Jag heter Beata


Katarina Kieri
Illustrationer Anna Sandler
Lilla Piratförlaget, 2018
Hcf

I Katarina Kieris Jag heter Beata dallrar dramatiken precis under ytan, precis som det ofta göra hos Kieri. Det är inte den stora dramatiken dock, utan vardagsdramatiken. Familjedramatiken, kompisdramatiken. Jag blir påmind om Födelsedagsmamman från 2003 där spänningen kretsar kring hur två barn ska lyckas uppvakta sin ensamstående mamma på morgonen med allt vad det innebär: sätta klockan, koka kaffe.

I Beatas berättelse får vi följa henne några veckor innan jul. Vi får veta att hon är åtta år, har en bror som är död, två kompisar som heter Lina och Saga, önskar att hon hade glasögon, gillar att spela bordtennis och är kär i sin kusin. Hon går i skolan, leker med sina kompisar, gruffas med sin storebror och åker och hälsar på sin mormor och sin kusin. Sen händer det inte så mycket mer i den här berättelsen, utan det som är viktigt i boken tar plats inne i Beatas huvud. Hon tänker mycket och ganska mycket på den döda brodern, Sven, som dog när han var ett år, flera år innan Beata föddes. Men hemma är det ingen som pratar om Sven och Beata har så många frågor som hon inte vågar ställa. Kieri lyckas med Beatas röst få till ett tilltal som är direkt och barnnära och hon lyckas visa på de avgrunder av oro som kan öppna sig när man inte vågar fråga eller när man råkar säga fel sak. Små gester, stora tankar.

Passar duktiga läsare på lågstadiet, eller som högläsning.

Isaks universum

bokomslag isaks

Anna Ehring
Bonnier Carlsen 2019
Hcg

Isaks mamma är doktor i kemi och hon har berättat att ingenting försvinner, allting sprider sig. I vattnet känner Isak att det är sant, han blir något mer än armar och ben, kanske en säl eller en späckhuggare. Det är i vatten hans kropp helst vill vara.

Det är därför Isak vill förklara när Blenda säger att han ”bara” låg och flöt i bassängen. Det handlade ju om kolatomer och universum, inte bara om att flyta. Isaks bästis Albin kan inte följa med till badhuset för han får eksem och astma av kloret. Men annars är de tillsammans så mycket de kan. Det är Albin som tycker att de måste få Blenda att förstå, vilket blir upptakten till ett ödesdigert missförstånd.

Anna Ehring är en av de där författarna som har en förmåga att röra lätt vid det tunga, det visade hon redan med genombrottsromanen Syltmackor och oturslivet. Att barn har förmågan att tänka och utforska komplicerade och tunga tankar, det vet Anna Ehring och hon litar på sina läsare. Isaks mamma, som pratar om kolatomer med sin son, vet nog egentligen det också, men så drabbas hon av vuxenängsligheten och börjar behandla Isak som att han inte förstår någonting, vilket är jobbigare för Isak än det faktum att föräldrarnas förhållande knakar. Då är det tur att Albin finns. Men när Albin blir sjuk och inte längre finns där, då vacklar Isaks universum.

Språket i denna berättelse, som både öppnar mot rymden och livets outgrundliga mysterier och mot de tunga vardagsproblemen, är trots de stora frågorna enkelt och direkt. Passar mycket bra som högläsning på mellanstadiet.

Önskebrunnen

bokomslag önskebrunnen


Frances Hardinge
B. Wahlström 2019
uHce

Vad händer när man glider över ut över kanten på sin egen skala, en kant man inte har lagt märke till förut? Det utforskar Frances Hardinge i Önskebrunnen.

Som vanligt blandar Hardinge ett realistiskt universum med fantastiska inslag. Miljön ett någorlunda nutida England som befolkas av hotfulla kringdrivande kundvagnar och hotas av en eskalerande översvämning.

Men berättelsen börjar vid den gamla önskebrunnen i Magwhite. Ryans kompis Josh kommer på den geniala idén att plocka upp några mynt ur den för att få pengar till bussen hem till sig, Ryan och Chelle. Men önskningar, och önskebrunnar, är inget man ska ta lätt på och snart märker de tre barnen en förändring. De har fått speciella förmågor, som alla ligger i förlängningen av deras normala förmågor. Vad de ska göra med dessa förmågor förstår de snart: de måste betala tillbaka till Brunnshäxan för de mynt de har tagit i form av uppfyllda önskningar. Det verkar som en lek först, ett spännande äventyr. Men ju mer de tre barnen förstår om önskningar, ju mer inser de hur komplicerade de är. Dessutom har de alla tre sina egna hemliga önskningar som stökar till det och de börjar dra åt helt olika håll.

Frances Hardinge använder effektivt genren urban fantasy som en spegel av inre hot i de unga protagonisternas familjer, som på olika sätt verkar vara på väg att splittras. Samtidigt förändras leken till ett farligt äventyr på liv och död där Ryans blick, sättet han ser på världen, sina föräldrar, kompisar och viljor, måste förändras flera gånger om.

Så är exempelvis Josh hjälten i deras lilla trio, både Ryan och Chelle beundrar honom för hans mod och påhittighet. De litar på att han ska kunna lösa alla situationer. Men en hjälte är också någon som går nära den där kanten på skalan, gränsen för det normala, och vad händer om han går över den? I finalen ser vi en översvämning av bibliska mått, lik den i Philip Pullmans Lyras färd. Kanske är det något i vår klimatupphettade samtid som gör det effektivt att skrämmas med stigande vatten.

Jämfört med Hardinges tidigare böcker på svenska, Lögnernas träd och Gökungen, känns målgruppen för den här boken något yngre. Den passar goda läsare från mellanstadiet och uppåt. Bäst läser man den som ett gemensamt högläsningsäventyr både vuxna och barn tillsammans.

Välj mig

Christina Lindström
B. Wahlströms 2019
uHc

Silje har haft en mardrömssommar och när skolan börjar för hösten hoppas hon på att allt ska börja om. Eller bli som förr. Mia kommer äntligen tillbaka från sin semester i Värmland, och Mia vet inget om Siljes helvetessommar, hon är garanten för att allt ska vara som vanligt. Men i en en kommun med knappt sextusen invånare vet alla nästan allt och det dröjer inte länge innan även Mia vet. Varför har inte Silje berättat? Och sen visar det sig att det finns saker som ”alla” vet som inte Silje vet. Visste Mia? Varför har hon inte berättat?

Och mitt i detta, när livet är som skörast och allting vacklar, dyker Alvin upp. Eller dyker upp och dyker upp, han har väl alltid funnits där, men Silje har nog aldrig sett honom ur den här vinkeln förut. Ögonen har något i sig som gör att världen stannar upp lite och Silje måste hålla andan.

Det här är en bok med en känsla och en tonträff som man läser max en om året, utan tvekan den bästa svenska ungdomsboken i år. För mig går den in på tio i topp bästa böcker alla kategorier jag läst i år. Silje går i nian men det är närmast ett sidospår i boken. Vissa saker som är centrala i en niondeklassares liv, som till exempel gymnasievalet vävs in i berättelsen, men huvudpersonens ålder har faktiskt inte så stor betydelse när litteratur är så här bra. Det är en bok om livet och döden, vänskapen och kärleken, de stora, ålderslösa frågorna. Det är också en berättelse om att bo på en liten ort där alla ”vet” allt om ”alla” och vad det kan föra med sig för en familj i kris.

Jag hoppas att Välj mig får riktigt många läsare, även utanför det gäng som vanligtvis läser ungdomsböcker. Christina Lindström går verkligen från klarhet till klarhet som författare. Detta är hennes första bok för äldre barn med en tjej i huvudperson och det går lik bra det. Man älskar Silje med hennes fel och brister, humor och slagfärdighet och sorgsenhet lika mycket som man älskat Fille, Jack, Hugo och Kevin.

Bleke Karl

Helena Dahlgren
Nypon 2021
Hcg, lättläst
33 sidor

Linnéa vill helst se gulliga klipp om kattungar. Bella gillar att bli riktigt skrämd. Men när hon ska visa Linnéa ”det läskigaste som finns” är hon noga med att man inte får se klippet tre gånger för då…

Det är ju ett tag sen skräcken på nätet flyttade in i litteraturen. Helena Dahlgrens korta skräckis Bleke Karl leker med myten om att något hemskt ska hända om man ser ett skräck-klipp fler än x antal gånger. Lite som att upprepa ”Svarta madam, kom fram!” i mörkret framför en spegel.

Den fungerar som snabbläst bok eller som en spökhistoria att läsa högt för en orädd grupp. Den kan också vara bra som ingång till samtal om vad man väljer att se på nätet och varför och om varför det är klokt att göra medvetna val där. Passar fyran-sexan.

De vackraste idioterna i världen

Anette Eggert
Opal 2021
uHc
199 sidor

Inget är starkare än banden man knyter till bästisar när man är ung. Marit, Sillen, Niki och Mini är ”de vackraste idioterna i världen”, unga kvinnor med framtiden för sina fötter. De fester, längtar efter kärlek, äter skräpmat, hänger, tramsar sig och funderar över orättvisor.

När jag läser Anette Eggerts nya ungdomsroman kastas jag rakt in i Marits värld. I ett väldigt starkt nu där framtidsperspektivet är kort, precis som det är när man är ung. Och alla tankar, stora och små, som mal genom Marits huvud, blir också mina tankar. Några fastnar där, ”på flugpappret” som hon själv kallar det när hon inte kan släppa vissa tankar eller bilder som poppar upp.

När kärleken kommer kan man inte styra den. Man kan inte välja vem den ska träffa. Och om man tror att man måste välja mellan de vackraste idioterna i världen och en kille är valet solklart, även om det inte är lätt.

Förra gången jag läste en ungdomsbok av Eggert, Tisteltankar, identifierade jag mig väldigt mycket med mamman. Alla hennes misslyckade försök och all hennes missriktade goda vilja. Nu är jag i stället med Marit, känner hennes våndor som om de vore mina egna (det har de varit, även om det är länge sedan nu) och jag tror att det är en gåva Eggert har som författare att öppna den där möjligheten till identifikation, till tillfällen att få spegla och känna igen sig.

Passar högstadiet och lägre delen av gymnasiet.

I god tro

Christina Wahldén
Rabén & Sjögren 2020
Hcg
140 sidor

I tredje boken om Hawas Hemliga Detektivbyrå (läs om första boken, Falaffelflickorna här) är det dags för Hawa att ha praktik. Det blir på Bosses bilar där hon får sitta i receptionen och svara i telefon och göra bokningar. Ganska snart upptäcker Hawa att en av de anställda beter sig skumt. Det är Zac som lånar firmans största skåpbil om nätterna för att han ska hjälpa sin bror att flytta, lite för ofta. Firmans ägare, den snälle Amir (nej, han heter inte Bosse), misstänker inget. Men Hawa börjar nysta.

Med biblioteket som bas och bibliotekarien Barbro och hennes assistent Nettan som medhjälpare vid behov blir inte läskigheterna inte allt för hemska, även om brotten som begås är allvarliga.

Det här är en bok för alla som vill ha ett lagom mysigt och hjärtevärmande mysterium som utspelar sig i Sverige, idag. En ”Damernas detektivbyrå” för mellanstadiet.

Ett bättre jag – projekt Libra

Carin Gerhardsson och
Petter Lidbeck
Rabén & Sjögren 2020
Hcg
157 sidor

I andra boken om Amanda och Rasmus fortsätter den skrupelfria Teresa Leboucher sina minst sagt oetiska försök att förbättra mänskligheten. Den här gången är det internationell organhandel som står i centrum och ännu en gång utnyttjar hon välgörenhetsinrättningar och barnhemsbarn för att komma dit hon vill.

Amanda är på semester i Thailand med Rasmus och sin nyfunna tvillingsyster Juanita under överinseende av moster Bim som nu är hennes vårdnadshavare. På vägen hem tvingas planet nödlanda i Dhaka där barnen helt och hållet av en slump kommer Leboucher på spåren igen. Det är den helt osannolika inramningen på Gerhardssons och Lidbecks nya spänningsroman för mellanåldern.

Tills skillnad från den förra boken, som var en road trip genom Europa, utspelar sig nästan hela denna på den klinik i Dhaka där ett fasansfullt brott ska äga rum, med en helt ovetande familj med en cancersjuk pojke och en frisk pojke från Lebouchers barnhem som viktiga spelpjäser. Förutom förspelet på hotellet i Thailand där läsaren får en snabb återblick på vad som hände i förra boken, utspelar sig den under några timmar då barnen i kamp med klockan försöker stoppa det hemska brottet från att äga rum.

Det är fart, spänning, ärkeskurkar och fiffiga hjältar och inte ett dött ögonblick. Dessutom nämns i förbifarten ”Projekt Pisces”, där Leboucher ska ge sig in på att stoppa åldrandet. Gissningsvis blir det nästa bok att längta efter i den här serien. Passar fyran- sexan.

Poet X

Elisabeth Acevedo
Vox 2020
uHce
371 sidor

Xiomara är i allt sin tvillingbrors motsats. Stor, högljudd, stridbar. Smart – ja – men inte så smart som Tvilling som går på en elitskola. Ändå håller de ihop i vått och torrt i en ofta ordlös men ändå omutlig gemenskap. Till deras trojka hör också Caridad, from men obrottsligt lojal.

De tillhör den dominikanska gruppen i Harlem och tvillingarnas mamma är djupt troende. Den form en flicka ska stöpas i för att vara passande är trång och skavig. Passar dåligt för en som är lika stor i käften och som i kroppen och är sprängfylld av känslor och revolution. En krock är oundviklig, och den kommer.

Acevedo, vars första bok på svenska det här är, låter Xiomara berätta själv, på svängande prosalyrik, i fin översättning av Yolanda Aurora Bohm Ramiez.

Den här boken passar bra i till exempel diskussioner om hederskulturer, poesi eller kulturkrockar på högstadiet och gymnasiet.

Levande olevande, Zombielars 1



Kim W. Andersson
Rabén & Sjögren 2020
uHci
Baserad på teveserien skapad av
Thomas Seeberg Torjussen och Gisle Halvorsen

Lars är zombie. Eller halvzombie, eftersom han mamma är människa och hans pappa levande olevande, som man egentligen ska kalla hans sort. Zombie är ett nedsättande uttryck, vilket inte hindrar så värst många från att använda det. Lars och hans mamma har flyttat ofta och nu är det dags igen att börja på ny skola, träffa nya mobbare och plågoandar. Som levande olevande känner Lars inte särskilt mycket, vilket är en fördel ibland. Till exempel när klasskamraterna roar sig med att knuffa honom framför en buss. Han kan ju inte heller dö.

Den här lättlästa serieboken handlar om främlingsfientlighet, utanförskap, vänskap och kärlek. Andra boken heter Vi och dom och finns redan på svenska. Del tre och fyra finns ännu bara på norska, men borde komma ut senare i år, även om det ännu inte finns någon information om det på förlagets hemsida.

Andersson tecknar uttrycksfulla bilder i klassisk seriestil. Bäst passar den här boken för Hcg-åldern, men kommer säkert läsas av många yngre också.