Strandhäxan

Strandhäxan
Rabén & Sjögren 2025
uHc
204 sidor

I det fiktiva österlenska fiskeläget Kilavik är legenden om Strandhäxan en levande myt. I synnerhet som att unga män regelbundet försvinner spårlöst, och med ouppklarade fall är det svårt att inte tro på sagor. Senast var det Toras storebror Ville och hans vän Selim som försvann, nu närmar sig ettårsdagen och det river upp sår hos hela familjen. Tora och hennes bästis Esther har inte gett upp hoppet, de driver en egen utredning om försvinnandet, men emellanåt känns det hela både hopplöst och barnsligt för Tora.

Nu kommer det en ny person till skolan. Hen heter Dino och ska gå i Toras och Esthers klass. Hen och hens mamma har flyttat in i ”punchverandan”, det stora kråkslottet nere vid vattnet, även känt som Strandhäxans hus, eftersom många kallade Dinos mormor, som bodde där innan, för strandhäxa och var rädda för henne. Samtidigt, i en annan del av Kilavik, jagas Hannes av konstiga drömmar och märkliga tecken. Han blir allt mer övertygad om att Strandhäxan, fastän han verkligen inte tror på sånt egentligen, är ute efter honom.

Åsa Avdic, som skrivit ett par romaner innan, debuterar här som ungdomsboksförfattare. Det är en ganska nätt och lättläst bok som kan passa alla som lämnat Ingelin Angerborn bakom sig, men vill fortsätta läsa i mysrys genren. Precis som Angerborns böcker innehåller den en precis lagom mängd oförklarligheter och ett ouija-bräde spelar en avgörande roll. Men ondskan som finns i den här romanen är på riktigt och slutet blir inte lyckligt. På vägen får vi möta de vanliga problemen i unga människors vardag: vänskap, jobbiga föräldrar och lite kärlek. Passar högstadiet.

Zlatas värld

Josefin Michanek
Illustrationer: Tania Goryushina
Bonnier Carlsen 2025
Hcf
70 sidor

Zlatas värld är en vardaglig berättelse om ett barn i en exceptionell situation som samtidigt en situation som är vardag förtiotusentals barn världen över. Zlata är ett barn som tvingats fly sitt hem på grund av krig, lämnat allt välbekant bakom sig och familjen är splittrad.

Nu är Zlatas nya vardag i Sverige. Hon bor hos pensionären Agneta med sin mamma. Kämpar med att lära sig svenska, att hänga med i skolan och att få nya kompisar. Samtidigt är allt som egentligen räknas att pappa är kvar som soldat i Ukraina och hennes bästis och kusin Maxim och katten Storm blev också kvar.

Med stämningsfulla färgillustrationer ges vi chansen att kika in i Zlatas värld några dagar som fylls med glädje – över nya kompisar och roliga saker som händer – och förtvivlan. Oron för de som är kvar i hemlandet är alltid närvarande. Det är enkelt och rakt berättat, en tunn bok med ett allvarligt innehåll. Passar på låg- och mellanstadiet, både för egen läsning och högläsning.

Revan

Charlotte Cederlund
Opal 2024
uHc
366 sidor

Omar, Zahers på alla sätt ordentlige och föredömlige storebror, beter sig en förmiddag skumt. Zaher följer efter honom och ser att han blir skjutsad i en bil med tonade rutor till det pampiga gräddvita Universitetshuset i Lundagård i centrala Lund. Där blir han emottagen av allvarliga människor i gröna kåpor och när Zaher försöker smita efter in i byggnaden blir han brutalt stoppad. Zaher, som inte är ett sånt praktexemplar som Omar, försöker visserligen spionera lite genom ett fönster men ger upp ganska snart. Istället går han ut och festar med en kompis. Sent på natten blir han uppringd av sin pappa som är på sjukhuset med Omar. Han har blivit påkörd av en bil, är allvarligt skadad och ska opereras.

Genom en allvetande berättare får vi följa Zaher kors och tvärs genom Lund då han gör allt för att förstå vad det är Omar blivit inblandad i och hjälpa honom att bli frisk. Han kämpar för att hans familj inte ännu en gång ska splittras och avslöjar konspirationer och lögner. Vi får också följa Zahers minnen från en omskakande flykt till Sverige och en del andra personer som är viktiga för handlingen. Vi presenteras för ett hemligt mäktigt sällskap och en parallell värld. Charlotte Cederlunds nya tonårsbok är tjock, 366 sidor, men de är en spännande bladvändare som man gärna läser snabbt. Jag gillar extra mycket att få färdas runt i Lund, mellan Blocket, Lundagård och Professorstaden. Den passar från sjuan och uppåt, gärna som högläsning.

Yani

Nora Khalil
uHc
Natur & Kultur 2022
189 sidor

Det tar mig tjugo sidor in i Nora Khalils Yani innan jag förstår att huvudpersonen är en kille. Korkat av mig så klart, det är tre killar på omslaget, Ryan, Caspian och Amir, som står i centrum av berättelsen. Men jag luras av att det är en kvinnlig författare.

I första kapitlet får Amir chockbeskedet: hans ansökan om uppehållstillstånd har avslagits och han ska utvisas till Irak. Rayan, Caspian och fritidsledaren Sebbe startat en kampanj för att stoppa utvisningen. De gör ett instagramkonto, samlar in namnunderskrifter och målar banderoller.

Samtidigt pågår livet som vanligt. Skolan, familjen, kompisar. Stora och små bekymmer samsas i den här verklighetsnära berättelsen. När Raynas vän Wahidas, hon som alltid drar igång feministiska diskussioner vid varje möjligt tillfälle, bror blir skjuten är det totalt mörker, men livet går vidare också då. Det hängs på fritidsgården, drivs med en soctant, tjafsas om det ena och det andra. Vi får följa gänget kring Rayan under vårterminen, fram till skolavslutningen i nian, genom vardag och sorg.

Nora Khalil är poet och författare och detta är hennes debut. Hon lyckas skapa det där man älskar i en ungdomsbok: ett gäng som det är gött att hänga med. Trots att boken har ett tungt innehåll har jag roligt när jag läser och jag lär mig en massa nya ord och uttryck. I år kommer uppföljaren, Abow, då vi får följa Rayans väg in på gymnasiet. Yani passar högstadiet.

Vem har sagt något om kärlek? – att bryta sig fri från hedersförtryck

Elaf Ali
Rabén & Sjögren 2021
uHc
234 sidor

Elaf Ali kommer till Sverige med sin familj som fyraåring. De landar i Fjälkinge strax utanför Kristianstad. Hon har två äldre bröder och det ska bli två systrar till innan familjen är komplett. Hennes föräldrar har samma yrken som mina: mamman lärare, pappan läkare. Skillnaden är att de aldrig får praktisera de yrkena i Sverige.

I Fjälkinge finns ingen annan med utländsk bakgrund. Ändå har den lilla Elaf det ganska bra. Hon har en bästis, klarar sig bra i skolan. Men när hon redan som tioåring får sin första mens förvandlas hennes verklighet i ett slag. Nu räknas hon som kvinna och hennes liv begränsas och kontrolleras ner till minsta minut enligt de hedersnormer som är viktiga för hennes föräldrar.

Alis berättelse om uppväxten och ungdomen, då hon långsamt, myrsteg för myrsteg, gör sig fri från familjens krav och lyckas välja sin egen väg, är varvad med faktainslag om hedersnormer och intervjuer med pappan och andra släktingar. Det gör den till en bok både för identifikation och för hjälp.

Elaf är i tioårsåldern när mordet på Fadime Sahindal skakar Sverige. Hon läser allt hon kommer över om Fadime. Hon har aldrig tidigare hört om någon i Sverige som levt så som hon gör, men att Fadime är så gammal, 26 år, och ändå inte får leva som hon själv vill, kan hon inte släppa. Fadimes död påverkar Elaf. Hon blir mer försiktig. Mer listig kanske. Hon väljer sina strider för att spara krutet tills när det verkligen behövs. Men det gör henne också mer rädd. Skulle verkligen hennes pappa också vara beredd att mörda?

Men detta är en saga med lyckligt slut. Eller i alla fall halvlyckligt. För Alis pappa lyssnar på sin dotter och förstår att han måste anpassa sig efter det som gäller i det samhälle han lever i och han tar till sist kraftigt avstånd från hedersnormerna. Mamman däremot blir allt mer religiös och släpper inte sina strävanden efter att hålla uppe fasaden inför släktingarna i hemlandet och att försöka hitta en bra make åt sin dotter.

Det här är så klart en oerhört viktig bok. Ali skriver att det här är boken hon önskar hade funnits när hon själv växte upp. Om den kan hjälpa andra, både barn och föräldrar, att komma vidare så kan den rädda liv, för ”hedersnormer är inget annat än gift som långsamt suger livslusten ur en”.

Elaf Ali är journalist och kan sitt skrivarhantverk. Språket flyter klart och rakt och berättelsen om flickan Elafs uppväxt är spännande läsning. Både mamman och pappan spelar av naturliga skäl viktiga roller i berättelsen, men om syskonen är det förhållandevis tyst. Systrarna nämns lite i slutet av boken, inte minst i termer av att Elafs kamp sopat vägen för dem. Bröderna figurerar knappt alls, utom vid ett tillfälle när den äldsta brodern rycker ut och med en improviserad lögn räddar sin syster när en kille ringt henne hem. Kanske är det av hänsyn till deras integritet, men man kan inte låta bli att undra var de varit, om de varit blinda för Elafs kamp, fört sin egen eller varit föräldrarnas lydiga redskap?

Boken är klassad som ungdomsbok, alltså skönlitteratur, men strängt taget är det ju en biografi och faktainslagen gör också att den närmar sig facklitteratur. Den passar för goda läsare från femman och uppåt och även för vuxna samt på gymnasiet.