Vägen hem

Christina Wahldén
Natur & Kultur 2025
Hcg
89 sidor

Nu har del två i Christina Wahldéns utvandrarserie för barn, ”Amerikaresan”, kommit. I första delen, Över havet (som vi diskuterar i ett avsnitt av Flödet läser, lyssna här) möter vi Stina och Oskar som med en äldre flicka från byn som enda fasta punkt blir skickade till sin faster i Amerika. Allt blir långt ifrån som de tänkt sig när de kommer fram och syskonen skiljs åt. I den här boken försöker Stina ta sig till Swede Hollow där fastern ska bo, och där hon hoppas kunna sammanstråla med Oskar igen. Hon reser med ett gäng cirkusartister, vilket visar sig vara en lyckträff, för utan den modiga och fina kompisen Kit hade hon inte klarat sig. Hon har också med sig Oskars dresserade råtta Robert (som Oskar älskar minst lika mycket som en bror, en av flera blinkningar till Moberg).

När Stina når Swede Hollow blir hon chockade över fattigdomen och misären, mycket värre än det de flytt ifrån. Och inte heller faster Märta är vad de hade tänkt sig.

Christina Wahldén (som numera är min vän och styrelsekollega i IBBY Sverige vill jag inflika för transparens) skriver klart och lättläst men som vanligt ändå med allvar i botten och väjer inte för det som är tungt. Även om hon förhåller sig till både den litterära inspirationen (Mobergs utvandrarepos) och den historiska vekligheten kring utvandringen till Amerika, bjuder hon också på ett fantastisk äventyr med cirkus, sheriffer, hjältemod, dynamit och spioner. Det är en ganska tunn bok, men med ett stort innehåll. Passar från trean till sexan.

Arvspelen

Jennifer Lynn Barnes
Modernista 2024
uHce
349 sidor

En till synes slumpmässigt utvald tjej, Avery, blir plötsligt ensam arvtagerska till en excentrisk multimiljonär. Enda villkoret är att hon flyttar in i det enorma Hawthorne House, när också de släktingar som precis förlorat sitt arv också bor. Det är den dödes två döttrar och, kanske framför allt, hans fyra dottersöner. Fler än en av dem har all rätt att önska livet ur Avery. Men som om inte det vore nog har den gamle lämnat ett spel, en gåta, eller kanske ett spratt, efter sig. Något de efterlevande måste räkna ut. Och Avery kan lika lite som bröderna Hawthorne motstå ett bra spel.

Vad kan gå fel med en bok som är blurbad på omslaget av ingen mindre än E. Lockhart? Nästan inget. Detta är finfin underhållning, en spännande bladvändare. Och som tur är den förta boken i en serie, så den som får abstinens efter sinnessjukt rika mysteriemakare efter avslutad läsning behöver bara vänta på nästa bok.

Eloge till Modernista som gett ut den här utmärkta översättningen av Ylva Stålmarck! Den kommer att passa från högstadiet och upp, till exempel för alla som gillat Familjen Bridgerton.

Socker i mjölken

Thrity Umrigar
llustrationer av Khoa Le
EPIX 2023
Bilderbok

Att komma till ett nytt land är svårt. Man kan sakna sin familj, sina vänner och kanske sina katter. När fickan i Socker i mjölken kommer för att bo hos sin moster och morbror i USA är det precis så det känns. Hon stänger in sig i sitt rum med minnen av allt hon mist. Men så en dag tar hennes moster med henne ut på en promenad och berättar en saga från den parsiska folkgruppen i Indien.
Sagan handlar om när perserna kom som flyktningar till Indien. Där blev de först avvisade, kungen hävdade att landet var fullt. För att illustrera detta visade han en bägare, till brädden full men mjölk. Men flyktingarnas ledare hällde en sked socker i bägaren, rörde om och visade att sockret trots allt fick plats. Precis så skulle perserna blanda sig med Indiens befolkning och ”ge en sötare smak åt era liv genom att vara här”.

Den vietnamesiska illustratören Khoa Le använder ett traditionellt, ornamenterat bildspråk med inspiration från orientaliska mattor, som hon blandar med nutida uttryck och en raffinerad användning av ljus och perspektiv. De klara färgerna och vackra detaljerna ger ett välkomnande intryck och drar oss in i berättelsen.

Författaren Thrity Umringar är född i Indien, bosatt i USA. Hon har tidigare skrivit böcker för både barn och vuxna. Detta är hennes första bok som översatts till svenska. Hon använder ett enkelt och effektivt språk och översättningen av Göran Ribe flyter fint.

Socker i mjölken förenar en ålderdomlig saga med ett nutida problem och är ett praktiskt exempel på hur vackert något kan bli när vi räcker ut en hand, arbetar tillsammans och lär oss av varandra över nations- och kulturgränserna

Skärseld

Leigh Berdugo
Modernista 2023
uHce
527 sidor

Äntligen kommer fortsättningen på Leigh Bardugos succé Det nionde sällskapet om Alex Sterns öden och äventyr bland akademiker, hemliga sällskap och bovar vid Yale-universitetet i New Haven. Den här boken kretsar kring att hitta Darlington, Alex handledare. I hans bortvaro har hon hastigt fått avancera till Virgilius, den från Lethe som har ansvar för att övervaka de övriga sällskapens ceremonier. Till sin hjälp har hon Dawes, Ögat, som precis som Alex har siktet inställt på att få hem Darlington. De vet att han är fast i helvetet, mitt emellan människa och demon och skyr inga medel för att bege sig dit för att hämta hem honom. Övriga Lethe verkar dock snarare motarbeta den här planen. Det menar att Darlington är förlorad. Men Alex och Dawes tänker inte ge upp.

Jämfört med Bardugos Grishaböcker är böckerna om Alex Stern vuxnare och har ett råare tilltal. Alex kommer från en förfärlig bakgrund, vilket ger böckerna, den magiska inramningen till trots, ett socialrealistiska drag. I den här boken tampas hon inte bara med faktiska demoner utan också med personer ur hennes mörka förflutna som dyker upp som ondsinta spöken och kräver tjänster.

Trots action och spänning glömmer inte Bardugo omsorgen om språket, som kan vara både vackert, roligt och träffsäkert. En fjäder i hatten till Modernista som översätter! Och till Ylva Stålmarck för en utmärkt översättning. Just nu publiceras allt mindre ungdomslitteratur i Sverige, både inhemsk och översatt. ”De vill ju ändå bara läsa på engelska”, verkar resonemanget vara. Och visst vill många läsa på originalspråk, men för många ungdomar spelar det igen roll, de väljer böcker på svenska om det finns, om vi kan erbjuda det. Men i takt med att allt mindre översätts får vi allt svårare att de dem det alternativet, det blir en självuppfyllande spiral.

Passar nian och uppåt och minst lika bra för vuxna. Precis lika lättslukad som första boken.

En förbjuden bok

David Levithan
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
210 sidor

Lagom till ”Banned books week” kom En förbjuden bok av David Levithan ut på Lilla Piratförlaget. I Sverige känner vi David Levithan i första hand som ungdomsboksförfattare. Hans Jag, En läses på både svenska och engelska i många skolor. I den möter vi en person utan kropp, som varje dag sätter bo i olika mänskliga kroppar och därigenom får vi flera olika perspektiv på berättelsen. I den här berättelsen för lite yngre barn – mellanstadieåldern – får vi besöka tre olika berättarplan, men här är de skilda åt i tid och/eller rum och först i slutet förstår vi hur de alla tre hänger ihop.

I den första berättelsen möter vi Donovan, som fått med sig en bok hem av sin älskade lärare Mr Howe. Donovan slänger boken lite slarvigt på köksbänken och säter sig att kolla på tv, något han senare får ångra. För det som händer är att Donovans mamma tar boken och gör som hon alltid gör, hon läser slutet först. Där ser hon en mening hon inte gillar. En mening som kan tolkas som att de två huvudpersonerna i boken (som är pojkar i mellanstadieåldern) är homosexuella. Det tycker hon är högst olämpligt, därför beslagtar hon boken och nästa dag beger hon sig till skolan för att protestera mot bokvalet.

I nästa berättelse får vi möta Gideon, en tafatt kille som inte är så särskilt bra på något annat än ordlekar och att samla på sköldpaddor. En dag börjar en ny kille i hans klass, och i den här delen av boken får vi en klassisk boy-meets-boy-berättelse, en historia Donovans mamma definitivt inte hade gillat.

Den tredje delen är själva boken ”Äventyrarna”, den som Donovan lämnar på köksbänken. Det är en överdrivet actionspäckad berättelse om två killar och en tjej som jagar superskurkar i bästa James Bond-stil.

Till en början gör de tre olika nivåerna boken lite svåråtkomlig. Det tar tid att tränga in i tre olika berättelser som varvas i tur och ordning i ganska korta kapitel. Språket är inte precis svårt, men inte heller på något sätt förenklat och resonemangen kring varför mamman vill förbjuda boken och varför (de flesta) barnen i klassen vill läsa den, är ganska avancerade. Därför lämpar sig En förbjuden bok i första hand för högläsning eller goda läsare i mellanåldern.

Det går inte att bortse från att boken är en stridsbok, brukslitteratur skulle man kunna kalla den, snarare än skönlitteratur för sin egen skull. Man får en intressant inblick i processen med att förbjuda böcker i amerikanska skolor och man får gott om argument för att tala emot förbjudandet av böcker och på det sätten är den ytterst läsvärd.

Säg något

Laurie Halse Andersen
Natur & Kultur 2023
uHce
238 sidor

När Laurie Halse Andersen fick årets ALMA hade jag redan läst Skärvor av minnen, som jag tyckte väldigt mycket om. Det är trots allt inte så ofta man redan läst något av en ALMA-mottagare, så det var roligt. Sen hade jag den stora glädjen att lyssna på henne när hon besökte Litteralund nu på våren. Där överraskade hon alla med att prata flytande danska och golvade salongen med ett enormt känslomässigt och kokt samtal. Ingen gick därifrån utan den största längtan att läsa alla hennes böcker.

Så roligt då att Natur & Kultur nu kommer med en nyutgåva av hennes Säg något, som kom på svenska på Rabén & Sjögren 2001 men inte funnits att köpa på ett tag. Berättelsen finns också som grafisk roman på engelska i en mycket fin tolkning som man kan läsa om här.

Vi möter Melinda fösta dagen på High School. Redan på skolbussen står det klart att något allvarligt har hänt. Hennes gamla kamrater pratar inte längre med henne. Under samlingen i aulan har hon ingen att sitta med. Hon är en utstött. Det som hänt Melinda har berövat henne hennes röst. Hon är övertygad om att ingen ändå vill eller kan lyssna på henne, så hon talar allt mindre. Istället gnager hon på sin underläpp så att den blir allt mer sårig, suger den och sin röst in i sig själv.

Den enda som intresserar sig för Melinda är Heather, hon är ny och har inga andra vänner. Att bli vän med Melinda visar sig vara ett dåligt val för Heather. Dels är Melinda väldigt deppig. Dels är hon ju en utstött. Sånt smittar av sig.

Melinda, som tidigare varit duktig i skolan, börjar nu strunta i skolan och skolka. Det blir möten med föräldrar och kuratorer, men ingen frågar henne vad som hänt, hur hon mår och varför hon gör som hon gör. I stället är de irriterade över att hon inte pratar, vill att hon ska skärpa sig.

Det enda ämnet där betygen inte dalar är bild. Där har hon fått en uppgift som består i allt jobba med en enda sak hela läsåret: träd. Melinda stångas och lider under den underliga uppgiften, men den blir ändå till slut hennes räddning. Möjligheten att få tillbaka sin röst.

Det låter kanske som en deppig historia? Och visst är den sorglig. Men den är också, det allvarliga ämnet till trots, en riktigt rolig bok. För precis som Hayley i Skärvor av minnen är Melinda en rolig och smart tjej. Hon granskar och sågar high school-dynamiken och vuxenvärlden med en rejäl portion humor och ironi, läsningen är oavbrutet underhållande. Passar åtta och uppåt.

Med sådana vänner

Meg Rosoff
Gilla böcker 2023
uHc
238 sidor

Det är sommaren 1983 och det är hett i New York när Beth anländer för att göra sommarpraktik på en stor tidning. Hon inkvarterar sig i en sunkig lägenhet i The Village som hon delar med sin kompis syster och dennes pojkvän. Det är fyra ungdomar som ska göra praktik tillsammans, två tjejer och två killar, och den andra tjejen, Edie tar genast Beth under sitt beskydd. Edie är världsvan, framåt, är från New York och hennes släkt har jobbat inom nyhetsbranschen sen generationer. Edie vet vart man ska gå, hur man ska le, hur man hittar, hur man ska klä sig och vem man ska prata med. Beth, som är en betydligt mer eftertänksam typ ”från förorten”, ser och lär och lyder. Ganska snart erbjuder Edie henne att flytta in i familjens (luftkonditionerade!) lägenhet på Upper West Side, vilket är en dröm jämfört med den kackerlacksinvaderade stekugnen i The Village.

Alltid när jag läser Meg Rosoff blir jag helt betagen av hennes huvudpersoner. Beth utgör inget undantag. Och man kommer henne så nära. Man kommer också rakt in i den bullriga heta storstaden och får lov att leva där med Beth den här sista sommaren innan college. Hon är vidöppen för intryck, såsom man är i den åldern. Och brist på intryck råder det inte, kan man säga. Beth hinner bli både rånad och utsatt för våldtäktsförsök, men det som ändå gör allra mest intryck, och tillfogar henne djupast sår, är vänskapen och sveket från den hon litat på.

Liksom i Gudars like är det några sommarveckor som är tidsrymden och det livsförändrande mötet mellan människor som står i centrum. Edie är den som glöder, leder, manipulerar, drar i trådar och med sitt mantra ”man måste börja någonstans” får sommaren att hända. Precis som Gudars like är detta en sann allåldersbok. Förlaget annonserar den som vuxenbok, men biblioteken verkar klassa den som ungdomsbok. Själv tycker jag att den är mindre vuxenbok är Jonathan bortom all kontroll men mer vuxenbok än Så har jag det nu. Den passar gymnasiet och uppåt. Det är en vacker bok som är både rörande och upplyftande.

En familj av lögnare

”Välkommen till den förträffliga familjen Sinclair.
Ingen är kriminell.
Ingen är missbrukare.
Ingen är misslyckad.”

Så skriver Cadence i inledningen av Kanske är det allt du behöver veta (nu även utgiven med titeln Vi var lögnare). Nu låter E. Lockhart oss återbesöka familjens ö Beechwood Island utanför kusten i Massachusetts. Vi får följa Cadence moster Carrie, vars son Jonny är död men kommer till henne som ett spöke. För Johnny berättar hon vad som hände på ön nästan 30 år innan den sommar vi möter Cadence där. Vi får veta exakt hur viktig den markerade käklinjen är för en Sinclaire, att ond bråd död drabbat Beechwood långt tidigare och att familjen alltid sluter upp, finner en väg igenom och bevarar varandras hemligheter. Det är en berättelse om gamla pengar – smutsiga pengar – om traditioner, kärlek och svek, att vara ”en tillgång för familjen” och om att alltid, alltid bevara ytan intakt. Oavsett om ens ”inre är gjort av saltvatten, skevt trä och rostiga spikar”, som Carrie skriver.

Detta är alltså en prequel till Kanske är det allt du behöver veta / Vi var lögnare, men En familj av lögnare läses ändå bäst efter att man läst den. För premissen är ett Johnny är död, det är för att Carrie förlorat sin son som hon rotar i sitt förflutna, för att hon är skyldig honom en förklaring, en chans att förstå sin familj bättre. Och det vill man helst inte veta när man läser Kanske är det allt du behöver veta.

Som vanligt berättar Lockhart skickligt, ger oss en bok vi inte vill släppa förrän vi läst klart. Hon är en mästare på att bevara spänningen hela vägen, på att inte avslöja hemligheterna förrän på slutet, att ge oss en chock men samtidigt få oss att inse att hon lagt ut ledtrådar hela vägen.

Det jag inte tycker om med boken är de sagor som författaren lägger in i form av berättelser som Carrie läser för sin döda syster Rosemary och som hon refererar till på olika sätt. De blir ett sätt för Carrie att visa att det finns olika sätt att se på hjälten eller skurken i en saga. Att man kan vara både och samtidigt. Men jag tror att läsaren är – hade varit – smart nog att fatta det ändå. Men det är en liten anmärkning i en i övrigt mycket bra roman. Läs den! Men om du fortfarande inte läst Kanske är det allt du behöver veta, unna dig att läsa den först.

Passar åttan och uppåt.

Bad girls

Jennifer Mathieu
Gilla böcker 2022
uHce
350 sidor

Bad girls är en tonårsroman extra allt: ett drama om vänskap, kärlek, hemligheter, mord och ond bråd död. Det är en Romeo-Julia-berättelse och en berättelse om klass. En bok om sociala skillnader, om att våga gå sin egen väg och att vilja välja sitt eget liv.

När Evies syster flyttar hemifrån för att gifta sig med en kille som hon knappt känner för att hon råkat bli med barn, händer något med Evie. Hon ifrågasätter det liv hennes mamma och mormor stakat ut åt henne, som i stort sätt går ut på att hitta en man “som inte sticker” att gifta sig med. Hon börjar umgås med områdets “bad girls”. De som sminkar sig och har lite för korta kjolar. De som områdets mammor varnar sina döttrar för: “bli inte som hon”. De som områdets pojkar drömmer om och deras mammor fruktar. De som skolkar och använder fula ord.

Och man kan kanske tro att det handlar om smink, coola kläder och attityd. Men det handlar om så mycket mer. Det handlar om att få vara vem man vill. Om vänskap och benhård lojalitet. Om att stå upp för sin rätt även om man är från fel sida stan.

Jennifer Mathieu, som är känd i verdigris för Moxie – dags att slå tillbaka , en bok som också blivit en Netflix-film, är tillbaka med en riktig fullträff. Tematiskt finns vissa gemensam drag, till exempel tjejers frigörelse och styrkan i att tillhöra en grupp och dessutom utspelar sig båda i Texas, USA, men Bad girls är förlagd till 60-talet medan Moxie är nutid.

En underbar bladvändare som passar högstadiet och gymnasiet.

Om du lämnar mig här

David Levithan, Jennifer Niven
Gilla Böcker 2022
uHce
328 sidor

Plötsligt en dag är Beas säng bäddad. Hennes ryggsäck är borta men inte hennes mobiltelefon. Ezra förstår med det samma att nu är Bea försvunnen på riktigt, för hon bäddar aldrig sin säng. Och vem går någonstans utan sin mobil om det inte är för att man inte vill bli hittad?

Ezra och hans storasyster har vuxit upp i ett bedrövligt hem, med en mamma som inte förmår visa dem någon kärlek och en styvpappa som terroriserar och misshandlar dem. Att både leva med detta och dölja det för omvärlden är en dubbel börda som ärrat dem bägge svårt. Den enda de kan lita på på riktigt är den andre, så nu när Bea är borta öppnar sig en avgrund av ensamhet för Ezra. Men det finns en ljusglimt: Bea har lämnat en mejladress, en sista livlina till sin bror.

Om du lämnar mig här är ett samarbetsprojekt mellan de två amerikanska YA-stjärnorna David Levithan och Jennifer Niven. Den är skriven i form av en brevroman, allt vi som läsare får reda på är det som skrivs i olika e-postkonversationer.

Det är känslosamt och engagerat och rutinerat skrivet. Beas och Ezras berättelse, deras relationer, möten och minnen känns både trovärdiga och spännande att följa och man får förståelse för dem båda, i de olika val de gör. Den som man aldrig riktigt får kläm på är den helt emotionellt avstängda mamman, hon som först tar barnen från deras pappa och sedan gång på gång väljer den elaka styvfadern framför sina barn.

Passar högstadiet och gymnasiet.