Hon vet allt om oss

Kajsa Gordanhon-vet-allt-om-oss
Rabén & Sjögren 2020
Hcg
236 sidor

Corinne byter skola för att för börja på nytt, från scratch. Slippa vara den vars mamma är död, den alla tycker synd om, den som det tystnar omkring när hon går in i ett rum. Men för att det ska fungera kan hon inte avslöja för mycket om sig själv. Inte berätta varför hon flyttade. Eller att hon bor själv med sin pappa. Vilket är det bästa sättet att inte berätta om sig själv? Jo, det är att låta andra berätta om sig.

När Corinne och hennes nya klasskamrater hittar skolkuratorns rum i en del av skolan som är stängd för renovering öppnas en dörr till en ny möjlighet. Corinne tar plats i kuratorns stol och undrar vem som vill börja. Och det visar sig att alla hennes nya vänner på olika sätt har behov av att prata av sig. Till en början går det visserligen lite trögt, men det är som att barnen vänjer sig vid rollerna. Corinne använder sig, medvetet eller omedvetet, av psykologlingo som hon snappat upp från sin psykologpappa, typ: ”Hur tänker du då?”, ”Varför tror du att hon gjorde de så?”, ”Berättade du för henne att du kände så?”. Själv är Corinne skyddad bakom rollen. Skyddad, men ensam.

Det krävs ganska mycket koncentration att hålla de olika personernas berättelser isär och förstå hur de hänger ihop. Det försvåras också av att berättarperspektivet skiftar och dessutom är alla i olika mån opålitliga berättare. De berättar inte alltid sanningen. Alla fem ungdomarna har sina överfulla ryggsäckar att släpa på, sina problem att tampas med, förutom de inbördes relationerna som också leder till en del problem.

Jag tänker mycket på Lin Hallbergs Kompisboken från 2002, som för övrigt kommer i en lätt moderniserad nyutgåva till sommaren, när jag läser. Skillnaden är att Corinne, även om hon studerar sina klasskompisar precis som Klara gör, trots allt är en i gänget. Hon agerar inte osynlig. Hon synliggör kanske inte hierarkier och maktspel på samma sätt som Klara i Kompisboken, men hon blir en katalysator på samma sätt som hon. Det blir både spännande och berörande.

Passar nog övre delen av Hcg-spannet, kanske femman – sjuan, bäst.

Röd zon

Magnus Nordinrod-zon
Illustratör: Lars Gabel
Berghs 2020
uHc
119 sidor

Så spännande det blir när Varelserna-duon Nordin och Gabel återigen slår sina påsar ihop för att skriva dystopi. Och hur rätt i tiden landar den inte, mitt i pågående pandemi! Precis som Familjen av Cecilia Lidbeck som jag skrev om för ett tag sedan är detta en bok som plötsligt fått en helt ny och skrämmande aktualitet.

Jag tror att böcker om pandemier kan fungera på två sätt nu. Dels som ett sätt att förstå samtiden, men också som ett sätt att relativisera eländet. Och med Röd zon blir det som i det senare fallet, för så illa som Joel har vi det trots allt inte. Han är ensam överlevande kvar i den karantänzon som kallas Zon B och som består av Vasastan och Norrmalm. För allt han vet kan han vara den enda överlevande i hela Stockholm eller i hela världen och i snart ett år har han klarat sig själv på de övergivna affärernas varulager och den oändliga boksamlingen i stadsbiblioteket på Sveavägen.

Men en dag förändras allt. En röd ballong svävar överbarriären från Zon B, Östermalm och Gärdet. Det finns någon mer som lever.

Särskilt spännande är boken att läsa för mig eftersom den utspelar sig i mina nya hemkvarter. Joel bor i ett ”studenthotell”, jag föreställer mig att det är Generator i närheten av stationen där jag själv bott. Han hänger Vanadislunden som ligger ett stenkast från min arbetsplats Matteusskolan. Han bunkrar Stephen King-böcker i ”Vasa bookstore” som inte finns än, men i framtiden.

Jag tror dock inte att man behöver bo i Stockholm för att roas av denna nya serie där Röd zon är första delen. Allt talar för att den kommer att bli minst lika populär som föregångaren Varelserna, som älskades av läsare långt utanför skådeplatsen Gotland. Den är, åtminstone denna första bok, betydligt mindre splatterblodig än Varelserna. Precis som Varelserna är den nya serien tonårsklassad men jag tror att den kan läsas från fyran och uppåt. Den kommer också att vara ett fint tillskott som lättläst på högstadiet.

Familjen

Cecilia Lidbeckfamiljen
Lilla piratförlaget 2020
Hcg
189 sidor

Många böcker får en aktualitet i dessa coronatokiga tider som kanske ingen tänkte på att de hade när de skrevs.  En sån bok är Cecilia Lidbecks nya mellanåldersbok Familjen. Den utspelar sig i sekt/prepper-miljö och berättas av Ella.

Ella är 12 år och lever i Familjen, hennes hem är Gården, hon är tredje barnet av de barn som bor där. Hon lever ett enkelt och lyckligt liv, men också ganska hårt och arbetsamt. Dessutom oroar sig Ella en hel del. Hon är rädd för alla de faror som finns utanför Gården, där de förlorade håller på att förstöra jorden, skolorna är stängda och alla människor kommer att gå under. De på Gården, Familjen, ledda av Far, är de som har förstått och som kommer att klara sig efter Kollapsen.

Lidbeck lyckas hitta en berättarton åt Ella som är helt trovärdig. Hennes sätt att beskriva sitt liv med ett avskalat språk och korta meningar gör att man helt ser världen med Ellas ögon. När det så småningom slås in en kil i Ellas värld och verklighetsuppfattning är det genom något som är helt förbjudet i Familjen: en kontakt utifrån. För plötsligt en dag står han där, på andra sidan staketet, Pojken. En av de förlorade. Fast han ser inte så särskilt förlorad ut, han ser ganska mycket ut som barnen på Gården. Inte sjuk eller förgiftad som hon fött höra att människorna på utsidan är. Och fastän hon vet att det är förbjudet börjar hon prata med honom, för hon vill så gärna rädda honom, låta honom också få komma till dem i tryggheten i Familjen.

Det är en berättelse helt ur barnets perspektiv men också en berättelse om hur utlämnade barn är åt vuxnas beslut. Cecilia Lidbeck tillhör de där författarna som inte fegar för att skildra hur barn dör, därför är det här inte en helt lätt bok att läsa även om den är enkel rent språkligt. Den passar åk 4 – 6 och kommer att sträckläsas av många.

Mina första fåglar

Emma Janssonmina-forsta-faglar
Triumf förlag 2019
uUgg

Emma Jansson är fackboksförfattare och fågelskådare och har både skrivit och tecknat denna fina fågelbok i stort format. Vi får möta nötväcka, domherre, blåmes, talgoxe, bofink, kungsfågel, morkulla, nötskrika, större hackspett, koltrast, sädesärla, tofsvipa, trana, gråhäger, sångsvan, gräsand, skäggdopping, strandskata och fiskmås. Varje fågel har fått en sida, varav större delen utgörs av en illustration. Alla bilderna har fått ramar av träd, blommor eller andra växter. De är vackra med också stilrena och tydliga. Texten är inte lättläst, så om detta ska vara den första fågelboken bygger det på att någon högläser.

Jag känner mig lite tjatig, men jag saknar verkligen en innehållsförteckning. Förutom den missen är det en riktigt fin bok som kommer att passa bra i skolbiblioteket.

Dömda kvinnor – förbryterskor i Sveriges historia

Elin Häggdomda-kvinnor---forbryterskor-i-sveriges-historia
OPAL 2020
uOe
83 sidor

Elin Hägg har precis som många andra inspirerats av Godnattsagor för rebelltjejer i skrivandet av sin bok. Men istället för att presentera fler och ännu mer fantastiska kvinnliga förebilder har hon tänkt tvärt om: alla andra då? De helt vanliga? De som inte var exceptionellt lyckade och som inte levde ett liv som kan inspirera andra? Om man drar den tanken till sin extrem hamnar man hos de dömda kvinnorna. De som kämpat med alla möjliga kanske helt normala saker i sina liv, men som på grund av tidens krav och konventioner förvandlades till förbryterskor.

Omslaget är suggestivt murrigt i svart och grått och i hela boken finns snygga och stämningsfulla illustrationer av författaren, etnologen Elin Hägg som här författardebuterar. Hon har valt 13 verkliga livsöden, från 1475 då Hustru Ärmgard åker fast för äktenskapsbrott till 1962 då Britt Wadner döms för att ha sänt piratradio.

Vissa brott är med nutidens glasögon helt harmlösa, som till exempel att klä sig i manskläder, vara lesbisk eller att sända reklamradio. Men även fasansfulla brott tas upp, som Hilda Nilsson, den kända änglamakerskan i Helsingborg. Gemensamt för alla berättelserna är att Hägg sätter in dem i tidens kontext och gör brotten, eller de i vissa fall påstådda och aldrig riktigt bevisade brotten, begripliga. Många brott är kopplade till den kvinnliga sexualiteten och flera berättelser skildrar naturligt nog upp barnamord eller fosterfördrivning.

Det finns en referensförteckning längst bak. Jag tycker att det hade varit trevligt med en innehållsförteckning också. Boken passar från femman och uppåt och kommer att utgöra en fin motvikt mot alla klämkäcka framgångssagor i genren.

Lev som du vill – tio svenska kvinnor visar vägen

Birgitta Ohlssonlev-som-du-vill-tio-svenska-kvinnor-visar-vagen
Illustrationer: Lina Bodén
Bonnier Carlsen 2020
uL
76 sidor

Birgitta Ohlsson har hakat på ”Godnattsagor för rebelltjejer-trenden” med en egen bok om tio svenska kvinnor att imponeras och inspireras av. Enligt förlaget ville hon erbjuda mer fördjupning än liknande böcker i genren. Lev som du vill erbjuder också ett svenskt perspektiv.

De tio utvalda levnadsbeskrivningarna är Ingrid Bergman, Drottning Kristina, Astrid Lindgren, Heliga Birgitta, Katarina Taikon, Fadime Sahindal, Elise Ottesen Jensen, Sonja Kovalevsky, Selma Lagerlöf och Greta Thunberg. Alla har fått 3-4 uppslag i färg med ett helsidesporträtt, väldigt fint tecknat av Lina Bodén. Texten är personligt berättande och avbryts av faktarutor med citat och tips som ”Lev som…” och ”Lär av…”.

Urvalet visar på bredd vad gäller tidsåldrar och fokusområden och alla de tio utvalda är verkligen värda att visa upp som förebilder för alla människor. Men jag tycker att det är betydligt roligare att läsa om mindre kända människoöden som exempelvis Ottesen Jensen och Kovalevsky än Lindgren och Lagerlöf som det redan finns mycket skrivet om för målgruppen. Trots att boken är ganska tunn hade det varit fint med en innehållsförteckning. Men i det stora hela är det en mycket vacker och inbjudande bok som både kommer att inspirera till läsning och bidra till nya kunskaper. I skolan passar den på mellan- och högstadiet.