Föräldralösa barn

Once upon a broken heart

klaraonnerfaltLämna en kommentar

(svensk upplaga)
Stephanie Garber
Fenix 2025
uHce
371 sidor

Det nystartade förlaget Fenix är ett imprint hos Bonnier Carlsen som ska lägga örat mot booktokgenerationen och ge ut böckerna de vill läsa. Stephanie Garbers fantasyroman är den första som kommer ut och två till ligger på kö varav en är del två i Garbers serie. För att öka chanserna att nå den här målgruppen ges romanen ut med både samma omslag som den brittiska utgåvan och med originaltitel. Men för att fira denna svenska utgivning lite extra har den också fått ett utsökt vackert illustrerat snitt (”sprayed edges”), designat av Cecilia Heikkilä. Bara det gör ärligt talat att man vill köpa boken.

Men innehållet då, undrar ni? Jo här får vi en lekfull, snudd på sprallig berättelse, om den unga hjältinnan Evangeline Fox som sluter att avtal med Hjärter prins, en norna med magiska förmågor. Evangeline, som nyligen blivit föräldralös vill stoppa bröllopet mellan sin styvsyster och sin älskade Luc. Hjärter prins, eller Jacks som han heter, lovar att göra det, till priset av tre kyssar. Men, som det står på omslaget, ”ett avtal med ödet slutar aldrig väl”, och Evangeline hade nog inte räknat med med vilken grymhet Jacks hade tänkt stoppa bröllopet.

Ödets vägar för Evangeline från Södern, där hon är uppväxt, till Den Magnifika Norden, varifrån hennes mamma kommer och där hon är född. Härifrån kommer alla sagor, och här gör man ingen skillnad på sagor och historia. Här finns magi och förtrollade portaler, en prins som söker en gemål, nornor, vampyrer och intriger.

Evangeline är en hjältinna som tror på kärlek vid första ögonkastet och lyckliga slut. Eller i alla fall att det finns ett lyckligt slut som väntar på just henne. Hon tror gott om alla (utom möjligen Jacks) och ger alla minst en andra chans, vilket kan vara både ödesdigert och lyckosamt.

Detta är en roman som är precis lika mycket pralin som sitt omslag: festlig, fantastisk och underhållande att läsa. Stephanie Garber berättar med lätt hand, och det känns som att hon har haft det kul när hon spann fram den här världen. Boken slutar tvärt och med en inte så liten cliff hanger, så om man gillade den blir nästa bok ett måste. Hoppas då att många väljer att vänta på den svenska utgåvan som kommer i oktober, också den i översättning av Carina Jansson, som gjort ett utmärkt arbete med den här boken.

Passar högstadiet och gymnasiet.

Barnen från Frostmoplan

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Mårten Sandén
Bonnier Carlsen 2025
Hcg
111 sidor

I Mårten Sandéns senaste mellanåldersroman är Frostmoplan en adress i ett stockholmskt utanförskapsområde. Här bor syskonen Yasmin, Omar och Nahla. Meningen är att deras vuxna bror Luis ska ta hand om dem eftersom deras mamma är på sjukhus. Pengar får de från sin andra storebror, Luis tvillingbror Carlo som jobbar på Grönland. Men Luis tar inte hand om sina syskon så bra, stället sysslar han med fuffens och det är Yasmin och Omar som sköter ruljangsen hemma. Lämnar och hämtar på dagis, handlar, lagar mat och nattar lillasyster.

Det går ganska bra, tills en dag Luis kommer han och helt stressat säger till Yasmin, som är bokens berättare, att någon som kallas Joker är ute efter dem och de måste lämna lägenheten, försvinna och gömma sig.

Själva likheten med Barnen från Frostmofjället slutar vid att det är ett gäng kapabla barn på resa/rymmen från något de inte kan påverka själva och att Nahlas goseget som heter Gullspira spelar en nyckelroll. Men det gör inte så mycket, jag tror inte att dagens läsare bryr sig så mycket och Sandén bjuder på full rulle och action från första sidan till sista. Och det är roligt att läsa om smarta barn som tar sig runt i stan (och lite på landet) och löser farliga knipor. Det är en modern saga där den lilla smarta vinner i slutet och hotet inte kommer från svält utan från gängbrottslighet. Passar duktiga läsare från tvåan, men funkar också för hela mellanstadiet.

Planen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Camilla Lagerqvist
Bonnier Carlsen 2021
Hcg
170 sidor

Det är tidigt 1900-tal och Adam tjänar som dräng på en bondgård. Som föräldralös har han bott på barnhem, varit utsatt för barnauktion och bott på fattigstuga, slitit hårt, svultit och blivit misshandlad. Som dräng är livet lite bättre, men fortfarande hårt. Arbetet är tungt och han är de äldre drängarnas hackkyckling. En dag kommer en fin herre i en vacker vagn och ber att få tala med Adam. Han berättar att Adam är hans hittills okända sonson och ber Adam att komma och bo med honom på hans gods.

Nu vänds Adams liv över ända. Men till det bättre så klart. Plötsligt har han egen bankbok, ett arv att vänta och, inte minst, ett sommarhus som hans pappa som är död lämnat åt honom. En plan börjar ta form i Adam. Han ska försöka hjälpa andra barn som har det som han haft det, han ska skapa ett hem för de som har det svårast.

Camilla Lagerqvist har skrivit många böcker i historisk miljö sedan hon kom ut med Cirkusflickan 2010. Då var det ganska ovanligt med barnböcker i historisk miljö, den genren har vuxit sig större nu. Men Lagerqvist är fortfarande en av de bästa. Researchen är noggrann och detaljerna fina. Karaktärerna är engagerande och trovärdiga. I vissa av hennes böcker finns också ett stråk av något magiskt invävt, men inte i denna. Andra delen i serien ”Hemmet för bortrövade barn” heter Pojke 265 och kom ut tidigare i vår.

Boken är ganska tunn, men innehållsmässigt passar den femman till åttan. Perfekt och mycket spännande sommarläsning och plus för att tvåan redan är ute så att man inte behöver vänta på den.

De utvalda

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Roger Dackegård, Lova Eriksson
Illustrationer: Mattias Andersson
Bonnier Carlsen 2022
uHci
81 sidor

”Mars tur och retur” är en ny tecknad serie som kombinerar fantasi och fakta om rymden och rymdfärder. I första boken möter vi Svea och Sydney som är elever på Rymdakademin och förbereds för en resa till Mars i syfte att kolonialisera planeten. De och de andra eleverna på skolan har tränat, pluggat och övat för att bli en av de fyra som blir utvalda till nästa resa. Sydney och Svea vill helst bli utvalda bägge, att få ge sig ut på rymdäventyret tillsammans.

Med stämningsfulla bilder, i textrutor och pratbubblor, förs berättelsen framåt i rask takt. Varje kapitel inleds med en sida med en lite svårare faktatext om exempelvis astronauter och tyngdlöshet.

Passar både låg- och mellanstadiet beroende på elevernas läsfärdighet.

Nattkorpen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Johan Rundberg
Natur & Kultur 2021
Hcg
184 sidor

Det börjar med ett spädbarn som lämnas bort att tas hand om av andra. Men det är egentligen inte det som får mig att tänka på Philip Pullmans nya trilogi ”Boken om stoft” när jag läser Johan Rundbergs första bok i serien ”Månvind och Hoff”. Det är istället det helhetsgrepp om berättelsens universum som gör att man som läsare känner sig helt trygg i berättarens händer.

Kanske är det också i viss mån Mika. En huvudperson som lever lite utanför samhället, en flicka som blivit kvar på barnhuset på Drottninggatan och som nu jobbar där. En flicka som är klok och snabbtänkt, som lärt sig att lägga märke till detaljer för att överleva i en värld där hon är villebråd för vem som helst.

Barnet som lämnas är den gåta som man tror att man ska få svar på i den här berättelsen, men istället leder inlämnandet av bebisen till helt andra spår. Mika får kontakt med polisen Waldemar Hoff, som inser att han har nytta av Mikas förmåga att lägga märke till detaljer och dra slutledningar. De två blir ett osannolikt par som löser kriminalfall i ett historiskt, vintrigt Stockholm.

Förutom det osannolika i att en polis skulle slå sig ihop med en barnhusunge är de historiska detaljerna fint återgivna. Nöden, hungern, våldet är ständigt närvarande i Mikas Stockholm. Förutom spädbarnet som inleder berättelsen läggs andra trådar ut som borgar för fler spännande berättelser om Månvind och Hoff.

Passar mellanstadiet, ypperlig som högläsning.

Lindormars land

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Frida Nilssonlindormars-land
Natur & Kultur 2020
Hcf
416

Lindormars land är den tredje boken Frida Nilsson skriver i vad som skulle kunna ses som en svit av romaner om barn som tvingas ut på äventyr för att föra en svår kamp i sällsamma land. Den första, Ishavspirater kom 2015, den andra, Det tunna svärdet 2017. Medan Ishavspirater var en helt fascinerande läsupplevelse var Det tunna svärdet något av en mellanbok. Men nu är Nilsson tillbaka på banan med ett riktigt läsäventyr.

Samuel och hans lillebror Mortimer är fosterbarn hos den elaka tant Tyra. Där får de slita från morgon till kväll med att putsa nysilver. Ingen tid finns över till lek och maten är knapp, kärleken obefintlig. När en talande råtta plötsligt dyker upp och erbjuder bröderna att följa med honom ner i ett hål  marken för att bli barn åt den goda drottning Indra tvekar först Samuel. Men då Tyra bär hand på Mortimer flyr bröderna och beger sig till Lindormars land.

Till en början är livet i slottet fantastiskt. Husjungfrun är en liten tokig räv som dammar av bröderna med dammvippa och skurar dem med rotborste. De får sova i mjuka våningssängar i sidenpyjamas, det finns gott om mat även om den är lite konstig och de har hur mycket leksaker som helst. Men så småningom smyger sig en skevhet in i tillvaron. Är det inte så att Indra tycker mer om Mortimer och knappt ser Samuel?  Och vad är det för hemlighet den skräckinjagande skogvaktaren vill visa bröderna i skogen?

När Frida Nilson är som bäst, och det är hon här, har hon den där särskilda kvaliteten som skapar magi för läsaren. Den där närmast Astrid-Lindgrenska kvaliteten som ger oss böcker med berättarkraft utöver det vanliga. Likt till exempel Karin Erlandssons Pärlfiskaren har de den där både högstämda och lite svårmodiga poetiska stämningen som griper tag i hela läsare och suger in oss i berättelsen.

Det är en omfångsrik bok och för Hcf-ålderna kan den bara fungera som högläsning. Men jag tror att den fungerar bra för Hcg-spannet också för de som gillar äventyr och fantasy, till exempel för de som gillar Legenden om Ögonstenen.

Grön zon

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Magnus Nordingron-zon
Illustratör: Lars Gabel
Berghs 2020
uHc

I Grön zon fortsätter science fiction-äventyret som började med Röd zon (Berghs 2020). Vi återfinner Joel, Zahra och Hugo där vi lämnade dem, i den underjordiska organisationen Följarnas gömställe i Gamla stan. Men Joel som är van att klara sig själv har svårt att lita på Magda och de andra Följarna, han ger sig snart av för att återvända hem, til den röda zonen. När Zahra upptäcker att han är borta vill hon leta efter honom. men gamla stan är full av ”svalor”, spiondrönare laddade med giftpilar, AI-väktare och Domarens lojala medborgare. Snart är en jakt på liv och död igång.

Jag tycker kanske att denna boken tappar lite i spänning gentemot den första. Barnen ger sig hela tiden av, blir infångade eller avbrutna eller räddade. På ett sätt realistiskt, att de som barn inte klarar sig själva i den här extremt fientliga miljön, men de framstår samtidigt som lite klantiga. Det är också något mer spretigt med tre berättare istället för två (Hugo kom inte in som berättare förrän precis i slutet av den förra boken). Sen kan jag inte låta bli att bli störd av de oändliga konversationer de hela tiden har mitt under jakter eller när fienden närmar sig i sporrsträck. Håll käften och spring nu, vill jag ropa. Men det är ju å andra sidan ett tecken på att jag blir engagerad.

Kan läsas från fyran och uppåt och passar bra som lättläst på högstadiet.

Blixtbarn

klaraonnerfalt1 kommentar

David Renklintblixtbarn
B. Wahlströms 2020
Hcg
280 sidor

David Renklint har tidigare skrivit skräck för vuxna och Blixtbarn är hans barnboksdebut. Den handlar om Eli som vaknat upp efter att hela hennes hus brunnit ner som följd av ett blixtnedslag. Bägge föräldrarna dog i branden  men själv har hon blivit räddad till livet med en förkolnad armstump och brännskador i ansiktet. Nu blir hon inlämnad på stadens barnhem, komplett med überelak, sadistisk föreståndare, grymma barn, svält och hårt arbete. Hon väntar och längtar efter moster Glispa, äventyraren, ska komma tillbaka och rädda henne. Samtidigt hopar sig marorna, en samling zombielika spöken, kring byn och fler och fler flyr norrut för att söka skydd.

Det är en habil äventyrsfantasy för den lite mer vana läsaren som Renklint har skrivit ihop. Den innehåller klassiska ingredienser som ett utvalt (föräldralöst) barn, en farofylld resa, kampen mellan ont och gott och glömda myter och legender. Men den har liksom inget extra, inget av den skimrande magi som finns i till exempel Karin Erlandssons Pärlfiskarserie eller för den delen (eftersom de arktiska miljöerna uppmuntrar till jämförelsen) Pullmans Den mörka materian.

Berättelsen slutar innan äventyret är klart, så uppföljare borde vara att vänta. Passar duktiga läsare på mellanstadiet.

Pärlfiskaren

klaraonnerfalt1 kommentar

Karin Erlandssonparlfiskaren_
Bonnier Carlsen, Schildts & Söderströms 2017
Hcg
248 sidor

Miranda är den bästa pärlfiskaren. Varje dag är det hon som plockar upp flest av de åtråvärda pärlorna som säljs till uppköpare som tar dem vidare till drottningens stad. Trots att hon förlorat en arm till en haj under dykning är hon aldrig rädd och tvekar aldrig om att fortsätta dyka. Men det som hon innerst inne vill ha är inte de vanliga pärlorna. Det är ögonstenen, den allra mest berömda och sägenomspunna av pärlor. Nu har drottningen precis gått ut med ett nytt påbud om att den som hittar ögonstenen kommer att få en stor belöning. Miranda vet att det måste bli hon, för hon är den bästa.

Men så dyker Marko som kör båten åt henne upp med Syrsa, en flicka med mycket prat och skratt i sig, som passar illa i Mirandas karga tillvaro. Men Syrsa har oanade talanger. Dessutom är hon precis som Miranda övergiven, hennes föräldrar har också försvunnit i letandet efter ögonstenen. Syrsa följer med Miranda när hon ger sig av för att leta efter ögonstenen. Och hack i häl har de Iberis med det bländande vita håret och de ondskefulla ögonen.

Pärlfiskaren är den första boken i Legenden om ögonstenen. Andra boken, Fågeltämjaren kom ut i januari och tredje, Bergsklättraren, kommer i juni. Det ska bli fyra böcker allt som allt.

Det är böcker med en sällsynt suggestiv berättarkraft. Språket är både kargt, för att passa Mirandas bistra sinne, och poetiskt, för att kunna skildra de sällsamheter berättelsen bjuder på. Det vilar en ödesmättad, lite svårmodig stämning över historien som får mig att associera till Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio. Jag gläds också av det ovanliga med en vuxen kvinna som huvudperson i en barnbok. Förutom en eller annan tant eller gumma i bilderboksvärlden tillhör det ju inte vanligheterna.

De här böckerna passar goda läsare på mellanstadiet, men kan också passa på högstadiet. Allra bäst tror jag att de gör sig som högläsning, varför inte som ett härligt gemensamt läsäventyr till sommaren som kan passa hela familjen.

Röd zon

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Magnus Nordinrod-zon
Illustratör: Lars Gabel
Berghs 2020
uHc
119 sidor

Så spännande det blir när Varelserna-duon Nordin och Gabel återigen slår sina påsar ihop för att skriva dystopi. Och hur rätt i tiden landar den inte, mitt i pågående pandemi! Precis som Familjen av Cecilia Lidbeck som jag skrev om för ett tag sedan är detta en bok som plötsligt fått en helt ny och skrämmande aktualitet.

Jag tror att böcker om pandemier kan fungera på två sätt nu. Dels som ett sätt att förstå samtiden, men också som ett sätt att relativisera eländet. Och med Röd zon blir det som i det senare fallet, för så illa som Joel har vi det trots allt inte. Han är ensam överlevande kvar i den karantänzon som kallas Zon B och som består av Vasastan och Norrmalm. För allt han vet kan han vara den enda överlevande i hela Stockholm eller i hela världen och i snart ett år har han klarat sig själv på de övergivna affärernas varulager och den oändliga boksamlingen i stadsbiblioteket på Sveavägen.

Men en dag förändras allt. En röd ballong svävar överbarriären från Zon B, Östermalm och Gärdet. Det finns någon mer som lever.

Särskilt spännande är boken att läsa för mig eftersom den utspelar sig i mina nya hemkvarter. Joel bor i ett ”studenthotell”, jag föreställer mig att det är Generator i närheten av stationen där jag själv bott. Han hänger Vanadislunden som ligger ett stenkast från min arbetsplats Matteusskolan. Han bunkrar Stephen King-böcker i ”Vasa bookstore” som inte finns än, men i framtiden.

Jag tror dock inte att man behöver bo i Stockholm för att roas av denna nya serie där Röd zon är första delen. Allt talar för att den kommer att bli minst lika populär som föregångaren Varelserna, som älskades av läsare långt utanför skådeplatsen Gotland. Den är, åtminstone denna första bok, betydligt mindre splatterblodig än Varelserna. Precis som Varelserna är den nya serien tonårsklassad men jag tror att den kan läsas från fyran och uppåt. Den kommer också att vara ett fint tillskott som lättläst på högstadiet.