Ufot

Tuvalisa Ragnström
Illustratör: Anna Pers Bräcke
Natur & Kultur 2025
Hcf
85 sidor

Tuvalisa Ragnström som tidigare mest skrivit bilderböcker kommer här med första delen i en ny serie för lågstadiet, ”Mörkåsen”. Boken inleds med en karta över Mörkåsen och ett helsidesuppslag med bilder av personaget, för att underlätta för läsaren att orientera sig i berättelsen. Vi möter Nikki som ibland får brev i en övergiven brevlåda mitt på en äng. Ingen vet var breven kommer ifrån, men alla vet att Mörkåsen är en plats där det händer underliga saker. När konstiga saker händer blir folk rädda och det farligaste som finns är rädda människor, det brukade Nikkis mormor säga till henne. Därför måste hon tillsammans med sina vänner Flora, Bastian och Ugglan lösa mysterierna innan det blir för mycket rabalder.

Medan vi följer barnens försök att lösa problemet med ett oförklarligt ljusklot och människor som försvinner i skogen, får vi också lära känna helt vanliga saker i Mörkåsen. Kärlek, jobbande föräldrar, sura grannar, vänskap och så vidare. Boken är ganska tunn, men inte särskilt lättläst. Anna Per Bräckes illustrationer är snygga och dramatiska och förstärker den lite twinpeaksiga känslan kring Mörkåsen.

Del två, Köttätande trädet finns redan att köpa.

Odjuren

Kerstin Lundberg-Hahn
Illustrationer: Elisabeth Widmark
Rabén & Sjögren 2023
Hcg/uHci
Grafisk roman, opaginerad

En kvinna sitter på ett tåg eller en buss och tänker tillbaka på en händelse i barndomen. Hon tar fram en gammal anteckningsbok med urklipp och bilder. Tankarna börjar vandra och hon tar oss tillbaka till en sen höstdag för många år sedan då hon åkte till en stuga i väglöst land i närheten av Vindelälven med sin moster och hennes man.

Redan omslaget sätter stämningen. Här kommer naturens väsen titta fram ur mörkret, hotfulla och kanske till och med livsfarliga. Lundberg-Hahn och Widmark har samarbetat redan i trilogin ”Rymlingarna”, men här spelar bilderna en lika viktig roll som texten, fyller hela uppslagen och tar ibland över i ett helt ordlöst berättande. Det blir mörkt och gastkramande.

Temat för berättelsen är människans påverkan på naturen, och de ondsinta väsen som tittar fram gör det för att slå tillbaka och rädda sina livsmiljöer. Men ibland kan också skenet bedra och hjälp komma från det mest oväntade håll. Det är en berättelse i samma anda som Maria Hellboms Älgkungen och Pärlbäraren. Men till skillnad från dem blandas dröm och verklighet här och läsaren lämnas med frågan om vad som egentligen var ”sant” och fantasi, vad var dröm, vad var verklighet.

En bok som kommer att tas emot med öppna armar av alla serie- och skräckintresserade på låg och mellanstadiet.

Vilse

Text och bild: Elin Sandström
Rabén & Sjögren 2023
Hcf
Bilderbok

När Agnes ska gå hem genom skogen känner hon plötsligt inte igen sig. Hon möter en flicka som också är vilse och hjälper henne att hitta några stenar hon tappat. Men det är något som är konstigt med flickan, hon har tappat minnet. Efter hand som som de hittar stenarna kommer flickans minne tillbaka. Vem är hon? Och ska Agnes hitta hem igen?

Elin Sandström har hitintills gett ut en handfull titlar i egenskap av illustratör. Det är en mystisk och spännande handling i hennes första egna bok. Och även om det inte är något fel på varken den eller språket, så är det ändå helt klart illustrationerna som är den riktigt stora behållningen i den här bilderboken för lite äldre barn.

Vi följer Agnes genom skogen där ljuset går från sen eftermiddag, via skymning till mörker. Naturen är trolsk, men utan att vara insmickrande. Det är vilt, lite farligt och spretigt, men väldigt vackert. Månen kommer upp, följer de två flickorna och kastar dramatiska skuggor över deras väg. Perspektiven skiftar och är ibland hisnande och drastiska. Färgerna är både dova och lysande. Det märks att detta är en berättelse av någon med stor kärlek både till naturen och till fantasin.

6-9 år säger förlagets rekommendationer. Jag skulle vilja påstå att detta är en bok som läser bäst från tvåan till femman – sexan. Det är inte så mycket text, men den har ett lite vuxen tilltal och och bilderna är också av det lite mer krävande slaget. Den passar perfekt för alla som gillar mys-rys och som gärna vill ha illustrationer till det lästa. Kan också fundera som högläsning om alla kan se illustrationerna.

Pärlbäraren

Maria Hellbom
Bonnier Carlsen 2023
Hcg
354 sidor

Maria Hellbom är tillbaka med en andra bok i serien om Klara och Älgkungen och alla andra i Vidås. Om detta ska vara ”den besvärliga andra boken”, så märks det verkligen inte. Tvärt om! Hellbom har lyckat skriva en uppföljare som håller på alla sätt. Den är en bra bit tjockare än ettan, men det gör inget. Berättelsen är spännande hela vägen.

Precis som i Älgkungen vävs den Värmländska mytologin samman med sagoinslag och nutida problem. I förra boken var det skogarna som brann, i den här är det främlingsfientlighet och rasism som stör livet i Vidås, dit nu både Klara och Aron flyttat permanent. Älgkungen är inte lika närvarande i den här boken. Det blir höst och så småningom vinter och Älgkungen drar upp i skogarna där älgar hålls på vintern. Men Aud kommer tillbaka och så klart Sara, som nu är installerad i Björngården som faster Sunees fru. Dessutom dyker det upp en ny präst och Anna, en flera hundra år gammal vette som båda spelar en avgörande roll i den här boken.

Hellbom lyckas vidmakthålla den där tonen som jag gillade så mycket med den andra boken. På grund av tjockleken kan den kanske passa bäst som högläsning, men liksom den förra kan den också slukas av goda läsare från trean till sexan.

Harpa

A. Audhild Solbergharpa
B. Wahlströms 2020
uHce
207 sidor

Solberg är mest känd på svenska för sin serie om superbithcarna. Detta är något hel annat. Visserligen finns en liten del relationsroman med här också, men i första hand är det en äventyrsberättelse. Författaren själv har sagt att den är skriven utifrån hennes egen värsta mardröm och förlaget lanserar den som thriller eller skräck. För mig blir det aldrig riktigt så läskigt, men boken vann en stor bokhandelskedjas barnbokspris i Norge förra året och folk försvinner, dör eller skadas för livet i denna skröna, så visst har den potential för den som är sugen på skräck.

Den handlar om Agnes som ska vara hos sin morbror på landet på höstlovet (det är ju i Norge, där har de uppenbarligen inte läslov). Hon ser inte fram emot att byta Oslo mot byhåla Elverdal. Dels har hon noll och inget gemensamt med sin jämnåriga kusin Sindre, dels har hon varit med om en obehaglig och oförklarlig upplevelse senast hon var där.

Det börjar med att Agnes väcks en tidig morgon av jaktlaget som är på väg ut. Lite senare på morgonen kommer hennes morbror tillbaka med en av jägarna som blivit allvarligt skadad. Han har blivit attackerad av… ja vad? En duvhök säger läkarna på sjukhuset. ett lodjur med skabb tror någon annan. Agnes morfar har sin egen teori. Det är Harpa, ett legendomspunnet väsen som sedan urminnes tider sått skräck i skogarna kring Elverdal. Och när Agnes hör om Harpa inser hon att hon själv sett den. Men varför vägrar hennes mamma att prat om det?

I korta kapitel och under fyra dagar får vi följa händelseutvecklingen i Elverdal. Det är inte bara Agnes perspektiv vi följer utan även hennes kusin Sindres, och hans jämnåriga kompisar Ben och Tyra. Det är ganska mycket text men ett gott driv i berättandet. Kan passa från femman och uppåt.

Bergtagen

Camilla Stenbergtagen_
Rabén & Sjögren 2020
uHc
381 sidor

Järvhöga är en håla mitt i skogen som är känt för inget. Den kunde varit känt för att Sveriges äldsta internatskola ligger där. Det kunde varit ökänt för att unga män då och då går ut i skogen och bara försvinner i Järvhöga. Men man gör inget väsen av det där, varken i Järvhöga eller någon annanstans. Utredningar läggs ner. Man accepterar. Det är bara så det är.

När Emils rumskamrat Markus går rakt ut i skogen från skolan en sen kväll och försvinner känner sig Emil skyldig. Det har hänt en sak mellan dem som gör att han tror att det är hans fel.

Samtidigt skriver Julia ett gymnasiearbete om Järvhögas historia. Ständigt dyker Läroverket upp i hennes efterforskningar, det går inte att kringgå. Det och familjen Erlander, de som grundade och en gång i tiden ägde allt i Järvhöga. Men det mesa är myter och oskarpa berättelse, det finns inte så mycket att ta på.

En sen kväll snubblar Emil ut från en rum på hotellet där Julia jobbar extra i receptionen. Han har ätit en förfärlig middag med Markus föräldrar. De har frågat ut honom och anklagat honom och hans hemlighet har blivit för mycket att bära på. Han öppnar sig för Julia och Julia inser hur ensam han är. Emil har ingen som står på hans sida. Eftersom Julia redan har påbörjar vissa efterforskningar på grund av gymnasiearbetet känns det lätt att fortsätta. Och hon känner igen Markus utsatthet och vill så gärna hjälpa honom.

Kylan och skogen är genomgående teman i romanen. Vänskapen mellan Julia och bästisen Astrid är viktig och fint skildrad. Jag tycker att det var en ganska spännande berättelse.

Camilla Sten har tidigare skrivit mysrysare för mellanåldern tillsammans med Viveca Sten och några böcker för vuxna. Detta är hennes första ungdomsbok, som är tänkt som den första i delen i ”Järvhögatrilogin”. Den kan läsas på högstadiet och gymnasiet. Några svar får vi inte i denna första del, nästan bara fler frågor, och dessutom ett riktigt clifhangerslut.