Vi skulle varit lejon

Line Baugstövi-skulle-varit-lejon
Hcg
Opal 2020
139 sidor

När Leona börjar i klassen hoppas Malin i smyg på att de ska kunna bli kompisar. Hon går i sjuan och har hamnat lite utanför sedan hennes bästis Emma kommit lite före i utvecklingen. Nu försöker Emma hänga med de populäraste i klassen och säger att Malin är barnslig. Och att hon ser ut som en kille.

Leona verkar nästan ännu blygare än Malin. Tyst och försiktig. Och efter gympan klär hon om i någons slags hemsytt tält, ett lakan med en dragsko kring halsen som hon kan dölja sig i.

Men Malin bryr sig inte så mycket om det, eller om att hon upptäcker att Leona ljugit om varför de var tvungna att flytta från Nordnorge där hon bodde innan. Hon är mest glad att Leona faktiskt verkar vilja vara hennes vän och de har det roligt ihop.

Tjejerna i klassen klarar dock inte av någon som beter sig så annorlunda. En dag efter gympan åker skynket av med våld och det blir tydligt vad det är Leona döljer. Katastrofen är ett faktum och medan Leona flyr står Malin där handfallen. Istället för att försvara Leona går hon med de andra tjejerna och säger att hon vet att Leona ljuger.

Malin är nämligen inget lejon, inte hon och inte Leona heller. Men det borde de varit. Alla som är lite eller mycket annorlunda behöver lejonmod för att överleva i högstadiet.

Jag tyckte mycket om den här berättelsen som är rakt och konkret berättad om livet i sjunde klass. Om det där som på avstånd kan verka så enkelt men som när man är mitt uppe i det är en balansgång och ibland ett helvete. Den är förhållandevis lättläst och jag tror att den skulle kunna passa från femman till sjuan. Men omslaget. Vad är det för omslag? Hur ska jag få någon att låna den här boken?

Pärlfiskaren

Karin Erlandssonparlfiskaren_
Bonnier Carlsen, Schildts & Söderströms 2017
Hcg
248 sidor

Miranda är den bästa pärlfiskaren. Varje dag är det hon som plockar upp flest av de åtråvärda pärlorna som säljs till uppköpare som tar dem vidare till drottningens stad. Trots att hon förlorat en arm till en haj under dykning är hon aldrig rädd och tvekar aldrig om att fortsätta dyka. Men det som hon innerst inne vill ha är inte de vanliga pärlorna. Det är ögonstenen, den allra mest berömda och sägenomspunna av pärlor. Nu har drottningen precis gått ut med ett nytt påbud om att den som hittar ögonstenen kommer att få en stor belöning. Miranda vet att det måste bli hon, för hon är den bästa.

Men så dyker Marko som kör båten åt henne upp med Syrsa, en flicka med mycket prat och skratt i sig, som passar illa i Mirandas karga tillvaro. Men Syrsa har oanade talanger. Dessutom är hon precis som Miranda övergiven, hennes föräldrar har också försvunnit i letandet efter ögonstenen. Syrsa följer med Miranda när hon ger sig av för att leta efter ögonstenen. Och hack i häl har de Iberis med det bländande vita håret och de ondskefulla ögonen.

Pärlfiskaren är den första boken i Legenden om ögonstenen. Andra boken, Fågeltämjaren kom ut i januari och tredje, Bergsklättraren, kommer i juni. Det ska bli fyra böcker allt som allt.

Det är böcker med en sällsynt suggestiv berättarkraft. Språket är både kargt, för att passa Mirandas bistra sinne, och poetiskt, för att kunna skildra de sällsamheter berättelsen bjuder på. Det vilar en ödesmättad, lite svårmodig stämning över historien som får mig att associera till Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio. Jag gläds också av det ovanliga med en vuxen kvinna som huvudperson i en barnbok. Förutom en eller annan tant eller gumma i bilderboksvärlden tillhör det ju inte vanligheterna.

De här böckerna passar goda läsare på mellanstadiet, men kan också passa på högstadiet. Allra bäst tror jag att de gör sig som högläsning, varför inte som ett härligt gemensamt läsäventyr till sommaren som kan passa hela familjen.

Månen, varelsen och jag

Ylva Karlssonmanen-varelsen-och-jag
Illustratör: Sofia Falkenhem
Rabén & Sjögren 2020
Hcf
195 sidor

Månne vill ha sin egen You Tube-kanal men får inte för mamma och pappa. I väntan på att få sin kanal filmar hen sin vardag och berättar om sitt liv. För det är just det Månne vill ha kanalen till: att en gång för alla få berätta hur det är att vara varken pojke eller flicka, att vara hen, en ”ibbis”. Det är nämligen tröttande att börja varje nytt möte med att sätta ner foten och bestämt tala om vem man är. Och ännu jobbigare är det med folk som ifrågasätter. De stora barnen på skolgården som hela tiden frågar om hen har snopp eller snippa. Eller de äldre släktingarna som tycker att det är dags att skärpa sig.

I börja av boken är Månne ett spralligt, glatt och otvunget barn. Hen har sina stöttande föräldrar, många vänner och Månen som vakar över hen. Dessutom har Månne en fantasivärld som är bara hens egen där hen kan gå in och bara vara. Vara helt sig själv, utan att någon frågar. Men vart efter handlingen framskrider mals Månnes goda humör ner av en exkluderande omvärld tills hen hamnar i vad som närmast kan liknas vid en depression.

Det är ett ganska ungt ämne Ylva Karlsson har gett sig på att skildra, men hon gör det med lätt hand och helt ur barnet Månnes perspektiv. Enligt RFSL är ickebinära transpersoner den grupp som mår sämst inom gruppen transpersoner, där den psykiska ohälsan är betydligt större än i övriga befolkningen. När man läser om Månne, ett litet barn som får ta väldigt stora strider, är det lätt att förstå. En så fin och mysig sak som ett luciatåg kan lämna hen utanför, ensam och ledsen.

För att illustrera Månnes oförmåga att helt och fullt älska sig själv dyker ”varelsen” upp. Ett litet äckligt kladdigt väsen skapat ur förtvivlan över att inte få vara den man är.

Det finns såklart en väg ur förtvivlan och ett lyckligt slut i den här berättelsen som är skriven för lågstadiet. Månne försonas med varlsen och får sin kanal. På vägen får vi oss en påminnelse om hur alla vi tillsammans kan bredda vägen och förenkla livet lite för alla som inte är prick inom normen med hjälp av ett inkluderande språkbruk och att i förväg tänka igenom situationer där vi slentrianmässigt delar upp i kön.

En stark nolla

Sara Lövestamen-stark-nolla
Gilla böcker 2020
uHc
268 sidor.

Texas skapar en fejkprofil på Insta för att kunna skriva med André i klassen som han är kär i. Först känns det som en jättebra idé. Det är hans enda chans att lära känna André som uppenbarligen är straight och dessutom tillhör den coola klicken i klassen som aldrig ens märker att Texas existerar.

André är förvånansvärt lätt att få på kroken. Snart delar de båda med sig till varandra av förtroenden som de inte har gett någon annan förut. Och sen vill André träffas. Det är då Texas kommer på den briljanta idén att kontakta tjejen han snott profilbilden av, Hilma, för att be henne dejta André i hans ställe.

Sara Lövestam har skrivit ett förväxlingsdrama för den digitala eran. En roman med lika delar högstadieångest och värme. Hon har dessutom lyckat med det där konststycket som jag skrivit om ofta förut,  att skapa karaktärer som man gärna vill hänga med. Texas är både sammansatt och sympatisk och det är Naomi, som kommer in i handlingen så småningom också.

En stark nolla är en komma-ut-roman, men också en fin samtidsskildring med en mycket bra tonträff. Jag tror att den passar från sexan till nian och jag önskar den många läsare.

Ses vi på måndag?

Johanna Lindbäckvi-ses-pa-mandag
Nypon förlag 2020
uHc
93 sidor

Det som börjar som en väldigt pinsam situation utvecklar sig till ett spännande möte. Joels mamma har glömt föra över pengar när han ska handla till fredagsmyset med lillsyrran. Precis då dyken Elias från årskursen över upp och erbjuder sig att betala. Elias som Joel har lite span på, men som tyvärr har pojkvän.

Det är upptakten till Johanna Lindbäcks lättlästdebut. Det är en stillsam vardagsberättelse med lagom mycket feelgood och kärlekspirr. Den utspelar sig under ett höstlov (läslov heter det ju egentligen men men) och titeln syftar till Joels förhoppning att träffa Elias i skolan måndagen efter lovet.

Språket flyter fint och naturligt. Passar högstadiet och gymnasiet.

När prinsessor går på äventyr

Per Gustavssonnar-prinsessor-gar-pa-aventyr
Lilla Piratförlaget 2020
Bilderbok

Prinsessor över hela världen, unite! När Per Gustavssons älskade prinsessa kommer tillbaka efter fem år, gör hon det i en berättelse om ett gäng prinsessor som ger sig ut på äventyr. Eller, gör de det egentligen? För inget särskilt farligt händer, trots att den motsträvige och småsure berättaren ständigt försöker måla fan på väggen. Istället löser de multikompetenta prinsessorna de problem som uppstår, tar sig förbi alla hinder och kommer lyckligt fram till målet. Inte mycket till dramatisk konflikt, men så går det till när prinsessor går på äventyr.

Gustavssons prinsessor har olika hudfärg, hårkvalitet, kroppsform och klädpreferenser. Det som förenar dem är att de är snälla, uppfinningsrika och samarbetsbenägna. Även om det lurar några mörka monster i bakgrunden och det dyker upp skyltar med text som DRAKEN = DÖDEN, så är det är en rar berättelse. Och snygg, som alltid när det gäller Per Gustasson. Den passar i förskolan och på lågstadiet och, som vanligt, alla oss som gillar bilderbokskonst.

Min bror heter Jessica

John Boynemin-bror-heter-jessica
B. Wahlströms 2020
uHce
205 sidor

Vad händer i ett syskon där ett äldre syskon byter kön inför ens ögon?

Sam har en fyra år äldre storebror som heter Jason och som är hans stora idol. Han är snäll, snygg, bra på fotboll, duktig i skolan och populär. Dessutom är Sams och Jasons föräldrar extremt karriärdrivna och ganska gräsliga, så bröderna är i mycket hänvisade åt varandra och Jason har tagit hand om Sam en hel del. Därför blir det obegripligt för Sam när Jason berättar att han inte längre vill vara hans storebror, eftersom han – och nu byter vi till hon- helt enkelt inte längre kan vara en pojke och tror att hon aldrig har varit det. Istället är hon Sams storasyster och tar så småningom namnet Jessica.

Mitt i den här processen är föräldrarna helt upptagna av mammans politiska karriär och de uppför sig som att det Jessica sysslar med är trams som hon ska sluta med. De tar men henne till en psykolog för att få henne att ta sitt förnuft till fånga. Psykologen, tvärt om vad föräldrarna hade tänkt sig, stöttar Jessica. Men för Sam finns ingenting att hålla sig i. Han upplever det som att hans bror försvinner. I skolan, där han redan tidigare inte hade det lätt, hamnar han i kläm i den rådande machokultren och han blir retad och hånad för sin syster utan att någon lärare ingriper. Den enda han hade kunnat prata med är Jessica, en person som han inte upplever att han känner längre. Han håller in i det längsta fast vid ”min bror Jason” och är rädd, ensam och ledsen, vilket får honom att uppträda som ett svin mot Jessica. Hon å sin sida tar sin tillflykt till en moster, som visar sig vara den trygga vuxna som finns till hands när föräldrarna totalt sviker.

Det är en fin och inkännande bok utifrån Sams perspektiv som John Boyne har skrivit. Jag har några invändningar. Den hårda skolmiljön där elever tillåts diskriminera varandra i lärarnas åsyn känner jag mig inte alls hemma i, men så skildrar den ju inte heller en svensk kontext. Och jag blir väldigt arg på de förfärliga föräldrarna, de är liksom så helt elaka-styvmoderna-aktigt taskiga mot sina barn att igenkänningen totalt uteblir. Dessutom har slutet i min mening en lite för plötslig vändning och blir för sockersött, med hänsyn till hur hemska föräldrarna varit innan. Slutligen ska man ha i åtanke att detta är Sams berättelse, den skildrar Jessicas resa ur ett utifrånperspektiv som är normsamhällets fördomsfulla perspektiv. Men med det sagt är detta ett fint tillskott i genren som kan passa i femman – åttan, gärna som gruppläsning eller högläsning.

Bröderna Tjej

Per Nilssonbroderna-tjej
Alfabeta 2020
uHc
125 sidor

Det här är berättelsen om hur unge Per, under jullovet i nian på 70-talet, råkar bli pianist, revisor och springsjas åt två maffiabröder på Rosengård i Malmö. Eller råkar och råkar, han tar sig an uppdraget med öppna ögon och han gillar det. Delvis för att han tjänar bra med pengar, men mest för att bröderna Tjej behandlar honom som en vuxen. De litar på honom och behöver hans tjänster. Men det är också en berättelse om kärlek (så klart, detta är Per Nilsson!), den där allra första riktiga, både ömtålig och stark.

Jag sträckläste den här boken som inte kan etiketteras på något bättre sätt än ”mustig skröna” även om jag vet att det låter klyschigt. Det är en rövarhistoria kryddad med svordomar, olagliga substanser och färgstarka karaktärer och personligen tycker jag att det är befriande otidsenligt och riktigt riktigt bra. Den kan fungera utmärkt som högläsning i sexan-sjuan, eller för egen läsning på högstadiet.