Världens värsta vecka – Måndag

Eva Amores
Illustrationer: Matt Cosgrove
B. Wahlströms 2025
Hcf
187 sidor

I Världens värsta vecka – Måndag möter vi Justin Chase under en enda katastrofal dag i hans liv. Kapitlen – även om vi kanske inte kan prata om regelrätta kapitel – är tidsangivelser, och börjar med 05.00 då Justin väcks av sin mamma för att levereras till sitt nya hem hos pappan medan mamman åker på bröllopsresa med sin nya man. Några timmar senare ska Justin också börja en ny skola, så det är mycket nytt för Justin den här dagen.

När dagen avslutas 23.59 har vi fått vara med om ett äventyr som innefattar pinsamma förväxlingar, ett par virkade badbyxor, en rejäl dos toahumor (inklusive kräkhumor), en översittande mobbare, oförstående vuxna och en katt som kanske blivit kidnappad av aliens.

Boken är genomillustrerad à la ”Dagbok för alla mina fans” med ett handtextliknande typsnitt. Det är inte helt lättläst med pilar, inpass, bubblor och listor. Men för den som uppskattar den här typen av humor, och som har lite vana av att läsa tecknade serier, kommer den att locka till läsning.

Världens värsta vecka – Måndag är den första boken i serien om ”Världens värsta vecka”, del två kommer nästa år. För den som vill köpa böcker på engelska finns redan hela serien att tillgå. Passar på lågstadiet och en bit upp på mellanstadiet.

Keedie

Elle McNicoll
Lilla Pirat 2025
Hcg
195 sidor

Keedie är en preequell till Som en gnista som kom ut på svenska förra året. Här får vi möta Addies ena storasyster Keedie som redan i första scenen är på krigsstigen mot ett gäng översittare. Uppflugen i ett träd skjuter hon på dem med ett stort vattengevär, som hämnd för att de mobbat hennes bästis Bonnie. Keedie, som börjat läsa på universitet i Som en gnista, och hennes tvillingsyster Nina är tretton i den här boken. Den där besvärliga åldern, skildrad i så många mellanåldesböcker, då gränslinjer mellan barndom och tonår ska dras, och vägen in i vuxenlivet börjar stakas ut. Tvillingarna, som tidigare varit sammansvetsade i lek, har börjat glida isär. Nina väljer andra vänner, vänner som inte är snälla mot Keedie. Men Keedie, som har autism precis som lillasyster Addie ska visa sig ha, är en krigare. Hon kämpar emot. Hon beskriver det som att hon styr en båt över ett stormigt hav, hon tänker inte tappa rodret.

I den här boken får vi följa ett barn som är högljutt och annorlunda. Besvärligt, tycker nog många vuxna. Men det finns också flera bra vuxna på skolan, som skjuter in en stötta här och där, så Keedie behöver inte kämpa alldeles ensam.

Trots att den här boken utspelar sig innan Som en gnista, är det bättre att läsa den efter. Det är så den är skriven, och vissa av de upplevelser och känslor som Keedie och Addie har skildras på ett mer lättförståeligt vis i Som en gnista, så det är ett stöd att ha läst den innan. Den är Hcg-klassad, men inte helt lätt att läsa på grund av att det kräver lite att hänga med i Keedies tankevärld. Jag skulle rekommendera den för duktiga läsare i femman med framförallt för sexan-sjuan.

Återigen blir man sorgsen och arg när man läser hur vissa barn tilldelas diagnoser som sedan förklaras för dem som problem, som nedsättningar i deras funktion. Och visst, i det strömlinjeformade neuronormativa samhället, där förståelsen ibland är låg och toleransen för olikheter obefintlig, kan det vara det. Men egentligen är det bara ett annat sätt att fungera på. Inte fel eller sämre, bara annorlunda. Det är det Keedie slutligen slåss för att visa omvärlden: hon vill försöka vara en förebild för alla som bara vill våga vara sig själva.

Det röda hjärtat

Katarina von Bredow
Natur & Kultur 2025
Hcg
235 sidor

Det var ett tag sedan jag läste något av Katarina von Bredow, men oj vilket kärt återseende! Som mästarinna på relationer och kärlek håller hon en jämn toppform. Faktiskt vet jag få författare som kan skapa spänning med hjälp av vad som rör sig i en ung människas tankar och känslor som hon.

I den här berättelsen möter vi Hedvig, som i Den vita lögnen flyttar från småstad till storstad och navigerar sig in i kompisgänget i den nya klassen. Nu har hon en plats, och den är nära klassens drottning Molly. Det är på gott och ont. Hedvig gillar verkligen Molly, men vissa av hennes beteenden är svåra att sympatisera med, ändå måste Hedvig se mellan fingrarna med dem, för hon kan inte riskera Mollys vänskap.

Här handlar det om ett fenomen som jag sett allt mer bland unga omkring mig: att om en kompis varit tillsammans med eller varit kär i en person, är denna förbjudet område för all framtid. För ungar i en mellanstadieklass, där kärleken är en lek och ett prövande, och utbudet ganska begränsat, är detta en ganska svår regel att hålla sig till. Men nu har Molly bestämt att Elliot, som Hedvig tycker väldigt mycket om, är Molly-paxad, för de har varit tillsammans en kort tid och kanske vill Molly bli tillsammans med Elliot igen. Hedvig får låna honom, men bara som en kompis, och bara för att Molly litar så mycket på henne.

Ika, Hedvigs bästis från förr, dyker upp och beter sig konstigt just precis när Hedvig hade behövt en bästis och goda råd som bäst och Mollys föräldrar skiljer sig. Ja, det blir rörigt, mycket och stora känslor och fantastiskt härlig läsning från trean till sexan. Går fint att läsa fristående från första boken.

I gränslandet – fyra noveller om drömmar, mod & en flytt i hjärtat

Shahad Ali Mohamed
Katarina von Bredow
Mårten Melin
Johan Theorin
Novellix 2023
Noveller (Hcg)
17 +22+19+21 sidor

Novellix, förlaget som specialiserat sig på att ge ut små snyggt designade böcker med en novell per häfte, har nyligen släppt en box med fyra noveller för mellanstadiet. Tidigare har de gett ut korta berättelser av Astrid Lindgren, men bortsett från det är det första gången de riktar sig mot den här åldersgruppen. Alla omslagen går, liksom boxen, i pastelligt läckra färger. Och även om man i ett skolbibliotek kanske inte har nytta av själva boxen, är det betydligt billigare att köpa dem i box än en och en och då får man en trevlig samling på fyra berättelser av erfarna barnboksförfattare + en debutant. Och boxen kanske man kan använda till skyltning.

I Det här är mitt hem av debutanten Shahad Ali Mohamed möter vi en flicka som inte vill återvända till Sverige efter ett besök hon släkten i Bagdad. I Katarina von Bredows Olivia möter vi en flicka i en pinsam situation som räddas av den hon minst anar, en kärlekshistoria så klart, det är ju vad von Bredow är bäst på. I Fantasin av Måsten Melin är det självklart också kärlek, men blandat med lite magi i sann Melin-anda. I Johan Theorins bidrag, Kom och hjälp mig får vi också magiska inslag som hjälper en utsatt flicka i en jobbig skolsituation.

Det märks väl vem som är rutinerad författare och vem som prövar sina vingar. Ali Mohameds berättelse berör ett väldigt angeläget ämne, men stil- och språkmässigt når den inte hela vägen fram. Theorins bidrag är habilt författat och spännande, men skolsituationen som skrivs fram känns inte så verklighetsförankrad. Bäst gillar jag Melins och von Bredows bidrag där alla bitar finns på plats.

Passar mellanstadiet.

Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt

Emma Karinsdotter
Illustrationer: Marcus Gunnar Pettersson
Bonnier Carlsen 2023
153 sidor

Vad sägs om en pappa vars fingrar förvandlas till den smaskigaste varmkorv? Eller en actiondockas hår som växer som sjögräs och översvämmar hela källaren? Eller varför inte en farmor med väldigt god aptit på sina supersöta barnbarn, ”livets efterrätt”? Detta, och sex andra knasiga eller hårresande historier får vi möta i Karinsdotters och Petterssons novellsamling för låg- och mellanstadiet.

Det klagas mycket på nutida barnlitteraturutgivning emellanåt. Oftast, när en sådan våg kommer, får man som uthållig läsare och följare av utgivningen, intrycket att de som skriver om detta inte precis har koll på det som faktiskt kommer ut. Barnlitteraturen nu för tiden ska vara ängslig, mainstream, inte lika fantastisk och fantasifull som förr. Detta är så klart inte sant. Men vill man ha ett något i handen att dänga i huvudet på okunniga debattörer kan man utmärkt väl välja Ovetenskapliga studier : Nio bevis för saker som förmodligen aldrig har hänt.

Här finns nonsensabsurdismen i hela sin glans. Fåniga infall samsas med knäppa hämnddrömmar och sjuka fantasier. Humorn är både grotesk och helt fri, det blir ärligt talat ganska äckligt emellanåt.

Boken är inte så mycket illustrerad som samskapad av författare och illustratör. Ibland leder texten bilderna, ibland bilderna orden. På vissa sidor dansar texten omkring i takt med bilden och på några uppslag integreras Petterssons teckningar i textraderna. Mellan varje novell finns en illustration över ett helt uppslag som skickar oss vidare mellan tankeuniversumen. Och tapeterna i svart med gnetiga spretiga vita anteckningar är en hel liten värld att upptäcka i sig.

Silvermannen

Sara Mauritzon
Bonnier Carlsen 2022
Hcg
259 sidor

Lillo är ett barn som bor i ett hus som då och då blir argt och slänger ut honom. Man kan få känslan av att Lillo är ganska ensam, men Jessie finns, den trogna lilla hunden som följer och tröstar Lillo. Och Lillo har Ivan, sin bästis i klassen. Sen dyker en ny granne upp, Tor. Han är jättestor, och fastän han blir läskigt arg i bland är han jättesnäll, kan släcka eldsvådor och köra motorcykel väldigt fort. Tor dyker upp strax efter att grodorna invaderat Hejdafors där Lillo bor. Det är väl ungefär så det här äventyret börjar.

Sara Mauritzon är skolbibliotekarie från Lund precis som jag och detta är hennes debutbok. Det är en fantasyäventyrsberättlse med den nordiska mytologin som bas. Men där till exempel Rick Riordan och nyligen Gustav Tegby tar sig an genren med ett gott mått av skojfrisk humor, vilar här istället ett allvar och ett Astrid Lindgrenskt vemod över berättelsen.

Lillos mamma är försvunnen. Ibland går Lillo in i klädkammaren för att titta på hennes kvarlämnade saker för att trösta sig. En dag hittas ett skrin och en bok gömda bakom en golvlist. Kanske kan de vara ledtrådar till mamman? Men det finns fler och mer närliggande mysterier att lösa: varifrån kommer grodorna som hoppar runt överallt i stan? Vem är egentligen den nya grannen, Tor? Vad är det för fel på Lillos hus? Och vad är det för skum silverskimrande man som stryker omkring i Hejdafors?

Sara Mauritzon fick Slangbellan för bästa barnboksdebut för Silvermannen, vilket känns mycket välförtjänt. Detta är den första boken av annonserade tre och Lillos öden om äventyr. Den andra, Flickan från underjorden kommer redan nu i vår. Passar utmärkt som högläsning från trean eller för egen läsning för goda läsare i samma ålder och uppåt.

Det gula ljuset

Augustin Erba
Rabén & Sjögren 2023
Hcg
235 sidor

Det är alltid en utmaning att läsa en bok med en fundamentalt osympatisk huvudperson. Varför ska man ens bry sig om hur det går? Vilma i barnboksdebuterande Augustin Erbas mellanåldersbok är otrevlig, ignorant, bortskämd och lite korkad. Enda ursäkten jag kan komma på för allt detta är att det också är synd om henne. Hon har på grund av mammans jobb mot sin vilja blivit tvungen att flytta från Stockholm till Göteborg. Dessutom verkar hennes mamma vara minst lika korkad och otrevlig som Vilma själv, så hon har att brås på.

I Göteborg blir hon svårt mobbad av eleverna på den överklasskola som hennes mamma tvingar henne att gå på. Hemma på söööööder i Stockholm var hon minsann poppis och bäst på gymnastik och hennes kompisar därifrån heter parodiska saker som Annie-Li och Pärla, utan att jag kan förstå om det är ett ironiskt grepp eller ej av författaren.

I trädgården till huset på Hisingen som familjen flyttat in i finns ett förfallet växthus i vilket det händer mystiska grejer. Vilma hittar ett par magiska glasögon genom vilka hon ser ett gult ljus som markerar ingången till andra dimensioner. Sen dyker det upp en mystisk lärarvikarie som börjar tala om kvantfysik och en liten ödla som i alla andras ögon ser ut som en katt. Det råder således ingen brist på spännande inslag, men boken saknar den där tonträffen som jag söker i barn- och ungdomslitteratur och det märks tyvärr att den är skriven av någon som inte är van att skriva för barn.

Det gula ljuset är första delen i serien ”Den förlorade staden” och den avslutas med en finfin cliff hanger, så kanske kommer några att kasta sig över nästa del. Men jag blir inte en av dem.

De tar allt ifrån mig

Linda Jones
Bonnier Carlsen 2023
uHc
307 sidor

Jag älskar inledningsvis Linda Jones nya ungdomsbok. Den tar oss till en gudsförgäten håla någonstans i Norrlands inland. Där är allt utom affären och äldreboendet nedlagt. Jones skildrar effektivt, med precis formuleringar läget på orten. Norr om byn bor ”de som är lite för glada i spriten”, mitt i byn är husen övergivna och söder om bor ”de som försöker”. Till dem hör Frida och hennes mamma Jorun. Årets höjdpunkt är den årliga älgjakten. I år har Frida äntligen åldern inne och ska få vara med för första gången. Boken inleds med att hon och Jorun, som också är ledare för jaktlaget, skjutövar och Frida är riktigt bra.

Det är inget finlir här. Dialogen är rapp och grov, jargongen mellan Frida och hennes bästis Emmy är rå men hjärtlig. Allt rullar på som det brukar, för som Frida noterar: ”har det en gång blivit på ett viss sätt kommer det vara så för evigt, amen.”

Men inte i år, tydligen. För folk som Länsstyrelsen dyker upp. De har noterat något i skogen, en ovanlig art, de kallar den ”korsningen” och de ställer in älgjakten. Sen dyker det upp i en ny kille i klassen, Frej. Han bor norr på byn. Och dessutom blir det lite för mycket fylla och väldigt fel på en fest. Alla tre sakerna sätter samhället i gungning rejält.

Det är här jag inte riktigt älskar boken lika mycket. Jag tycker att det blir lite för många problem som ska redas ut på en gång. Den inställda älgjakten är, för den här byn, drama nog. Boken behöver inte utförsäkrade pappor och sexuella övergrepp också. Jag är inte heller helt förtjust i det fantastiska inslaget. (Korsningen är ett närmast mytologiskt djur, med vilket Frida för en särskild kontakt.) Jag hade föredragit en med realistisk anledning till inställd älgjakt. En ovanlig fågel, eller utrotningshotad mossa som Länsstyrelsen vill värna, det hade blivit mer effektivt i mina ögon.

Men med detta sagt är Linda Jones andra roman ändå en underbar glesbygdsskildring, väl värd att läsa för de mustiga karaktärsskildringarna och den underhållande dialogen.

Passar högstadiet och eventuellt etta på gymnasiet (Frida och Emmy går i nian).

Ingen kommer levande härifrån

Gustav Boman
Rabén & Sjögren 2021
Hcg

Aldo byter skola efter problem med mobbing på den förra skolan. Han hamnar på Bödelhögens Grundskola där allt redan från början verkar konstigt och obehagligt. Först är det lukten av dött och något som ser ut som blodspår från källarvåningen. Sen är det den igenbommade NO-salen. Sen är det en specialundervisningen i ”skelettrummet” med en lärare som säger att hon ”skulle kunna döda för en fast tjänst”. Och detta är bara första dagen. Men som om det inte skulle vara nog fortsätter berättelsen med att rektorn dyker upp utstyrd till någon slags get-djävul och att Aldos klass får snickra likkistor i barnstorlek i slöjden.

Aldo vill inte göra sin mamma besviken och hamna i trubbel igen, så han försöker gå med strömmen och göra så lite väsen av sig som möjligt. Men det är svårt att inte bli inblandad, i synnerhet när rektorn skickar hem honom till en elev som sägs vara död, eller kanske bara försvunnen i källarens otäcka mörker.

Den här boken bjuder på en del läskighet, men också på rätt mycket skruvad humor. Det blir liksom roligt när allt är så extra knäppt. Som att träslöjdsläraren kallas Trä-Hitler och tillverkar tortyrredskap tillsammans med sexorna. Eller när rektor säljer alla skolans datorer och försöker tjäna pengar på tyska turister. (och för all del också att skolan heter Bödelhögen – jag menar vad är det för namn på en skola..?!)

Som vuxen läsare anar man kritik mot sparbudgetar, marknadsföring via sociala medier och outbildad personal, men allt är gjort med ett så pass stort mått friskt humör att det blir både roligt och befriande.

Ingen kommer levande härifrån är Gustav Bomans romandebut och tänkt att bli den första boken i en serie. Författaren säger själv att han har skrivit boken med sin egen skolgång, som han upplevde som skrämmande och gåtfull, i bakhuvudet och att mycket i boken hänt på riktigt. Jag tycker att den passar från 9-13 och både för de som gillar läskiga böcker och för de som vill ha böcker med humor.

Jobbiga tjejer

Lisa Bjärbo, Johanna Lindbeck, Sara Ohlsson
Lilla piratförlaget 2021
uHc
327 sidor

Efter Fula tjejer kommer Jobbiga tjejer. För trots den feministiska framgången när tjejgruppen lyckades sätta dit personen bakom Insta-kontot Fula tjejer, så har Frejaskolan i Gnesta en lång väg kvar att gå när det gäller jämställdhet. Och kanske har något av det som händer i klassrum och korridorer sipprat vidare till de vuxna, för när vårterminen inleds annonseras det att skolan ska jobba med just jämställdhet som ett tema under terminen. Men projektet läggs snabbt på is eftersom all fokus på skolan riktas mot det som händer kvällen innan skolan ska börja, nämligen att hela idrottshallen brinner ner till grunden.

En lokal Facebookgrupp publicerar ett foto av Eleni när hon är ute med hunden och snart är rykten i svang: Det är Eleni som är pyromanen.

För Eleni, Yasmin och Freja finns bara en sak att göra. Nämligen att finna den skyldiga för att rentvå Eleni. Och om inte skolan kan genomföra ett jämställdhetsprojekt så får tjejerna i chattgruppen göra ett eget. De bestämmer sig för att göra en aktion och claima en toalett. Väldigt jobbigt beteende, tycker vissa på skolan.

Det här är precis som föregångaren underhållande, rappt och träffande. Och en fiffig sak med bägge de här böckerna är det inbyggda mysteriet som håller spänningen uppe hela vägen. Som läsare vill man ju veta. Vem var det? Man gissar och spekulerar tillsammans med Eleni, Jasmin och Tilde.

Passar femman-sexan och hela vägen upp till högstadiet.