God Jul, Ester Jansson

Johanna Lindbäck
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
184 sidor

Jul, en medeltida stad, en snöstorm, ett oväntat möte, en olycka och den första kärleken. Där har ni ingredienserna i Johanna Lindbäcks mellanåldersfeelgood.

Och jag erkänner: jag är sjuuuuukt skeptisk när jag öppnar den här boken. Dels har jag blivit smått sjösjuk av den flodvåg av feelgood som dragit över bokmarknaden med generiska omslag och titlar som alla är en variant på ”Den lilla…”. Och dels är jag inte världens bästa feelgoodläsare. Jag har försökt flera gånger. Men jag gillar oftast inte.

Samtidigt är jag väldigt nyfiken. För om nu feelgoodvågen har nått mellanåldern, hur funkar det? Och har jag någonsin blivit rakt av besviken på något Johanna Lindbäck skrivit?

Här får vi följa med Ola som med pappa och storasyster ska fira jul i ett hyrt hus i Visby. Olas föräldrar är nyskilda och för att runda den första besvärliga julen i ny familjekonstellation har pappan kommit med den här idén. Resan dit är hemsk. Det håller på att blåsa upp till storm och Gotland tar emot med piskande regn och snålblåst. Till på köpet visar det sig redan vara en familj i huset när de kommer dit. Det har blivit en dubbelbokning. Och inte av vilken familj som helst, utan av Ester Janssons familj. Ester som Ola spanat in i skolan. Ester som tycker att Ola är världens störigaste när han hänger med sitt killgäng.

Hur funkar det då? Jo, riktigt bra! Det är välskrivet, bra flyt i handlingen, Lindbäck lyckas få alla otroliga sammanträffanden att verka rätt så rimliga. Därtill är det rappt och roligt. Ola är framskriven på ett inkännande sätt. Jag tycker också om hur Olas storasyster är omväxlande bitchig, snäll, ledsen, förståndig, oresonabel, precis som tonåringar är. Alltför ofta i barnböcker är syskonen totala as, hela tiden, utan nyanser. Det är inte så syskonskap ser ut i verkligheten.

Min enda invändning är att tråden med Olas vän Jackson, han som drar med Ola på alla störiga upptåg, men som är Olas vän sedan evigheter och som tar upp en stor plats i Olas tankar, blir hängande. Men vad vet jag, kanske kommer en uppföljning? Glad Påsk, Jackson? Vi får se.

Passar mellanstadiet.

Skärseld

Leigh Berdugo
Modernista 2023
uHce
527 sidor

Äntligen kommer fortsättningen på Leigh Bardugos succé Det nionde sällskapet om Alex Sterns öden och äventyr bland akademiker, hemliga sällskap och bovar vid Yale-universitetet i New Haven. Den här boken kretsar kring att hitta Darlington, Alex handledare. I hans bortvaro har hon hastigt fått avancera till Virgilius, den från Lethe som har ansvar för att övervaka de övriga sällskapens ceremonier. Till sin hjälp har hon Dawes, Ögat, som precis som Alex har siktet inställt på att få hem Darlington. De vet att han är fast i helvetet, mitt emellan människa och demon och skyr inga medel för att bege sig dit för att hämta hem honom. Övriga Lethe verkar dock snarare motarbeta den här planen. Det menar att Darlington är förlorad. Men Alex och Dawes tänker inte ge upp.

Jämfört med Bardugos Grishaböcker är böckerna om Alex Stern vuxnare och har ett råare tilltal. Alex kommer från en förfärlig bakgrund, vilket ger böckerna, den magiska inramningen till trots, ett socialrealistiska drag. I den här boken tampas hon inte bara med faktiska demoner utan också med personer ur hennes mörka förflutna som dyker upp som ondsinta spöken och kräver tjänster.

Trots action och spänning glömmer inte Bardugo omsorgen om språket, som kan vara både vackert, roligt och träffsäkert. En fjäder i hatten till Modernista som översätter! Och till Ylva Stålmarck för en utmärkt översättning. Just nu publiceras allt mindre ungdomslitteratur i Sverige, både inhemsk och översatt. ”De vill ju ändå bara läsa på engelska”, verkar resonemanget vara. Och visst vill många läsa på originalspråk, men för många ungdomar spelar det igen roll, de väljer böcker på svenska om det finns, om vi kan erbjuda det. Men i takt med att allt mindre översätts får vi allt svårare att de dem det alternativet, det blir en självuppfyllande spiral.

Passar nian och uppåt och minst lika bra för vuxna. Precis lika lättslukad som första boken.

Aldrig förstå aldrig förlåta

Lina Stoltz
Rabén & Sjögren 2023
uHc
127 sidor

Vad händer när du plötsligt i tonåren får reda på att din pappa suttit i fängelse? Och att han dessutom gjort det för ett vidrigt brott som en gruppvåldtäkt? Det är vad Lina Stoltz nya ungdomsroman handlar om. Vi kastas rakt in i handlingen då Lina sitter i en bil med sin brorsas kompis Anton, som råkar försäga sig. Han tror ju så klart att Savanna redan vet, men ville ändå inte ta upp det känsliga ämnet. Det visar sig att många på den mindre orten där Savannas familjen bor vet, men inte Savanna. Till och med hennes pojkvän Dante.

Lina Stoltz är en författare som i sina egna böcker alltid tar upp livsomstörtande förändringar, till exempel i Bara David eller Flytten. Hon har också ägnat sig mycket åt att göra lättlästversioner av andras verk, och att hon specialiserat sig på lättläst märks här. För fastän detta är en bok som ges ut som en helt vanlig ungdomsbok är den att betrakta som lättläst. Det svåra i boken blir innehållet, mörkret och de stora känslorna.

Savanna kan som redan titeln berättar inte förlåta sin pappa. Och hon kan inte heller förstå sin mamma som valt pappan och hon känner sig sviken över att ingen berättat för henne. En nätt liten roman med en avgrund mellan pärmarna. Passar högstadiet och gymnasiet

En förbjuden bok

David Levithan
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
210 sidor

Lagom till ”Banned books week” kom En förbjuden bok av David Levithan ut på Lilla Piratförlaget. I Sverige känner vi David Levithan i första hand som ungdomsboksförfattare. Hans Jag, En läses på både svenska och engelska i många skolor. I den möter vi en person utan kropp, som varje dag sätter bo i olika mänskliga kroppar och därigenom får vi flera olika perspektiv på berättelsen. I den här berättelsen för lite yngre barn – mellanstadieåldern – får vi besöka tre olika berättarplan, men här är de skilda åt i tid och/eller rum och först i slutet förstår vi hur de alla tre hänger ihop.

I den första berättelsen möter vi Donovan, som fått med sig en bok hem av sin älskade lärare Mr Howe. Donovan slänger boken lite slarvigt på köksbänken och säter sig att kolla på tv, något han senare får ångra. För det som händer är att Donovans mamma tar boken och gör som hon alltid gör, hon läser slutet först. Där ser hon en mening hon inte gillar. En mening som kan tolkas som att de två huvudpersonerna i boken (som är pojkar i mellanstadieåldern) är homosexuella. Det tycker hon är högst olämpligt, därför beslagtar hon boken och nästa dag beger hon sig till skolan för att protestera mot bokvalet.

I nästa berättelse får vi möta Gideon, en tafatt kille som inte är så särskilt bra på något annat än ordlekar och att samla på sköldpaddor. En dag börjar en ny kille i hans klass, och i den här delen av boken får vi en klassisk boy-meets-boy-berättelse, en historia Donovans mamma definitivt inte hade gillat.

Den tredje delen är själva boken ”Äventyrarna”, den som Donovan lämnar på köksbänken. Det är en överdrivet actionspäckad berättelse om två killar och en tjej som jagar superskurkar i bästa James Bond-stil.

Till en början gör de tre olika nivåerna boken lite svåråtkomlig. Det tar tid att tränga in i tre olika berättelser som varvas i tur och ordning i ganska korta kapitel. Språket är inte precis svårt, men inte heller på något sätt förenklat och resonemangen kring varför mamman vill förbjuda boken och varför (de flesta) barnen i klassen vill läsa den, är ganska avancerade. Därför lämpar sig En förbjuden bok i första hand för högläsning eller goda läsare i mellanåldern.

Det går inte att bortse från att boken är en stridsbok, brukslitteratur skulle man kunna kalla den, snarare än skönlitteratur för sin egen skull. Man får en intressant inblick i processen med att förbjuda böcker i amerikanska skolor och man får gott om argument för att tala emot förbjudandet av böcker och på det sätten är den ytterst läsvärd.

Utan att du vet

Lena Sjöberg
Rabén & Sjögren 2023
uHc.03
75 sidor

Lena Sjöberg har nu gett ut ett litet knippe diktböcker för barn och unga, alla vackert illustrerade av henne själv. Dikterna i den här boken är igenkänning, tröst och tankeställare, precis som dikter ska vara. Att bläddra och läsa i Utan att du vet är som att gå in i ett lugnt rum. Ta en paus från den blinkande scrollande verkligheten och låta tiden stanna upp.

Det är 29 dikter och jag tycker mig kunna urskilja några samlande teman: Första avsnittet handlar och den värmande sprudlande kärleken. Andra om den trasiga kärleken. Sedan kommer ett avsnitt där naturen får utgöra fonden följt av dikter där resor och främlingar återkommer. I sista avsnittet är det tillståndet i världen som dominerar. Man kan säga att diktsamlingen börjar i dur och drar som gradvis allt mer mot moll och mörker. En av de sista dikterna heter ”Medan regnskog blir till öken”. Där har vi hamnat mil i från den varma och lekfulla tonen i ”Flip-flop” som är en av dikterna i det inledande avsnittet.

Uppslagen blir, med den harmoni mellan text och blir som Sjöberg skapar, små konstverk i sig. Det här är en bok att bläddra länge i och att återkomma till, full av framtida favoriter. Passar mellanstadiet-gymnasiet.

Frekes fot

Pija Lindenbaum
Lilla Piratförlaget 2023
Hcf
Bilderbok

Freke har fått ett par skor som är så nya, snabba och snygga att han inte vill ta av dem när han går och lägger sig. Så långt är allt normalt. Men nästa morgon är ena skon borta, och absurt nog också foten som var i skon. Detta hindrar dock inte Freke från att gå upp ur sängen och leta efter skon. Han tänker att ”den ville väl springa och glömde att ta av sig foten”.

Mor sitter i köket och ser trött ut och matar en sur bebis. Hon fixar en matsäck så att Freke kan ge sig ut och leta efter sin fot. Sedan följer vi Freke genom staden och skogen där han möter olika personer som han frågar om de sett hans sko. Han möter en grävingherre, en sotare, en fiskare, Rödluvan, en vaktmästare, en skomakare, två skolbarn och en dum polis. En bullterrier dyker upp bakom ett hörn som så ofta hos Lindenbaum. Men ingen har sett foten och Freke struntar i alltihop och går hem igen. Mor har piggnat till och bebisen sover nöjt i hennes famn.

Bilderna, typiskt Lindenbaumska i sin färgsättning, är nästan uteslutande över hela uppslagen och ger på så sätt generösa och detaljrika bildvärldar. En nyhet är att figurerna, mestadels människor, ser ut att vara utklippta och placerade ovanpå miljöerna. Jag är inte så säker på att jag tycker om det. En annan sak som jag definitivt inte tycker om är att man satt slumpvisa bokstäver i texten i större storlek. Varför? Känslan det ger mig är att man velat ”skoja till” texten. Det är inte värdigt en bilderboksskapare som genom hela sitt författarskap utmärkt sig genom att ta barnlitteraturen och barns läsning på yttersta allvar genom att leverera verk på högsta konstnärliga nivå.

Sammantaget skulle jag vilja beteckna detta som en mellanbok från Pija Lindenbaum. Inte lika oumbärlig som vanligt. På plussidan ligger att det helt klart är en av hennes mest absurda böcker. Om man är lagd åt det hållet kanske man kan uppleva den som lite skrämmande med Frekes byxben som gapar tomt i avsaknad av fot. Tanken på att ens fot skulle kunna försvinna över natten är ju rätt förfärlig. Man kan fundera mycket på vad det betyder. Tolkningarna är inte lika lättåtkomliga som när Åkes mamma blir en drake i När Åkes mamma glömde bort eller Else-Marie som skäms över alla sina pappor i Else-Marie och småpapporna, och det är kanske också en bra sak. Och även om jag nu konstaterar att det inte är en av Pija Lindenbaums bästa, har hon en väldigt hög lägstanivå.

Passar förskolan och lågstadiet.

Presenten

Emma Virke
Illustrationer: Emelie Östergren
Lilla Piratförlaget 2023
Bilderbok

En bok i en bok i en bok i en bok, kan det bli mer spännande? Först öppnar vi den hårda pärmen, som är illustrerad som ett paket med stor röd rosett, som en present från upphovsmännen till oss läsare. På tapeten finns ett presentkort: ”varsågod! Denna boken är till dig!” står det.

I första boken möter vi Billy som firat sin femårsdag. Istället för att följa sina irriterade föräldrars uppmaningar att hjälpa till att städa smiter Billy in på sitt rum med en sista oöppnad present. Bilden av Billys totala uppgivenhet när det visar sig vara ”en tråkig bok” är fullkomligt oemotståndlig. Jag vill titta på den hela dagen. Men hur kan man veta att en bok är tråkig om man inte läst den? Billy uppmanar oss att läsa Sagan om Klas-Bertils födelsedag utgiven av Pytte-lilla Piratförlaget. Där möter vi en pojke som får ett stort paket som det låter om, kanske ett gläfsande som från en hund? Men det är bara en bok i paketet, Här kommer Pim, utgiven av Vilda hundars förlag AB. I boken om Pim hoppar hunden Pim från sida till sida och slutligen ut genom ett hål boken och då är vi läsare tillbaka i sagan om Klas-Bertil. Den slutar med förskräckelse, en eldsvåda! Elden bränner hål på pärmen och ut genom det räddar sig både Klas-Bertil och Pim och vips är vi tillbaka hos Billy. Billy har en brandsläckare och kan släcka den brinnande boken. Barnen och hunden ger sig ut på äventyr. Hur det går får ni läsa själva, men jag kan avslöja att det förmodligen inte stannar inom bokens pärmar.

2008 lyssnade jag på Aidan Chambers som då precis gett ut Det här är allt : Cordelia Kenns kuddbok. Det var på den tiden då vi trodde att e-böcker skulle ta över de papperstryckta böckerna och han hade skrivit en bok med ett så att säga inbäddat motstånd mot den här rörelsen. Man kan säga att Virke och Östergren gjort något liknande här. De har skapat en bok som inte går att översätta till paddformat och vars adaption till ljudbok (som nu är det största ”hotet” mot den tryckta boken) är om inte omöjlig, så åtminstone svår att göra utan att förlora för mycket på vägen. Dessutom har Presenten något av det som gör paddor så roliga: den är interaktiv. Vi uppmanas att vara med och skapa berättelsen: Bläddra, klippa ett snöre, läsa en bok, hitta en väg. Dessutom innehåller den HÅL i både sidor och pärmar, något som alla barn (och en och annan vuxen) älskat sedan Tove Janssons Hur gick det sen?

Bilderna flödar av färg över hela uppslagen och är bjussiga med roliga detaljer och starka känslor. De flesta illustrationerna sträcker sig över båda uppslagenoch illehåller både mycket igenkännig och saker som man verklgen måste undra och fudera över. Ett uppslag bryter rytmen och är nästan serieartat, där får vi följa Pim och Klas-Bertils äventyr i staden i flertalet rutor.

Det här är en sann läsfest som passar alla på lågstadiet. Det berättas (tyvärr) att Pim fyller fem år, men tanke på hur berättelsen utvecklar sig är den spännande för även äldre barn. Dessutom: vill man ha ett pedagogiskt verktyg för att illustrera begreppet ramberättelse har hittat helt rätt. En present, rätt och slätt!