Bröderna Tjej

Per Nilssonbroderna-tjej
Alfabeta 2020
uHc
125 sidor

Det här är berättelsen om hur unge Per, under jullovet i nian på 70-talet, råkar bli pianist, revisor och springsjas åt två maffiabröder på Rosengård i Malmö. Eller råkar och råkar, han tar sig an uppdraget med öppna ögon och han gillar det. Delvis för att han tjänar bra med pengar, men mest för att bröderna Tjej behandlar honom som en vuxen. De litar på honom och behöver hans tjänster. Men det är också en berättelse om kärlek (så klart, detta är Per Nilsson!), den där allra första riktiga, både ömtålig och stark.

Jag sträckläste den här boken som inte kan etiketteras på något bättre sätt än ”mustig skröna” även om jag vet att det låter klyschigt. Det är en rövarhistoria kryddad med svordomar, olagliga substanser och färgstarka karaktärer och personligen tycker jag att det är befriande otidsenligt och riktigt riktigt bra. Den kan fungera utmärkt som högläsning i sexan-sjuan, eller för egen läsning på högstadiet.

Hundmannen

Dav Pilkeyhundmannen
Bonnier Carlsen 2020
uHci
239 sidor

Hundmannen är en ny skapelse från Kapten Kalsong-författaren Dav Pilkey. Här får vi följa Hundmannens äventyr i serieformat fyra ganska fristående kapitel. Humorn är av den hejdlösa sorten med galna inslag. Genom hela berättelsen finns en sprittande berättarlust och en smittsam fantasi, vilket gör Hundmannen till en smått charmig historia. Bäst gillar jag, som den läsfrämjare jag är, kapitlet där kattskurken Percy ska ta reda på varför Hundmannen är så smart och förstår att det beror på att han läser böcker. Percy utplånar alla bokstäver i hela världen, vilket resulterar i att alla blir fruktansvärt dumma. Så dumma att världen blir nästan outhärdlig att leva i, även för en riktigt skurkaktig skurk. Men det slutar lyckligt, barnen får böcker, läser och blir smarta och hämnas på Percy.

Passar serieläsare på lågstadiet och mellanstadiet eller alla som gillar trams (och vem gör inte det?).

Den sista människan

Lee Baconden-sista-manniskan
B. Wahlströms 2020
Hcg
186 sidor

I en framtid där robotarna sett sig tvungna att utrota alla människor för att de förstörde planeten växer XR_935 upp i en familjeenhet tillsammans med Förälder_1 och Förälder_2.

XR_935’s syfte är att montera solcellspaneler tillsammans med två robotmedarbetare. Alla tre är de specialbyggda för att klara olika delar i arbetsprocessen och de monterar glatt paneler dagarna i ända. Tills en dag då allt förändras, då dyker en paradox upp. Paradoxen är en människa. Människorna som skulle vara utrotade från jorden yta. Människorna som är onda, giriga och fåfänga och tar dåliga beslut och därigenom är livsfarliga för planeten.

Människan är ett barn som heter Emma och hon visar sig inte vara varken utrotad eller ond, därför är hon en paradox. Och Emma behöver hjälp. Ska XR_935 och dess medarbetarrobotar hjälpa Emma?

Det här är en lite ovanlig berättelse om vänskap och mod. Eftersom robotar bara kan tänka logiskt framstår de som något fyrkantiga, vilket förser boken med en slags torr humor. Om man jämför med en annan rolig bok om framtiden för samma åldersspann, De sista barnen på jorden, är denna en bok som lockar till stillsam reflektion snarare än flabb.

Jag tror att den här berättelsen passar utmärkt som högläsning i årskurs 2-4 eller som egen läsning för elever från årskurs 3-6.

Jordens största kalashatare

Ellen Greider jordens-storsta-kalashatare
Alfabeta 2020
Hcf
78 sidor

Freja är en person som gillar att vara ifred ibland. Inte så att hon inte har kompisar, hon har både Elsa som är hennes granne och Anton som hon är med på fritids sent på eftermiddagen när hans andra kompisar gått hem. Men hon har ingen bästis i klassen och ibland ställer det till problem. En annan sak som ställer till problem för henne är vuxna som inte förstår att hennes ensamhet oftast är självvald, man behöver inte vara ensam bara för att man är själv.

Berättelsen tar oss genom text och bild genom Frejas vardag, stöket på fritids, en skoutflykt som går fel och kalaset som Freja måste gå på fast hon inte vill, men som visar sig ha en fin överraskning i beredskap åt henne.

Till formatet är detta närmast en ovanligt lång bilderbok i liten storlek. Det gör den lite svår placerad. Den kan passa duktiga läsare på lågstadiet men är kanske bättre som högläsning i liten grupp så att alla kan se bilderna.

Det här är Ellen Greiders barnboksdebut. Att hon kommer från seriehållet märks i de fina illustrationerna som är båda rikliga och talande. Ibland varvas tankebubblor och pratbubblor in i texten.

De sista barnen på jorden

Max Brallierde-sista-barnen-pa-jorden
Illustratör: Douglas Holgate
HarperCollins Nordic 2019
Hcg
235 sidor

Det har gått 37 dagar sen apokalypsen och Jack Sullivan är ensam kvar bland zombies och monster. Någon familj att sörja har han inte, han är ett oälskat faniljehemsplacerat barn, men i det mesta annat en helt vanlig trettonåring. Nu har han barrikaderat sig i en trädkoja och försöker överleva genom att spelifiera sin tillvaro. Han hittar på coola uppdrag åt sig själv och utnämner sig till superhjälte med fantastiska vapen. När vi kommer in i historien har han precis vågat livet för att ta sig till ett köpcentrum för att få tag i en pyttelitet skruvmejsel. Detta för att kunna laga en walki talki och genom den kanske få kontakt med sin bästis. Om han har överlevt.

Boken, som finns som film på Netflix, är en mix av Dagbok för alla mina fans, Trädkojaböckerna och Zombieworld. Grundtonen är tramshumor, de är rikt illustrerade och pepprade med infall och oneliners. Sedan första boken kom i september i fjol har ytterligare två böcker kommit,  De sista barnen på jorden och zombieparaden och De sista barnen på jorden och mardrömskungen. De passar från tvåan och uppåt beroende på läsförmåga och kommer definitivt att gå ham blad de som uppskattar de ovan nämnda serierna.

Koppla ner

Keren Davidkoppla-ner
Argasso 2020
uHce
130 sidor

Esther är väl varken mer eller mindre beroende av sin mobiltelefon än andra i hennes omgivning. Enda skillnaden är kanske att hon har sin syster och sin pappa i USA och mobilen är en viktig länk för att kunna kommunicera med dem. När det dyker upp en lite  mystisk entreprenör på skolans morgonsamling och utmanar hela Esthers årskurs att klara sig utan sina telefoner i sex veckor antar hon utmaningen. Priset är 10 000 kronor och Esther behöver pengarna för att kunna åka och hälsa på systern och pappan i New York. Men att klara sig utan mobilen innebär så mycket mer än att inte kunna messa och ringa (faktum är att de får en enkel inbytesmobil för att kunna göra just det), det innebär att lämnas utanför hela det sociala spelet på skolan. Färre än väntat vågar vara med och avhoppen duggar tätt. Ska Esther uthärda? Och vad har entreprenören egentligen i kikaren?

Jag tycker att detta var en lättsam och inkännande berättelse om hur denna lilla manick, mobiltelefonen, blivit allt mer essentiell i våra liv. Den borde också kunna ge upphov till vidare diskussioner och reflektioner av ens eget beteende kring mobilen och sociala medier. Det är inte bara ungdomarnas mobilberoende som problematiseras i boken, utan även Esthers mammas ständiga uppkoppling. Och boken tar också upp de positiva sidorna med sociala medier: till exempel att på ett enkelt sätt kunna ha kontakt med en nära släkting i ett annat land. Argasso skriver lättlästa böcker och den här passar från årskurs 5  eller 6 upp till nian.