Socker i mjölken

Thrity Umrigar
llustrationer av Khoa Le
EPIX 2023
Bilderbok

Att komma till ett nytt land är svårt. Man kan sakna sin familj, sina vänner och kanske sina katter. När fickan i Socker i mjölken kommer för att bo hos sin moster och morbror i USA är det precis så det känns. Hon stänger in sig i sitt rum med minnen av allt hon mist. Men så en dag tar hennes moster med henne ut på en promenad och berättar en saga från den parsiska folkgruppen i Indien.
Sagan handlar om när perserna kom som flyktningar till Indien. Där blev de först avvisade, kungen hävdade att landet var fullt. För att illustrera detta visade han en bägare, till brädden full men mjölk. Men flyktingarnas ledare hällde en sked socker i bägaren, rörde om och visade att sockret trots allt fick plats. Precis så skulle perserna blanda sig med Indiens befolkning och ”ge en sötare smak åt era liv genom att vara här”.

Den vietnamesiska illustratören Khoa Le använder ett traditionellt, ornamenterat bildspråk med inspiration från orientaliska mattor, som hon blandar med nutida uttryck och en raffinerad användning av ljus och perspektiv. De klara färgerna och vackra detaljerna ger ett välkomnande intryck och drar oss in i berättelsen.

Författaren Thrity Umringar är född i Indien, bosatt i USA. Hon har tidigare skrivit böcker för både barn och vuxna. Detta är hennes första bok som översatts till svenska. Hon använder ett enkelt och effektivt språk och översättningen av Göran Ribe flyter fint.

Socker i mjölken förenar en ålderdomlig saga med ett nutida problem och är ett praktiskt exempel på hur vackert något kan bli när vi räcker ut en hand, arbetar tillsammans och lär oss av varandra över nations- och kulturgränserna

I gränslandet – fyra noveller om drömmar, mod & en flytt i hjärtat

Shahad Ali Mohamed
Katarina von Bredow
Mårten Melin
Johan Theorin
Novellix 2023
Noveller (Hcg)
17 +22+19+21 sidor

Novellix, förlaget som specialiserat sig på att ge ut små snyggt designade böcker med en novell per häfte, har nyligen släppt en box med fyra noveller för mellanstadiet. Tidigare har de gett ut korta berättelser av Astrid Lindgren, men bortsett från det är det första gången de riktar sig mot den här åldersgruppen. Alla omslagen går, liksom boxen, i pastelligt läckra färger. Och även om man i ett skolbibliotek kanske inte har nytta av själva boxen, är det betydligt billigare att köpa dem i box än en och en och då får man en trevlig samling på fyra berättelser av erfarna barnboksförfattare + en debutant. Och boxen kanske man kan använda till skyltning.

I Det här är mitt hem av debutanten Shahad Ali Mohamed möter vi en flicka som inte vill återvända till Sverige efter ett besök hon släkten i Bagdad. I Katarina von Bredows Olivia möter vi en flicka i en pinsam situation som räddas av den hon minst anar, en kärlekshistoria så klart, det är ju vad von Bredow är bäst på. I Fantasin av Måsten Melin är det självklart också kärlek, men blandat med lite magi i sann Melin-anda. I Johan Theorins bidrag, Kom och hjälp mig får vi också magiska inslag som hjälper en utsatt flicka i en jobbig skolsituation.

Det märks väl vem som är rutinerad författare och vem som prövar sina vingar. Ali Mohameds berättelse berör ett väldigt angeläget ämne, men stil- och språkmässigt når den inte hela vägen fram. Theorins bidrag är habilt författat och spännande, men skolsituationen som skrivs fram känns inte så verklighetsförankrad. Bäst gillar jag Melins och von Bredows bidrag där alla bitar finns på plats.

Passar mellanstadiet.

Vem har sagt något om kärlek? – att bryta sig fri från hedersförtryck

Elaf Ali
Rabén & Sjögren 2021
uHc
234 sidor

Elaf Ali kommer till Sverige med sin familj som fyraåring. De landar i Fjälkinge strax utanför Kristianstad. Hon har två äldre bröder och det ska bli två systrar till innan familjen är komplett. Hennes föräldrar har samma yrken som mina: mamman lärare, pappan läkare. Skillnaden är att de aldrig får praktisera de yrkena i Sverige.

I Fjälkinge finns ingen annan med utländsk bakgrund. Ändå har den lilla Elaf det ganska bra. Hon har en bästis, klarar sig bra i skolan. Men när hon redan som tioåring får sin första mens förvandlas hennes verklighet i ett slag. Nu räknas hon som kvinna och hennes liv begränsas och kontrolleras ner till minsta minut enligt de hedersnormer som är viktiga för hennes föräldrar.

Alis berättelse om uppväxten och ungdomen, då hon långsamt, myrsteg för myrsteg, gör sig fri från familjens krav och lyckas välja sin egen väg, är varvad med faktainslag om hedersnormer och intervjuer med pappan och andra släktingar. Det gör den till en bok både för identifikation och för hjälp.

Elaf är i tioårsåldern när mordet på Fadime Sahindal skakar Sverige. Hon läser allt hon kommer över om Fadime. Hon har aldrig tidigare hört om någon i Sverige som levt så som hon gör, men att Fadime är så gammal, 26 år, och ändå inte får leva som hon själv vill, kan hon inte släppa. Fadimes död påverkar Elaf. Hon blir mer försiktig. Mer listig kanske. Hon väljer sina strider för att spara krutet tills när det verkligen behövs. Men det gör henne också mer rädd. Skulle verkligen hennes pappa också vara beredd att mörda?

Men detta är en saga med lyckligt slut. Eller i alla fall halvlyckligt. För Alis pappa lyssnar på sin dotter och förstår att han måste anpassa sig efter det som gäller i det samhälle han lever i och han tar till sist kraftigt avstånd från hedersnormerna. Mamman däremot blir allt mer religiös och släpper inte sina strävanden efter att hålla uppe fasaden inför släktingarna i hemlandet och att försöka hitta en bra make åt sin dotter.

Det här är så klart en oerhört viktig bok. Ali skriver att det här är boken hon önskar hade funnits när hon själv växte upp. Om den kan hjälpa andra, både barn och föräldrar, att komma vidare så kan den rädda liv, för ”hedersnormer är inget annat än gift som långsamt suger livslusten ur en”.

Elaf Ali är journalist och kan sitt skrivarhantverk. Språket flyter klart och rakt och berättelsen om flickan Elafs uppväxt är spännande läsning. Både mamman och pappan spelar av naturliga skäl viktiga roller i berättelsen, men om syskonen är det förhållandevis tyst. Systrarna nämns lite i slutet av boken, inte minst i termer av att Elafs kamp sopat vägen för dem. Bröderna figurerar knappt alls, utom vid ett tillfälle när den äldsta brodern rycker ut och med en improviserad lögn räddar sin syster när en kille ringt henne hem. Kanske är det av hänsyn till deras integritet, men man kan inte låta bli att undra var de varit, om de varit blinda för Elafs kamp, fört sin egen eller varit föräldrarnas lydiga redskap?

Boken är klassad som ungdomsbok, alltså skönlitteratur, men strängt taget är det ju en biografi och faktainslagen gör också att den närmar sig facklitteratur. Den passar för goda läsare från femman och uppåt och även för vuxna samt på gymnasiet.