Vänskap

Orangeriet

klaraonnerfaltLämna en kommentar


Matilde Villegas Wistrand
uHc
Modernista 2024

När Uno åker hem från sjukhuset med sina föräldrars goda vänner är han ”inte mycket mer än en trasig skata som de tagit in för att mata med honungsvatten och frön medan de ringer någon som kan bättre”. Kvar ligger hans pappa Bo, förlamad i underkroppen. Och borta för alltid efter olyckan är hans mamma.

I andra änden har vi Vanja, som beslutar sig för att söka sig bort ett arbete i hemtjänsten i området där hennes mamma blivit en av brukarna. I stället tar hon anställning som personlig assistent hos en man på landet, Bo.

I växelvisa kapitel möter vi Uno och Vanja och deras trasiga föräldrar, Bo och Aino. Det är två unga människor på gränsen till vuxenlivet. Då när man ska omskapa sig, gå från barn till vuxen. Nu har dessutom livet som de känner det tippat över. Unos genom bilolyckan, Vanjas genom mammans allt djupare fall in i sjukdom. Även för Bo har livet ryckts undan, landskapet blivit ett helt annat. Aino för sin del trevar efter att få tag i verkligheten bortom vanföreställningar och rädslor. De måste alla lära sig leva i en  ny verklighet. De två vuxna som ser tillbaka på sina liv, det som var och hur det blev. De två unga som försöker finna en väg framåt. Det finns också en längtan efter kontakt mellan barn och vuxen, att återskapa ett band som en gång var starkt.

Som mamma som har passerat den prövning i föräldraskapet som kallas tonåren en gång, kan jag känna igen mig i mönstret. Att först vara väldigt nära sina barn, men att under en period undra vart den närheten har tagit vägen, fråga sig om den någonsin kommer att komma tillbaka. Det är inte självklart att den gör det. När beroendeförhållandet mellan ett barn och dess vuxna försvinner återstår vuxna människor som måste besluta att man vill ha en relation och hur den ska se ut. I Orangeriet trevar huvudpersonerna efter varandra, genom tystnader och famlande ord, men det finns en väg framåt.

Matilde Villegas Wistrand berättar en historia som tar sina läsare på fullt allvar. Det finns inga förenklingar, inte mycket som antyder ungdomsroman. Språket är både målande och vackert och hårt drabbande. Uno skriver: ”Kroppen och jag går tillbaka till sovrummet, jag klär den i mammas blå kofta… En kort stund, under transportsträckan mellan ytterdörren och skolentrén så rymmer jag”. Och när han beskriver sin pappa, som blivit honom så främmande, kan det låta: ”…rampen hissas ner och ut kommer en rullstolsbunden man som ser ut som en gammal kråka”.

Jag tycker allra bäst om att läsa avsnitten som är skrivna ur Unos perspektiv. Om jag hade fått önska mig något av författaren av den här romanen, som jag tyckte väldigt mycket om att läsa, hade det varit att inte bara lita på de unga läsarna, utan också lita mer de ungdomar hon skriver fram. Att få följa bara Uno och Vanja hade gjort det möjligt att få en fördjupad bekantskap med dem. Nu, med fyra olika personers berättelser, var och en med sin tonalitet och sin historia, spretar romanen mer än vad den hade behövt göra.

Men sammantagen är detta en riktigt fin debut och jag önskar att vi snart får läsa mer från Villegas Wistrands penna.

(Texten har tidigare varit publicrat i Bazar Masarin)

En duktig flickas handbok i mord

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Holly Jackson
Modernista 2024
uHc
380 sidor

En flicka försvinner i en småstad. Strax därefter tar hennes pojkvän livet av sig och lämnar efter sig ett sms där han erkänner mordet. Flickan dödförklaras och pojkens familj, som bor kvar i den lilla staden, får leva i evig skuld och skam. Några år senare får Pippa Fitz-Amobi, en A-student med ett stort intresse för true-crime, den stålande idén att skriva sitt specialarbete om fallet.

Pip, som hon kallas, kände Sal, den misstänkte pojkvännen, genom att han var bästa kompis med hennes bästis storasyster, och hon har aldrig kunnat förlika sig med tanken på honom som en mördare. När hon nu börjar särskåda fallet är det mycket som inte stämmer. Och när hon börjar prata med folk märker hon att många ljuger. Dessutom det blir snart tydligt att det finns folk som inte vill att hon ska rota i det förflutna.

Så vad hände egentligen den där kvällen när den vackra, populära Andie Bell försvann? Och de påföljande dagarna då hennes pojkvän dog i ett skogsparti i närheten av sitt hus?

Den här boken har nyligen kommit upp som serie på Netflix, vilket man kan förstå, för det är en riktigt spännande historia. Pip är en bra karaktär, jag gillar också hur hennes familj är skildrad. Vi följer henne både i tredje person och genom hennes egna loggboksanteckningar och transkriberade intervjuer. Hur hon lyckas nysta upp trådarna, med visst stöd och hjälp från Sals bror Ravi, känns hyfsat realistiskt. Slutet är kanske lite over the top, men det är en liten anmärkning på en härlig bladvändare, som få kommer att släppa innan den är utläst. I oktober kommer redan uppföljaren: Duktig flicka, ont blod.

Passar högstadiet och gymnasiet.

Fourth Wing

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Rebecca Yarros
Gondol 2023
uHce
624 s.

Efter att i hela sitt liv blivit förberedd för ett yrkesliv som skrivare, tvingas Violet av sin mamma generalen att istället söka sig till ryttarkvadranten. Efter att ha överlevt det första av de dödliga proven de utsätts för där, en balansgång på hög höjd, placeras hon i fjärde flottiljen, fourth wing. Under ett år ska hon nu utbildas till drakryttare och kanske kanske ta examen. Kanske, för vägen dit är kantad av ännu fler dödliga tester: dueller på liv och död, en livsfarlig hinderbana på hög höjd, krigsspel på fullaste allvar och dessutom ska man ha turen att bli vald av en drake och inte uppeldad av en.

Violet är liten och späd med har å andra sidan ett förstånd som heter duga och en kampvilja som inte står långt därefter. Eftersom i princip inga medel räknas som fusk här kompenserar hon sin svaghet med att använda gift mot sina duellmotståndare och, som vi alla förstår redan från början, eftersom detta är första boken i en serie (Empyrén), kommer hon så småningom att bli vald av (minst) en drake och överleva sitt första år i ryttarkvadranten. På väg dit serveras vi ett romantiskt triangeldrama, lite sex och spänning och action hela vägen.

Detta är underhållning på hög nivå, Fouth Wing förtjänar hela booktok-hypen! Jag sträckläste och missade minst en natts god sömn eftersom jag inte kunde sluta. Jag är så tacksam mot Gondol förlag som gett ut bästsäljaren på svenska i finfin översättning av Åsa Kempe. Om skolbiblioteken ska kunna erbjuda sina elever relevant läsning på vårt största modersmål vill det till att populära titlar översätts till vårt lilla språk, annars kan vi räkna med en ännu mer brant nedåtgående trend. Den svenska upplagan gör reklam för ”exklusivt extramaterial”. Detta utgörs av två kapitel skrivna ur flottiljledare Xadens perspektiv.

Boken har ett vuxet tilltal med både våld och sex (men fint sex), trots sin ungdomsklassning. Många elever från högstadiet och upp kommer att kasta sig över den.

Med blotta ögat

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Yael Frankel
Modernista 2024
Hcf
Bilderbok

Den argentinska bilderbokskonstnären kommer med sin andra bok på svenska, en småbarnsbilderbok som handlar om blickar och seende, att se och bli sedd, att titta, blunda och upptäcka. Den spanska titeln A simple vista har fått en, så vitt jag kan bedöma, fin översättning av Rasmus Pettersson.

Vi möter en flicka med en lysande röd frisyr som står som en kvast på huvudet. Hon sällskapar med en jättelik isbjörn. De rör sig genom ett sparsmakat, stiliserat landskap, över sidor i dova eller jordiga färger. Det röda håret står ut som en flagga på bilderna, en flagga som signalerar: här är jag! Se mig! Och isbjörnen ser; flickan känner sig sedd och har någon att själv se och spegla sig i.

Yael Frankel besöker årets Litteralund-konferens i april. Passar förskoleklass och lågstadiet.

Equilibrium

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Ari tvingas att fly hals över huvud från sitt bekväma liv i universitetsstaden Kintoro till hamnstaden Porto, full av militärer och gangsters. Här måste hen lära sig livet på nytt, acceptera att saker som varit sanningar i det gamla livet inte gäller längre. Här vimlar det av skojare och artister och ficktjuvar. Ari stöter på Ezra och den brutale gangsterledaren Janos, får lära sig att lojalitet kan köpas mot en mjuk säng och att den mystiska kraft som hen bär på kanske inte behöver betraktas som en förbannelse som måste tuktas, utan istället kan vara en värdefull gåva.

Detta är något så ovanligt i fantasysammanhang som en singel-roman. Man kan se mycket i den som leder fram till Jakobsson Lunds mästerverk ”Metallsviten”, men den är en ytterst läsvärd roman som står fint helt för sig själv. Precis som i ”Metallsviten” kretsar berättelsen kring teman som tillhörighet, sexualitet, icke-norm och vänskap. Det är en riktigt spännande bladvändare som man hels inte lägger ifrån sig förrän man läst klart.

Ari finner sig en plats bland revyartister, där det precis som inom veklighetens scenkonstvärld är mer accepterat att gå utanför normen, och där man ser det udda som en gåva snarare än ett ok.

Passar lika bra för vuxna som för unga.

Mina brott, utbrott och sammanbrott

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Åsa Stenholm
Rabén & Sjögren 2023
uHc
202 sidor

Sebastian och hans kompis Axel är ett radarpar. De har känt varandra sedan de var små och är bästa vänner. Sebastian messar Axel varje morgon och påminner honom att få med sig rycksäcken till skolan och ser till att han har rätt böcker med sig till lektionerna. Axel å sin sida hjälper Sebastian att läsa omgivningen och de sociala sammanhangen i skolan och kommunicerar via tecken när det är dags att vara tyst eller gå därifrån för att inte hamna i situationer som leder till sammanbrott eller våldsamma utbrott.

Enligt Sebastian behöver de två inga andra vänner, men Axel blir intresserad av en tjej och där börjar den härva som är berättelsen i Åsa Stenolms debut.

Stenholm har liksom till huvudperson Sebastian autism. Hon låter honom berätta sin egen historia i form av dagboksanteckningar som innehåller alla de detaljerade resonemang som han för i sitt huvud. Som neurotypisk läsare kan man ibland uppfatta den här mångordigheten som lite långrandig, men det är lite av poängen, att verkligen vandra i Sebastians skor. Att inse att han verkligen behöver reda ut alla orsaker och klargöra alla samband för att gå vidare. Och att få hans blick på den neurotypiska världen.

Axel som också har en neuropsykiatrisk diagnos, adhd, vill bli vän med Max, för Max kan kanske fixa in dem på en fest där tjejen han är intresserad av ska vara. Att bli vän med Max innefattar att ge honom av sin narkotikaklassade adhd-medicin, något både Sebastian och Axel vet är galet olaglig. Därför tänker de (eller mest Sebastian) ut en komplicerad plan som ska lösa deras problem. På vägen får vi följa de båda niondeklassarna genom utbrott, sammanbrott, LAN, utegångsförbud, spelförbud, samtal hos kurator och rektor och en hel del annat. Både underhållande och upplysande läsning!
Passar högstadiet.

Skyddsvargen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Linda Liedström
Lava förlag 2022
Hcg
120 sidor

Det är några veckor innan sommarlovet i femman när Rebeckas bästis Mila börjar bete sig märkligt. Hon smäller en kille på käften och bryter sig in i ett övergivet hus. Rebecka förstår inte vad som står på, men hon förstår en sak, och det är att hon inte kan överge Mila, att Mila behöver henne mer än någonsin nu. För hon är Milas skyddsvarg.

Det här en berättelse om det svåra i att vara en vän till någon i kris. När en kompis mår dåligt kan den bete sig både avigt och konstigt och det är inte lätt att veta hur man ska hantera det. Rebecka har det redan som det är inte helt lätt. Hon verkar ha ganska stora krav på sig hemifrån där tvillinglillebröderna Eddie och Tim ska passas och tar hänsyn till. Men kanske är det delvis därför hon förstår att ställa sig själv i andra rummet och stanna vid Milas sida när det bir svårt.

I Linda Liedströms debut lämnar hon ganska mycket mellan raderna till läsaren att dra slutsatser om själv. Detta, plus det svåra ämnet, gör Skyddsvargen till en inte helt lätt bok att läsa trots ett rimligt omfång och ett rakt och lättillgängligt språk. Jag tror att den passar i fyran-femman för duktiga läsare.

Under

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Anna Ahlund
Illustratör: Johan Unenge
Natur & Kultur 2023
uHc
156

Anna Ahlund har gjort sig känd för relationsromaner i Uppsalamiljö och den här utsökta lilla boken med tio sammanflätade berättelser kopplade till platser i staden är inget undantag. Miljön sätts redan på tapeten där en stiliserad karta över staden syns. På den, som diskret strössel, kan vi se prickar som markerar de ställen som nämns i boken.

Vi möter tio personer i samma löst sammanhållna gäng, kanske går de i samma klass. De får i tur och ordning ett tjockt kuvert i sitt skåp i skolan. I kuvertet finns en liten akvarell som föreställer en plats i Uppsala. Berättelserna är tjusigt färgkodade och inleds med ett monokromt porträtt av huvudpersonen och till varje berättelse, oftast sist, finns också en akvarellmålning av en plats, alltså den bilden som eleverna fått i sina skåp. Sådant är upplägget, en kollektivroman eller kanske en novellsamling, men man vill läsa alla berättelserna, för så pass mycket hänger de ihop.

Man vill också väldigt gärna bläddra fram och tillbaka och njuta av Johan Unenges akvareller. Hans sätt att handskas med ljus, skuggor och speglingar är ljuvligt. Bäst är han när han återger platser med många geometriska fält och skarpa linjer.

Det sammanhållande temat som Ahlund skriver fram är att försöka finna magi i vardagen. Att önska att det finns något under ytan, att det ska hända något oväntat – eller kanske att skapa det där undret själv, själv vara det. Varje berättelse har sin stil och personlighet efter vem som är huvudperson. Sammis är mer som en dikt. I Filippas finns kommentarer från alla hennes följare på Insta med. Los är delvis skriven av hen själv, som en skrivövning. Samtidigt är det ett litet mysterium att lösa, för varifrån kommer bilderna?

Passar främst högstadiet.

God Jul, Ester Jansson

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johanna Lindbäck
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
184 sidor

Jul, en medeltida stad, en snöstorm, ett oväntat möte, en olycka och den första kärleken. Där har ni ingredienserna i Johanna Lindbäcks mellanåldersfeelgood.

Och jag erkänner: jag är sjuuuuukt skeptisk när jag öppnar den här boken. Dels har jag blivit smått sjösjuk av den flodvåg av feelgood som dragit över bokmarknaden med generiska omslag och titlar som alla är en variant på ”Den lilla…”. Och dels är jag inte världens bästa feelgoodläsare. Jag har försökt flera gånger. Men jag gillar oftast inte.

Samtidigt är jag väldigt nyfiken. För om nu feelgoodvågen har nått mellanåldern, hur funkar det? Och har jag någonsin blivit rakt av besviken på något Johanna Lindbäck skrivit?

Här får vi följa med Ola som med pappa och storasyster ska fira jul i ett hyrt hus i Visby. Olas föräldrar är nyskilda och för att runda den första besvärliga julen i ny familjekonstellation har pappan kommit med den här idén. Resan dit är hemsk. Det håller på att blåsa upp till storm och Gotland tar emot med piskande regn och snålblåst. Till på köpet visar det sig redan vara en familj i huset när de kommer dit. Det har blivit en dubbelbokning. Och inte av vilken familj som helst, utan av Ester Janssons familj. Ester som Ola spanat in i skolan. Ester som tycker att Ola är världens störigaste när han hänger med sitt killgäng.

Hur funkar det då? Jo, riktigt bra! Det är välskrivet, bra flyt i handlingen, Lindbäck lyckas få alla otroliga sammanträffanden att verka rätt så rimliga. Därtill är det rappt och roligt. Ola är framskriven på ett inkännande sätt. Jag tycker också om hur Olas storasyster är omväxlande bitchig, snäll, ledsen, förståndig, oresonabel, precis som tonåringar är. Alltför ofta i barnböcker är syskonen totala as, hela tiden, utan nyanser. Det är inte så syskonskap ser ut i verkligheten.

Min enda invändning är att tråden med Olas vän Jackson, han som drar med Ola på alla störiga upptåg, men som är Olas vän sedan evigheter och som tar upp en stor plats i Olas tankar, blir hängande. Men vad vet jag, kanske kommer en uppföljning? Glad Påsk, Jackson? Vi får se.

Passar mellanstadiet.

Skärseld

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Leigh Berdugo
Modernista 2023
uHce
527 sidor

Äntligen kommer fortsättningen på Leigh Bardugos succé Det nionde sällskapet om Alex Sterns öden och äventyr bland akademiker, hemliga sällskap och bovar vid Yale-universitetet i New Haven. Den här boken kretsar kring att hitta Darlington, Alex handledare. I hans bortvaro har hon hastigt fått avancera till Virgilius, den från Lethe som har ansvar för att övervaka de övriga sällskapens ceremonier. Till sin hjälp har hon Dawes, Ögat, som precis som Alex har siktet inställt på att få hem Darlington. De vet att han är fast i helvetet, mitt emellan människa och demon och skyr inga medel för att bege sig dit för att hämta hem honom. Övriga Lethe verkar dock snarare motarbeta den här planen. Det menar att Darlington är förlorad. Men Alex och Dawes tänker inte ge upp.

Jämfört med Bardugos Grishaböcker är böckerna om Alex Stern vuxnare och har ett råare tilltal. Alex kommer från en förfärlig bakgrund, vilket ger böckerna, den magiska inramningen till trots, ett socialrealistiska drag. I den här boken tampas hon inte bara med faktiska demoner utan också med personer ur hennes mörka förflutna som dyker upp som ondsinta spöken och kräver tjänster.

Trots action och spänning glömmer inte Bardugo omsorgen om språket, som kan vara både vackert, roligt och träffsäkert. En fjäder i hatten till Modernista som översätter! Och till Ylva Stålmarck för en utmärkt översättning. Just nu publiceras allt mindre ungdomslitteratur i Sverige, både inhemsk och översatt. ”De vill ju ändå bara läsa på engelska”, verkar resonemanget vara. Och visst vill många läsa på originalspråk, men för många ungdomar spelar det igen roll, de väljer böcker på svenska om det finns, om vi kan erbjuda det. Men i takt med att allt mindre översätts får vi allt svårare att de dem det alternativet, det blir en självuppfyllande spiral.

Passar nian och uppåt och minst lika bra för vuxna. Precis lika lättslukad som första boken.