trasig skata som de tagit in för att mata med honungsvatten och frön medan de ringer någon som kan bättre”. Kvar ligger hans pappa Bo, förlamad i underkroppen. Och borta för alltid efter olyckan är hans mamma.

I andra änden har vi Vanja, som beslutar sig för att söka sig bort ett arbete i hemtjänsten i området där hennes mamma blivit en av brukarna. I stället tar hon anställning som personlig assistent hos en man på landet, Bo.

I växelvisa kapitel möter vi Uno och Vanja och deras trasiga föräldrar, Bo och Aino. Det är två unga människor på gränsen till vuxenlivet. Då när man ska omskapa sig, gå från barn till vuxen. Nu har dessutom livet som de känner det tippat över. Unos genom bilolyckan, Vanjas genom mammans allt djupare fall in i sjukdom. Även för Bo har livet ryckts undan, landskapet blivit ett helt annat. Aino för sin del trevar efter att få tag i verkligheten bortom vanföreställningar och rädslor. De måste alla lära sig leva i en  ny verklighet. De två vuxna som ser tillbaka på sina liv, det som var och hur det blev. De två unga som försöker finna en väg framåt. Det finns också en längtan efter kontakt mellan barn och vuxen, att återskapa ett band som en gång var starkt.

Som mamma som har passerat den prövning i föräldraskapet som kallas tonåren en gång, kan jag känna igen mig i mönstret. Att först vara väldigt nära sina barn, men att under en period undra vart den närheten har tagit vägen, fråga sig om den någonsin kommer att komma tillbaka. Det är inte självklart att den gör det. När beroendeförhållandet mellan ett barn och dess vuxna försvinner återstår vuxna människor som måste besluta att man vill ha en relation och hur den ska se ut. I Orangeriet trevar huvudpersonerna efter varandra, genom tystnader och famlande ord, men det finns en väg framåt.

Matilde Villegas Wistrand berättar en historia som tar sina läsare på fullt allvar. Det finns inga förenklingar, inte mycket som antyder ungdomsroman. Språket är både målande och vackert och hårt drabbande. Uno skriver: ”Kroppen och jag går tillbaka till sovrummet, jag klär den i mammas blå kofta… En kort stund, under transportsträckan mellan ytterdörren och skolentrén så rymmer jag”. Och när han beskriver sin pappa, som blivit honom så främmande, kan det låta: ”…rampen hissas ner och ut kommer en rullstolsbunden man som ser ut som en gammal kråka”.

Jag tycker allra bäst om att läsa avsnitten som är skrivna ur Unos perspektiv. Om jag hade fått önska mig något av författaren av den här romanen, som jag tyckte väldigt mycket om att läsa, hade det varit att inte bara lita på de unga läsarna, utan också lita mer de ungdomar hon skriver fram. Att få följa bara Uno och Vanja hade gjort det möjligt att få en fördjupad bekantskap med dem. Nu, med fyra olika personers berättelser, var och en med sin tonalitet och sin historia, spretar romanen mer än vad den hade behövt göra.

Men sammantagen är detta en riktigt fin debut och jag önskar att vi snart får läsa mer från Villegas Wistrands penna.

(Texten har tidigare varit publicrat i Bazar Masarin)

Äppelkänslan

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Lisen Adbåge
Bild: Emma Adbåge
Bilderbok
Rabén & Sjögren 2024

Lisen och Emma Adbåges nya gemensamma projekt kretsar kring minnen, tillbakablickande och att återuppleva. Vi möter ett barn i ett rum, ett stort luftigt vardagsrum. Här finns matbord, soffa och fåtöljer. Det är sparsamt möblerat med få växter och prydnadssaker på sidobord och i fönsterkarmar. Här rör sig barnet – som jag tolkar som en flicka – ensamt mellan sittplatserna och minns kvällen innan.

Kvällen innan var en spelkväll. En riktig myskväll, med en vuxen som jag tänker är flickans mamma. De har lika svart hår och likadana ögon.

Det är nästan ett kammarspel. Tiden vi finns med flickan i rummet kan vara fem minuter. Det kan också vara timmar. Det flickan minns varvas med uppslagen då hon är själv. Tillbakablickandet på den lyckliga kvällen, i kombination med det ensamma barnet i det stora rummet, skapar en ödesmättad stämning. Vad har hänt? undrar jag. Är mamman död? Borta? Sjuk?

Alla bilderna, som går i jordiga färger med färggranna inredningsdetaljer som bryter av, sträcker sig över hela uppslaget. Jag tänker mig att det är en utmaning tryck- och bindningstekniskt, men det fungerar fint utom på ett uppslag där en bit av rummet blivit kapat. Att skapa så många bilder av ett och samma rum ur olika vinklar måste vara en övning i tålamod och noggrannhet. Emma Adbåge brukar briljera med små, pilliga detaljer, så även här. Jag roar mig med att bläddra fram och tillbaka och studera dem. Ligger den där fia-pjäsen på samma ställe? När uppstår kaffefläcken? Har den där växten verkligen lika många blad på alla bilder (det har den inte, men jag bestämmer mig för att det beror på att man kan se olika många ur olika vinklar).

Lisen Adbåges text är fåordig, låter bilderna berätta i fred. Det är barnets egen röst som talar till den saknade vuxna, som påminner om och återberättar hur de spelar spel, fikar, busar i soffan. Och som hittar äpplena, dem som de glömde äta.

Och slutligen kommer mamman hem, helt vardagligt. Inget allvarligt har hänt, hon har nog bara varit ett ärende eller kanske på jobbet. Men i den här bilderboken blir det lilla det stora, precis som det kan vara i ett barns liv. En myskväll hemma kan vara mist lika minnesvärd som en utflykt till Tivoli. Känslan av äpplen och närhet kan stanna lika länge i magen som minnen av utflykter och äventyr.

(Texten har tidigare varit publicerad i Bazar Masarin)

Förbjudet att andas

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Jean-Claud Mourlevat
Lilla Piratförlaget 2024
uHce
345 sidor

I Förbjudet att andas möter vi Anne som liftar och blir upplockad av den äldre herren monsieur Virgil, en författare som känner sig slut och misslyckad. Anne ber att bli avsläppt vid avtaget mot ”Campagne”. Men när Virgil återvänder dit kan han inte hitta avtagsvägen. Vägen till Campange finns inte, Campagne finns inte på kartan. Ändå dyker Anne upp nästa vecka igen och ber att få bli avsläppt på samma ställe.
Det visar sig att Annes äldre syster försvunnit. Hon har blivit bortrövad till en annan värld. En kall, steril värld där diktatur, repression och övervakning råder och där människorna inte andas. För att hitta och befria sin syster måste hon bege sig dit. Där måste hon prata och röra sig försiktigt, för om någon ser att hon andas, att hon är från Jorden, kommer hon omedelbart att bli tillfångatagen och avrättad.

Det här är en märklig berättelse som jag inte kan läsa som något annat än en allegori över ängslan för det moderna samhället, världen av idag och vart den är på väg. Annes syster Gabrielle blir bortrövad, neddrogad och hålls som sexslav. Varför ”människorna” i den andra världen vill röva bort jord-kvinnor framgår inte riktigt, då de upplever folk från jorden som motbjudande. Men det sterila repressiva samhället där fantasi och känslor verkar utraderade och befolkningen förlorat förmågan att andas och njuta, representerar på ett mörkt vis en framtid där vi lever våra liv i en förstörd värld, ständigt uppkopplade och oförmögna att roa oss på egen hand.

Författaren, monsieur Virgils, roll i det hela är också svår att förstå. Han är den som öppnar romanen, första meningen handlar om honom: ”Etienne Virgil mådde inte bra när han i början av hösten träffade den unga flickan som hette Anne Collodi”. Läsaren leds att tro att han ska vara en central gestalt. Sedan, knappt halvvägs in i romanen, blir han kallblodigt mördad genom att kastas ut genom ett fönster. Anne, blir skakad så klart, men inte mer, Hon fortsätter ändå, hans död sätter inte mycket spår.

Jag avslutar läsningen av ALMA-mottagaren Jean Claud Mourlevats roman med känslan av att inte ha förstått. Så många lösa trådar fladdrar i mitt medvetande, inte bara vad den andra världen ska ha de kidnappade kvinnorna till (Annes syster är bara en i en lång rad, men övrigas öden förblir okänt). Även betydelsen av författaren, hans roll och hur hans död kan passera så pass obemärkt. Och inte minst vad Mourlevat vill ha sagt med den skalbagge som pryder omslaget och som Anne bär i fickan första gången hon träffar författare och som senare räddar henne, är en av de många frågor som blir kvar hos mig.

Det är svårt att säga för vem den här boken skulle vara perfekt. Huvudpersonen Anne är en ung vuxen men berättelsen i sig kanske passar bättre på högstadiet än gymnasiet, för läsare som gillar lite konstiga och udda berättelser.

En duktig flickas handbok i mord

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Holly Jackson
Modernista 2024
uHc
380 sidor

En flicka försvinner i en småstad. Strax därefter tar hennes pojkvän livet av sig och lämnar efter sig ett sms där han erkänner mordet. Flickan dödförklaras och pojkens familj, som bor kvar i den lilla staden, får leva i evig skuld och skam. Några år senare får Pippa Fitz-Amobi, en A-student med ett stort intresse för true-crime, den stålande idén att skriva sitt specialarbete om fallet.

Pip, som hon kallas, kände Sal, den misstänkte pojkvännen, genom att han var bästa kompis med hennes bästis storasyster, och hon har aldrig kunnat förlika sig med tanken på honom som en mördare. När hon nu börjar särskåda fallet är det mycket som inte stämmer. Och när hon börjar prata med folk märker hon att många ljuger. Dessutom det blir snart tydligt att det finns folk som inte vill att hon ska rota i det förflutna.

Så vad hände egentligen den där kvällen när den vackra, populära Andie Bell försvann? Och de påföljande dagarna då hennes pojkvän dog i ett skogsparti i närheten av sitt hus?

Den här boken har nyligen kommit upp som serie på Netflix, vilket man kan förstå, för det är en riktigt spännande historia. Pip är en bra karaktär, jag gillar också hur hennes familj är skildrad. Vi följer henne både i tredje person och genom hennes egna loggboksanteckningar och transkriberade intervjuer. Hur hon lyckas nysta upp trådarna, med visst stöd och hjälp från Sals bror Ravi, känns hyfsat realistiskt. Slutet är kanske lite over the top, men det är en liten anmärkning på en härlig bladvändare, som få kommer att släppa innan den är utläst. I oktober kommer redan uppföljaren: Duktig flicka, ont blod.

Passar högstadiet och gymnasiet.

Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Annelie Adamsdotter
Bonnier Carlsen 2024
uHc
291 sidor

När vi möter Hilda första gången är det just när hon befinner sig med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett. Där sitter hon med stickan hon precis kissat på och ber till Gud – som hon faktiskt tror på – att testet ska visa sig vara negativt. Det är det ju inte så klart.

Det som rör till det hela lite extra mycket för Tilda jämfört med andra tonåringar som råkar bli med barn är är tre saker. För det första det där med Gud då. Hon tror, anser livet vara heligt och abort är inte existerande alternativ för henne. För det andra har hon ställt till det lite för sig genom att i rask takt ha sex med tre olika personer. Först sin pojkvän sedan två år, som gör slut med henne direkt efter. Sedan brorsans kompis som hon raggar upp för lite tröstsex. Och sist – men absolut inte minst – sin SO-lärare, den hete (men uppenbarligen också helt gränslöse) Andreas.

Det tredje som gör livet extra jobbigt för Hilda är att hon är ganska ensam. Två års förhållande med Benjamin, som inte bara var pojkvän utan också bästa vän, har gjort att hon inte har några riktigt nära tjejkompisar kvar. Och sina föräldrar, i synnerhet sin mamma, har hon ett riktigt dåligt förhållande med. De har nog också tagit för givet att hon som en god kristen skulle ”spara på sig” tills efter bröllopet. Så att överraska dem med nyheten att hon inte bara haft sex, utan även gått och blivit gravid, är ett väldigt långt steg.

Boken är skriven som Hildas dialog med Gud, den enda hon kan vända sig till och resonera med i sig vånda. Han ger inte så många svar, men Han lyssnar storsint.

Hilda döljer sitt tillstånd och bidar sin tid medan hon försöker fundera ut vem som skulle vara den bästa, mest lämpade pappan åt hennes barn. Hon hinner bli både störtförälskad, övergiven och heart broken, förvånad, överraskad och sviken flera gånger under de nio månader som ett litet liv växer i henne.

Detta är riktigt bra och snabbslukad svensk ungdomsbok. Att ämnet är ovanligt för vår svenska kontext gör den inte sämre, tvärt om. Hilda är en riktigt trevlig bekantskap, en sådan där huvudperson som man gärna hänger med. Och tonträffen känns helt rätt. Författaren Annelie Adamsdotter, som till vardags är gymnasielärare, känner uppenbarligen sin målgrupp.

Ja till fler svenska ungdomsböcker! Jag hyllar alla förlag som strävar vidare i denna nedåtgående trend. Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett passar högstadiet och uppåt. Plus för härligt omslag som också det känns helt rätt i tiden.

Mitt första ligg : Allt du behöver veta … typ

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Amelie Nörgaard
Rabén & Sjögren 2024
Faktabok

Amelie Nörgaard har många strängar på sin lyra, hon är skådespelare, programledare, producent, regissör och manusförfattare och har genom hela sin gärning varit mycket engagerad i barn- och ungdomskultur. Nu debuterar hon också som författare med en självhjälpsbok om sex för unga läsare. Nörgaard skriver i förordet att hon inte vet så mycket om sex och tycker att det är pinsamt att prata om det. Och det är det ju många som gör, i till exempel tonårsföräldrar med sina barn eller lärare med sina elever. Om så är fallet blir den här boken en väldigt fin kompis att hålla i handen när man går in i ett sånt samtal.

I en chosefri, lättsam ton tar Nörgaard upp vad man måste och inte måste när det gäller sex, vad man kan säga/göra/tänka på och kanske inte bör säga eller göra. Tonen är träffsäkert, det känns kamratligt och fint att läsa, aldrig hurtigt eller överförnuftigt. Varvat med författarens egna texter finns rikligt med berättelser och intervjuer från unga personer om allt från första gången till saker om gått/känts fel. De här inpassen kan med fördel användas som diskussionsunderlag i skolan. Till alla tonårsföräldrar rekommenderar jag den här boken som en som man kan ha liggandes och drällandes lite varstans hemma, så att den som behöver den kan plocka upp den. Och det kan lika gärna vara ett barn som en vuxen.

Passar mellanstadiet och uppåt.

Revan

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Charlotte Cederlund
Opal 2024
uHc
366 sidor

Omar, Zahers på alla sätt ordentlige och föredömlige storebror, beter sig en förmiddag skumt. Zaher följer efter honom och ser att han blir skjutsad i en bil med tonade rutor till det pampiga gräddvita Universitetshuset i Lundagård i centrala Lund. Där blir han emottagen av allvarliga människor i gröna kåpor och när Zaher försöker smita efter in i byggnaden blir han brutalt stoppad. Zaher, som inte är ett sånt praktexemplar som Omar, försöker visserligen spionera lite genom ett fönster men ger upp ganska snart. Istället går han ut och festar med en kompis. Sent på natten blir han uppringd av sin pappa som är på sjukhuset med Omar. Han har blivit påkörd av en bil, är allvarligt skadad och ska opereras.

Genom en allvetande berättare får vi följa Zaher kors och tvärs genom Lund då han gör allt för att förstå vad det är Omar blivit inblandad i och hjälpa honom att bli frisk. Han kämpar för att hans familj inte ännu en gång ska splittras och avslöjar konspirationer och lögner. Vi får också följa Zahers minnen från en omskakande flykt till Sverige och en del andra personer som är viktiga för handlingen. Vi presenteras för ett hemligt mäktigt sällskap och en parallell värld. Charlotte Cederlunds nya tonårsbok är tjock, 366 sidor, men de är en spännande bladvändare som man gärna läser snabbt. Jag gillar extra mycket att få färdas runt i Lund, mellan Blocket, Lundagård och Professorstaden. Den passar från sjuan och uppåt, gärna som högläsning.

Arvspelen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Jennifer Lynn Barnes
Modernista 2024
uHce
349 sidor

En till synes slumpmässigt utvald tjej, Avery, blir plötsligt ensam arvtagerska till en excentrisk multimiljonär. Enda villkoret är att hon flyttar in i det enorma Hawthorne House, när också de släktingar som precis förlorat sitt arv också bor. Det är den dödes två döttrar och, kanske framför allt, hans fyra dottersöner. Fler än en av dem har all rätt att önska livet ur Avery. Men som om inte det vore nog har den gamle lämnat ett spel, en gåta, eller kanske ett spratt, efter sig. Något de efterlevande måste räkna ut. Och Avery kan lika lite som bröderna Hawthorne motstå ett bra spel.

Vad kan gå fel med en bok som är blurbad på omslaget av ingen mindre än E. Lockhart? Nästan inget. Detta är finfin underhållning, en spännande bladvändare. Och som tur är den förta boken i en serie, så den som får abstinens efter sinnessjukt rika mysteriemakare efter avslutad läsning behöver bara vänta på nästa bok.

Eloge till Modernista som gett ut den här utmärkta översättningen av Ylva Stålmarck! Den kommer att passa från högstadiet och upp, till exempel för alla som gillat Familjen Bridgerton.

Världens sämsta syster

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Elin Lindell
Alfabeta 2023
uHci

Att Elin Lindell är en författare som kan fånga humorn i vardagens absurditeter märktes redan i böckerna om Jonny Jonsson Johnson. I den här mellanåldersboken, som om man ska jämföra med något påminner lite om norska Nora Dåsnes i stilen, står hon själv för både text och bild. Den handlar om Dani som lever själv med sin mamma. Mamman har skaffat Dani på egen hand, på en klinik i Danmark. Dani har alltså ingen pappa, bara en dansk donator. Det Dani önskar sig allra mest i livet är ett syskon. Så döm om hennes lycka när mamman berättar att hon ska få ett syskon, en bonusbror. Mamman har nämligen träffat en kille, Björn, som har en son. Och nu har det blivit så seriöst att barnen ska få träffas. Och döm om Danis förvåning när hon får se en bild på den gulliga brorsan i mammans telefon. Jag vill inte skriva mer än så om den saken för att inte spoila den underbara humorn vi bjuds på när vi bläddrar fram bilden där mamman visar upp sin telefon med fotot på den blivande brorsan, stor komik!

Men jakten på ett syskon stannar inte där. Dani och mamma flyttar in hos Björn, Dani byter skola och upptäcker en kille som hon blir övertygad om är hennes biologiska halvbror. Det blir både pinsamma förvecklingar och riktigt hudnära och sorgligt mitt i all komik.

Det här är en bok som kommer att platsa perfekt i alla skolbibliotek där det finns ett mellanstadium.

Fourth Wing

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Rebecca Yarros
Gondol 2023
uHce
624 s.

Efter att i hela sitt liv blivit förberedd för ett yrkesliv som skrivare, tvingas Violet av sin mamma generalen att istället söka sig till ryttarkvadranten. Efter att ha överlevt det första av de dödliga proven de utsätts för där, en balansgång på hög höjd, placeras hon i fjärde flottiljen, fourth wing. Under ett år ska hon nu utbildas till drakryttare och kanske kanske ta examen. Kanske, för vägen dit är kantad av ännu fler dödliga tester: dueller på liv och död, en livsfarlig hinderbana på hög höjd, krigsspel på fullaste allvar och dessutom ska man ha turen att bli vald av en drake och inte uppeldad av en.

Violet är liten och späd med har å andra sidan ett förstånd som heter duga och en kampvilja som inte står långt därefter. Eftersom i princip inga medel räknas som fusk här kompenserar hon sin svaghet med att använda gift mot sina duellmotståndare och, som vi alla förstår redan från början, eftersom detta är första boken i en serie (Empyrén), kommer hon så småningom att bli vald av (minst) en drake och överleva sitt första år i ryttarkvadranten. På väg dit serveras vi ett romantiskt triangeldrama, lite sex och spänning och action hela vägen.

Detta är underhållning på hög nivå, Fouth Wing förtjänar hela booktok-hypen! Jag sträckläste och missade minst en natts god sömn eftersom jag inte kunde sluta. Jag är så tacksam mot Gondol förlag som gett ut bästsäljaren på svenska i finfin översättning av Åsa Kempe. Om skolbiblioteken ska kunna erbjuda sina elever relevant läsning på vårt största modersmål vill det till att populära titlar översätts till vårt lilla språk, annars kan vi räkna med en ännu mer brant nedåtgående trend. Den svenska upplagan gör reklam för ”exklusivt extramaterial”. Detta utgörs av två kapitel skrivna ur flottiljledare Xadens perspektiv.

Boken har ett vuxet tilltal med både våld och sex (men fint sex), trots sin ungdomsklassning. Många elever från högstadiet och upp kommer att kasta sig över den.