När jag vågar

Elin Säfströmnar-jag-vagar
Nypon förlag 2020
Hcg
41 sidor

Det skrivs ju ofta från författares håll om att det är så mycket svårare att skriva lättläst är ”vanligt”. Från min sida av saken så tror jag att det stämmer eftersom det är mer sällan jag läser något lättläst som jag tycker är riktigt bra. Men det tyckte jag om Elin Säfströms lättlästdebut.

Säftröm har tidigare skrivit en fantasytrilogi som börjar med En väktares bekännelse (från 2016, som jag var så besviken på för att den, tvärt emot vad omslaget lät påskina, inte utspelade sig i Lund). Men det här är något helt annat. En finstämd berättelse om Danne som själv tycker att han är feg. Han vågar inte hoppa från den höga trampolinen, han vågar inte säga ifrån när Micke och Abdul retar honom för det, och framförallt, han vågar inte säga en pip när Katja som han gillar är i närheten. Än mindre titta på henne. Annat är det med hans bästis Emil. Han är både modig och skränig. Men så en dag dyker det upp en hemligt brev i Dannes skåp, som sätter hans mod på prov. Dessutom händer det lite andra saker som får honom att ifrågasätta vad mod är egentligen, och får honom själv att göra saker han innan inte hade vågat innan.

Den här boken kan användas som lättläst/snabbläst i från fyran och uppåt. Den går också fint att använda som novell för högläsning. Språket är enkelt utan avkall på kvaliteten.

Min bror heter Jessica

John Boynemin-bror-heter-jessica
B. Wahlströms 2020
uHce
205 sidor

Vad händer i ett syskon där ett äldre syskon byter kön inför ens ögon?

Sam har en fyra år äldre storebror som heter Jason och som är hans stora idol. Han är snäll, snygg, bra på fotboll, duktig i skolan och populär. Dessutom är Sams och Jasons föräldrar extremt karriärdrivna och ganska gräsliga, så bröderna är i mycket hänvisade åt varandra och Jason har tagit hand om Sam en hel del. Därför blir det obegripligt för Sam när Jason berättar att han inte längre vill vara hans storebror, eftersom han – och nu byter vi till hon- helt enkelt inte längre kan vara en pojke och tror att hon aldrig har varit det. Istället är hon Sams storasyster och tar så småningom namnet Jessica.

Mitt i den här processen är föräldrarna helt upptagna av mammans politiska karriär och de uppför sig som att det Jessica sysslar med är trams som hon ska sluta med. De tar men henne till en psykolog för att få henne att ta sitt förnuft till fånga. Psykologen, tvärt om vad föräldrarna hade tänkt sig, stöttar Jessica. Men för Sam finns ingenting att hålla sig i. Han upplever det som att hans bror försvinner. I skolan, där han redan tidigare inte hade det lätt, hamnar han i kläm i den rådande machokultren och han blir retad och hånad för sin syster utan att någon lärare ingriper. Den enda han hade kunnat prata med är Jessica, en person som han inte upplever att han känner längre. Han håller in i det längsta fast vid ”min bror Jason” och är rädd, ensam och ledsen, vilket får honom att uppträda som ett svin mot Jessica. Hon å sin sida tar sin tillflykt till en moster, som visar sig vara den trygga vuxna som finns till hands när föräldrarna totalt sviker.

Det är en fin och inkännande bok utifrån Sams perspektiv som John Boyne har skrivit. Jag har några invändningar. Den hårda skolmiljön där elever tillåts diskriminera varandra i lärarnas åsyn känner jag mig inte alls hemma i, men så skildrar den ju inte heller en svensk kontext. Och jag blir väldigt arg på de förfärliga föräldrarna, de är liksom så helt elaka-styvmoderna-aktigt taskiga mot sina barn att igenkänningen totalt uteblir. Dessutom har slutet i min mening en lite för plötslig vändning och blir för sockersött, med hänsyn till hur hemska föräldrarna varit innan. Slutligen ska man ha i åtanke att detta är Sams berättelse, den skildrar Jessicas resa ur ett utifrånperspektiv som är normsamhällets fördomsfulla perspektiv. Men med det sagt är detta ett fint tillskott i genren som kan passa i femman – åttan, gärna som gruppläsning eller högläsning.

Mörka krafter

Torsten Bengtssonmorka-krafter
Opal 2020
uHc
149 sidor

John hittar en naken gråtande kille på toaletten i omklädningsrummet efter gympan. Det visar sig vara Isak, en kille från en judisk familj. Han har bilvit hånad och trakasserad av två killar i sin klass. John hjälper honom att hitta sina kläder och får höra hur de äldre eleverna sa saker om gaskamrar till honom medan de släpade honom till duschrummet.

Utanför omklädningsrummet väntar Rita, tjejen John är kär i och kanske är tillsammans med. Hon får höra vad som hänt och bestämmer att de måste gå till rektorn. John vill helst inte bli inblandad, alla vet att de där killarna är farliga. Men Ritas mod och beslutsamhet går inte att säga emot.

Natten innan har det gamla hotellet, som används som flyktinganläggning, brunnit ner till grunden. En person saknas efter branden- Det är Saras, en tjej som går i Johns och Ritas klass, farfar. Mörka krafter är i rörelse i det lilla samhället.

Torsten Bengtsson har delvis baserat på verkliga händelser skapat en spännande berättelse om civilkurage, hot, mod och förälskelse. I den har han också flätat in en gammal mans ögonvittnesskildring från Auschwitz. Därigenom om skapar han en länk mellan dagens nazistiska och främlingsfientliga rörelser och de fasor som nazismen skapade under andra världskriget. Det är en ganska snabbläst roman som passar från sexan och uppåt.

Onåbar

Géponabar
Illustratör: Édit Chambon
Hegas2020
uHci
39 sidor

Sonja blir onåbar när hennes mobiltelefon blir beslagtagen av franskaläraren eftersom hon grejat med den på lektionen. Sonja älskar sin telefon, hon tror inte att hon skulle kunna leva utan den. Men eftersom hon inte vill berätta för sina föräldrar att hon fått den beslagtagen måste hon nu försöka.
Onåbar är första delen i serien Bobigny som utspelar sig i stadsdelen med samma namn i Paris. Det är en snyggt illustrerad grafisk roman som passar mellanstadiet. Jag tycker berättelsen är något förenklad och att Sonja lite väl lätt övergår från att vara lika mobilberoende som alla andra till att läsa böcker, cykla och skriva dikter istället, men å andra sidan det korta formatet kanske inte tillåter allt för mycket fördjupning.

Jordens största kalashatare

Ellen Greider jordens-storsta-kalashatare
Alfabeta 2020
Hcf
78 sidor

Freja är en person som gillar att vara ifred ibland. Inte så att hon inte har kompisar, hon har både Elsa som är hennes granne och Anton som hon är med på fritids sent på eftermiddagen när hans andra kompisar gått hem. Men hon har ingen bästis i klassen och ibland ställer det till problem. En annan sak som ställer till problem för henne är vuxna som inte förstår att hennes ensamhet oftast är självvald, man behöver inte vara ensam bara för att man är själv.

Berättelsen tar oss genom text och bild genom Frejas vardag, stöket på fritids, en skoutflykt som går fel och kalaset som Freja måste gå på fast hon inte vill, men som visar sig ha en fin överraskning i beredskap åt henne.

Till formatet är detta närmast en ovanligt lång bilderbok i liten storlek. Det gör den lite svår placerad. Den kan passa duktiga läsare på lågstadiet men är kanske bättre som högläsning i liten grupp så att alla kan se bilderna.

Det här är Ellen Greiders barnboksdebut. Att hon kommer från seriehållet märks i de fina illustrationerna som är båda rikliga och talande. Ibland varvas tankebubblor och pratbubblor in i texten.

Koppla ner

Keren Davidkoppla-ner
Argasso 2020
uHce
130 sidor

Esther är väl varken mer eller mindre beroende av sin mobiltelefon än andra i hennes omgivning. Enda skillnaden är kanske att hon har sin syster och sin pappa i USA och mobilen är en viktig länk för att kunna kommunicera med dem. När det dyker upp en lite  mystisk entreprenör på skolans morgonsamling och utmanar hela Esthers årskurs att klara sig utan sina telefoner i sex veckor antar hon utmaningen. Priset är 10 000 kronor och Esther behöver pengarna för att kunna åka och hälsa på systern och pappan i New York. Men att klara sig utan mobilen innebär så mycket mer än att inte kunna messa och ringa (faktum är att de får en enkel inbytesmobil för att kunna göra just det), det innebär att lämnas utanför hela det sociala spelet på skolan. Färre än väntat vågar vara med och avhoppen duggar tätt. Ska Esther uthärda? Och vad har entreprenören egentligen i kikaren?

Jag tycker att detta var en lättsam och inkännande berättelse om hur denna lilla manick, mobiltelefonen, blivit allt mer essentiell i våra liv. Den borde också kunna ge upphov till vidare diskussioner och reflektioner av ens eget beteende kring mobilen och sociala medier. Det är inte bara ungdomarnas mobilberoende som problematiseras i boken, utan även Esthers mammas ständiga uppkoppling. Och boken tar också upp de positiva sidorna med sociala medier: till exempel att på ett enkelt sätt kunna ha kontakt med en nära släkting i ett annat land. Argasso skriver lättlästa böcker och den här passar från årskurs 5  eller 6 upp till nian.