En förbjuden bok

klaraonnerfaltLämna en kommentar

David Levithan
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
210 sidor

Lagom till ”Banned books week” kom En förbjuden bok av David Levithan ut på Lilla Piratförlaget. I Sverige känner vi David Levithan i första hand som ungdomsboksförfattare. Hans Jag, En läses på både svenska och engelska i många skolor. I den möter vi en person utan kropp, som varje dag sätter bo i olika mänskliga kroppar och därigenom får vi flera olika perspektiv på berättelsen. I den här berättelsen för lite yngre barn – mellanstadieåldern – får vi besöka tre olika berättarplan, men här är de skilda åt i tid och/eller rum och först i slutet förstår vi hur de alla tre hänger ihop.

I den första berättelsen möter vi Donovan, som fått med sig en bok hem av sin älskade lärare Mr Howe. Donovan slänger boken lite slarvigt på köksbänken och säter sig att kolla på tv, något han senare får ångra. För det som händer är att Donovans mamma tar boken och gör som hon alltid gör, hon läser slutet först. Där ser hon en mening hon inte gillar. En mening som kan tolkas som att de två huvudpersonerna i boken (som är pojkar i mellanstadieåldern) är homosexuella. Det tycker hon är högst olämpligt, därför beslagtar hon boken och nästa dag beger hon sig till skolan för att protestera mot bokvalet.

I nästa berättelse får vi möta Gideon, en tafatt kille som inte är så särskilt bra på något annat än ordlekar och att samla på sköldpaddor. En dag börjar en ny kille i hans klass, och i den här delen av boken får vi en klassisk boy-meets-boy-berättelse, en historia Donovans mamma definitivt inte hade gillat.

Den tredje delen är själva boken ”Äventyrarna”, den som Donovan lämnar på köksbänken. Det är en överdrivet actionspäckad berättelse om två killar och en tjej som jagar superskurkar i bästa James Bond-stil.

Till en början gör de tre olika nivåerna boken lite svåråtkomlig. Det tar tid att tränga in i tre olika berättelser som varvas i tur och ordning i ganska korta kapitel. Språket är inte precis svårt, men inte heller på något sätt förenklat och resonemangen kring varför mamman vill förbjuda boken och varför (de flesta) barnen i klassen vill läsa den, är ganska avancerade. Därför lämpar sig En förbjuden bok i första hand för högläsning eller goda läsare i mellanåldern.

Det går inte att bortse från att boken är en stridsbok, brukslitteratur skulle man kunna kalla den, snarare än skönlitteratur för sin egen skull. Man får en intressant inblick i processen med att förbjuda böcker i amerikanska skolor och man får gott om argument för att tala emot förbjudandet av böcker och på det sätten är den ytterst läsvärd.

Utan att du vet

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Lena Sjöberg
Rabén & Sjögren 2023
uHc.03
75 sidor

Lena Sjöberg har nu gett ut ett litet knippe diktböcker för barn och unga, alla vackert illustrerade av henne själv. Dikterna i den här boken är igenkänning, tröst och tankeställare, precis som dikter ska vara. Att bläddra och läsa i Utan att du vet är som att gå in i ett lugnt rum. Ta en paus från den blinkande scrollande verkligheten och låta tiden stanna upp.

Det är 29 dikter och jag tycker mig kunna urskilja några samlande teman: Första avsnittet handlar och den värmande sprudlande kärleken. Andra om den trasiga kärleken. Sedan kommer ett avsnitt där naturen får utgöra fonden följt av dikter där resor och främlingar återkommer. I sista avsnittet är det tillståndet i världen som dominerar. Man kan säga att diktsamlingen börjar i dur och drar som gradvis allt mer mot moll och mörker. En av de sista dikterna heter ”Medan regnskog blir till öken”. Där har vi hamnat mil i från den varma och lekfulla tonen i ”Flip-flop” som är en av dikterna i det inledande avsnittet.

Uppslagen blir, med den harmoni mellan text och blir som Sjöberg skapar, små konstverk i sig. Det här är en bok att bläddra länge i och att återkomma till, full av framtida favoriter. Passar mellanstadiet-gymnasiet.

Frekes fot

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Pija Lindenbaum
Lilla Piratförlaget 2023
Hcf
Bilderbok

Freke har fått ett par skor som är så nya, snabba och snygga att han inte vill ta av dem när han går och lägger sig. Så långt är allt normalt. Men nästa morgon är ena skon borta, och absurt nog också foten som var i skon. Detta hindrar dock inte Freke från att gå upp ur sängen och leta efter skon. Han tänker att ”den ville väl springa och glömde att ta av sig foten”.

Mor sitter i köket och ser trött ut och matar en sur bebis. Hon fixar en matsäck så att Freke kan ge sig ut och leta efter sin fot. Sedan följer vi Freke genom staden och skogen där han möter olika personer som han frågar om de sett hans sko. Han möter en grävingherre, en sotare, en fiskare, Rödluvan, en vaktmästare, en skomakare, två skolbarn och en dum polis. En bullterrier dyker upp bakom ett hörn som så ofta hos Lindenbaum. Men ingen har sett foten och Freke struntar i alltihop och går hem igen. Mor har piggnat till och bebisen sover nöjt i hennes famn.

Bilderna, typiskt Lindenbaumska i sin färgsättning, är nästan uteslutande över hela uppslagen och ger på så sätt generösa och detaljrika bildvärldar. En nyhet är att figurerna, mestadels människor, ser ut att vara utklippta och placerade ovanpå miljöerna. Jag är inte så säker på att jag tycker om det. En annan sak som jag definitivt inte tycker om är att man satt slumpvisa bokstäver i texten i större storlek. Varför? Känslan det ger mig är att man velat ”skoja till” texten. Det är inte värdigt en bilderboksskapare som genom hela sitt författarskap utmärkt sig genom att ta barnlitteraturen och barns läsning på yttersta allvar genom att leverera verk på högsta konstnärliga nivå.

Sammantaget skulle jag vilja beteckna detta som en mellanbok från Pija Lindenbaum. Inte lika oumbärlig som vanligt. På plussidan ligger att det helt klart är en av hennes mest absurda böcker. Om man är lagd åt det hållet kanske man kan uppleva den som lite skrämmande med Frekes byxben som gapar tomt i avsaknad av fot. Tanken på att ens fot skulle kunna försvinna över natten är ju rätt förfärlig. Man kan fundera mycket på vad det betyder. Tolkningarna är inte lika lättåtkomliga som när Åkes mamma blir en drake i När Åkes mamma glömde bort eller Else-Marie som skäms över alla sina pappor i Else-Marie och småpapporna, och det är kanske också en bra sak. Och även om jag nu konstaterar att det inte är en av Pija Lindenbaums bästa, har hon en väldigt hög lägstanivå.

Passar förskolan och lågstadiet.

Presenten

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Emma Virke
Illustrationer: Emelie Östergren
Lilla Piratförlaget 2023
Bilderbok

En bok i en bok i en bok i en bok, kan det bli mer spännande? Först öppnar vi den hårda pärmen, som är illustrerad som ett paket med stor röd rosett, som en present från upphovsmännen till oss läsare. På tapeten finns ett presentkort: ”varsågod! Denna boken är till dig!” står det.

I första boken möter vi Billy som firat sin femårsdag. Istället för att följa sina irriterade föräldrars uppmaningar att hjälpa till att städa smiter Billy in på sitt rum med en sista oöppnad present. Bilden av Billys totala uppgivenhet när det visar sig vara ”en tråkig bok” är fullkomligt oemotståndlig. Jag vill titta på den hela dagen. Men hur kan man veta att en bok är tråkig om man inte läst den? Billy uppmanar oss att läsa Sagan om Klas-Bertils födelsedag utgiven av Pytte-lilla Piratförlaget. Där möter vi en pojke som får ett stort paket som det låter om, kanske ett gläfsande som från en hund? Men det är bara en bok i paketet, Här kommer Pim, utgiven av Vilda hundars förlag AB. I boken om Pim hoppar hunden Pim från sida till sida och slutligen ut genom ett hål boken och då är vi läsare tillbaka i sagan om Klas-Bertil. Den slutar med förskräckelse, en eldsvåda! Elden bränner hål på pärmen och ut genom det räddar sig både Klas-Bertil och Pim och vips är vi tillbaka hos Billy. Billy har en brandsläckare och kan släcka den brinnande boken. Barnen och hunden ger sig ut på äventyr. Hur det går får ni läsa själva, men jag kan avslöja att det förmodligen inte stannar inom bokens pärmar.

2008 lyssnade jag på Aidan Chambers som då precis gett ut Det här är allt : Cordelia Kenns kuddbok. Det var på den tiden då vi trodde att e-böcker skulle ta över de papperstryckta böckerna och han hade skrivit en bok med ett så att säga inbäddat motstånd mot den här rörelsen. Man kan säga att Virke och Östergren gjort något liknande här. De har skapat en bok som inte går att översätta till paddformat och vars adaption till ljudbok (som nu är det största ”hotet” mot den tryckta boken) är om inte omöjlig, så åtminstone svår att göra utan att förlora för mycket på vägen. Dessutom har Presenten något av det som gör paddor så roliga: den är interaktiv. Vi uppmanas att vara med och skapa berättelsen: Bläddra, klippa ett snöre, läsa en bok, hitta en väg. Dessutom innehåller den HÅL i både sidor och pärmar, något som alla barn (och en och annan vuxen) älskat sedan Tove Janssons Hur gick det sen?

Bilderna flödar av färg över hela uppslagen och är bjussiga med roliga detaljer och starka känslor. De flesta illustrationerna sträcker sig över båda uppslagenoch illehåller både mycket igenkännig och saker som man verklgen måste undra och fudera över. Ett uppslag bryter rytmen och är nästan serieartat, där får vi följa Pim och Klas-Bertils äventyr i staden i flertalet rutor.

Det här är en sann läsfest som passar alla på lågstadiet. Det berättas (tyvärr) att Pim fyller fem år, men tanke på hur berättelsen utvecklar sig är den spännande för även äldre barn. Dessutom: vill man ha ett pedagogiskt verktyg för att illustrera begreppet ramberättelse har hittat helt rätt. En present, rätt och slätt!

Pestblommor

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Mats Strandberg
Illustrationer: Elin Strandberg
Rabén & Sjögren
uHc
198 sidor

Det är hösten 1710 när pesten bryter ut i Stockholm. Först tror Magdalena inte att hennes skyddade liv, som dotter till en välbärgad köpman på Riddarholmen, ska påverkas. Men det gör det, på värsta sätt, och snart skickas hon med lillasyster Ebba ut på landet där de ska bo med mammas tvillingsyster Katarina på slottet Svartdam. Moster Katarina är inte varmt välkomnande skulle man som underdrift kunna säga och livet på Svartdam blir på alla sätt en chock och en prövning.

Detta är en del spökhistoria, en del Den hemliga trädgården, en del Fanny och Alexander och en del Ring av rosor. Texten är inte lättläst, även om Strandberg här vänder sig till en yngre läsargrupp än med Cirkeln-böckerna och Slutet. Vi är i Magdalenas händer, det är hon som berättar sin historia och det är skickligt gjort, vi läsare blir lika överraskade som hon blir av vart den här berättelsen bär.

Illustrationerna är inte så många, men väldigt snygga. Skickligt utförda i svartvitt med många detaljer är de både fantasieggande och ibland lite läskiga. Den här boken passar riktigt duktiga (och inte allt för lättskrämda) läsare från fyran, men funkar hela högstadiet. Även bra som högläsning.

Odjuren

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Kerstin Lundberg-Hahn
Illustrationer: Elisabeth Widmark
Rabén & Sjögren 2023
Hcg/uHci
Grafisk roman, opaginerad

En kvinna sitter på ett tåg eller en buss och tänker tillbaka på en händelse i barndomen. Hon tar fram en gammal anteckningsbok med urklipp och bilder. Tankarna börjar vandra och hon tar oss tillbaka till en sen höstdag för många år sedan då hon åkte till en stuga i väglöst land i närheten av Vindelälven med sin moster och hennes man.

Redan omslaget sätter stämningen. Här kommer naturens väsen titta fram ur mörkret, hotfulla och kanske till och med livsfarliga. Lundberg-Hahn och Widmark har samarbetat redan i trilogin ”Rymlingarna”, men här spelar bilderna en lika viktig roll som texten, fyller hela uppslagen och tar ibland över i ett helt ordlöst berättande. Det blir mörkt och gastkramande.

Temat för berättelsen är människans påverkan på naturen, och de ondsinta väsen som tittar fram gör det för att slå tillbaka och rädda sina livsmiljöer. Men ibland kan också skenet bedra och hjälp komma från det mest oväntade håll. Det är en berättelse i samma anda som Maria Hellboms Älgkungen och Pärlbäraren. Men till skillnad från dem blandas dröm och verklighet här och läsaren lämnas med frågan om vad som egentligen var ”sant” och fantasi, vad var dröm, vad var verklighet.

En bok som kommer att tas emot med öppna armar av alla serie- och skräckintresserade på låg och mellanstadiet.

Dödskallen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Jon Klassen
Lilla Piratförlaget 2023
Hcf
105 sidor

En folksaga ska berättas och återberättas, förändras av den som traderar den, utvecklas och på så sätt leva vidare generation efter generation. Det är exakt det den kanadensiske illustratören och författaren Jon Klassen gör när han plockar upp en gammal folksaga från Tyrolen, som han av en slump snubblat på i ett bibliotek vid ett författarbesök.

Dödskallen är berättelsen om Ottilia som springer hemifrån, äntligen, mitt i den mörka natten. Hon springer och springer och hittar ett övergivet hus, nästan ett slott, mitt i skogen. I huset bor en dödskalle och den låter Ottilia övernatta. På natten kommer ett huvudlöst skelett fram och vill jaga dödskallen.

Det här är ju en illustrerad saga och inte en bilderbok, som annars är den genre vi mest mött Klassen i tidigare. Men ändå spelar hans geniala bilder en huvudroll. Varje uppslag är illustrerat. Ibland löper illustrationen tvärs över nederdelen av uppslaget, ibland står en helsidesillustration mot en sida med bara text och på en del uppslag samsas texten med illustrationerna. Färgerna är sparsamma, skuggor och kontraster skarpa. Jon Klassen är en illustratör som briljerar när det gäller linjer, skuggor och blickar vilket gör bilderna dramatiska. Allt är sjukt vackert, men också lagom läskigt.

Det är kanske en svårplacerad bok: formatet är en kapitelboks men den är bildsatt som en bilderbok. Bäst passar den nog som högläsning i liten grupp. Eftersom den är ganska enkel i språket fungerar den utmärkt för barn att högläsa för varandra. Men den kan också vara bra som egen läsning på lågstadiet eller för de som behöver lätt text på mellanstadiet.

Tolv

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Lilla Piratförlaget 2023
Hcg
172 sidor

Tolv tolvåringar, hälften av en klass i sexan på Frejaskolan i Gnesta, får komma till tals i ”Fula-tjejer-trions” nya bokprojekt Tolv. Varje berättelse cirkulerar kring ett särskilt problem: att ha ett syskon med särskilda behov, puberteten, kärlek, att vilja andra saker än sin kompis, att ha skilda föräldrar och så vidare. Alla saker som kan vara stora saker i livet när som helst, men kanske i synnerhet när man är tolv, denna jobbiga ålder i brytpunkten mellan barndom och ungdom. Det innebär att man kan läsa berättelserna var för sig, som ingång i olika typer av diskussioner om livet, skolan, vänner, värdegrund. Men det går också fint att läsa boken i ett flöde som en helt vanligt roman, om än med ovanligt många berättare.

Precis som med trilogin om högstadiet på Frejaskolan lyckas Bjärbo, Lindbäck och Ohlsson skriva lätt och ledigt om stora problem. De har bra tonträff och språket flyter motståndslöst. Det här är kanske ingen bok man läser för att få en omvälvande läsupplevelse, men det finns gott om igenkänning och genomförandet är proffsigt. Resultatet är mer av en bruksbok, men inget fel i det, sådana behövs också.

Till boken finns en gedigen lärarhandledning att ladda ner gratis från förlaget. Passar åk 5-6.

I gränslandet – fyra noveller om drömmar, mod & en flytt i hjärtat

klaraonnerfalt1 kommentar

Shahad Ali Mohamed
Katarina von Bredow
Mårten Melin
Johan Theorin
Novellix 2023
Noveller (Hcg)
17 +22+19+21 sidor

Novellix, förlaget som specialiserat sig på att ge ut små snyggt designade böcker med en novell per häfte, har nyligen släppt en box med fyra noveller för mellanstadiet. Tidigare har de gett ut korta berättelser av Astrid Lindgren, men bortsett från det är det första gången de riktar sig mot den här åldersgruppen. Alla omslagen går, liksom boxen, i pastelligt läckra färger. Och även om man i ett skolbibliotek kanske inte har nytta av själva boxen, är det betydligt billigare att köpa dem i box än en och en och då får man en trevlig samling på fyra berättelser av erfarna barnboksförfattare + en debutant. Och boxen kanske man kan använda till skyltning.

I Det här är mitt hem av debutanten Shahad Ali Mohamed möter vi en flicka som inte vill återvända till Sverige efter ett besök hon släkten i Bagdad. I Katarina von Bredows Olivia möter vi en flicka i en pinsam situation som räddas av den hon minst anar, en kärlekshistoria så klart, det är ju vad von Bredow är bäst på. I Fantasin av Måsten Melin är det självklart också kärlek, men blandat med lite magi i sann Melin-anda. I Johan Theorins bidrag, Kom och hjälp mig får vi också magiska inslag som hjälper en utsatt flicka i en jobbig skolsituation.

Det märks väl vem som är rutinerad författare och vem som prövar sina vingar. Ali Mohameds berättelse berör ett väldigt angeläget ämne, men stil- och språkmässigt når den inte hela vägen fram. Theorins bidrag är habilt författat och spännande, men skolsituationen som skrivs fram känns inte så verklighetsförankrad. Bäst gillar jag Melins och von Bredows bidrag där alla bitar finns på plats.

Passar mellanstadiet.

Den lilla sjöjungfrun

klaraonnerfaltLämna en kommentar

H.C. Andersen
Illustrationer: Lisbeth Zwerger
Modernista 2023
48 sidor

Modernista återutger sin version av H. C. Andersens klassiker Den lilla sjöjungfrun med illustrationer av Lisbeth Zwerger. Det är samma som den som kom ut 2018, men med ett annat val av omslagsillustration. Det är Andersens saga rakt återberättad i bilderboksformat och med helsidesillustrationer av den prisbelönta österrikiska illustratören på vart eller vart annat uppslag.

Behöver vi verkligen en till bok med denna, visserligen klassiska, men ändå så förlegade saga? Tja, kanske är det kul att läsa den som historisk bakgrund till Disneyfilmen. Men med dagens ögon är den här berättelsen så dammig att den nästan är omöjlig. Nu vet vi ju att världen under havets yta är så mycket större och ännu mer rikt varierad än den som finns över land på vårt klot och inte tvärt om, som det beskrivs i sagan. Sjöjungfruns offer för en prins hon träffat en gång känns främmande. Och allt prat om den odödliga själen, är det begripligt?

Men vad vi verkligen behöver är Lisbeth Zwergers illustrationer. Akvarellerna är dovt ödesmättade eller skirt lysande. Sjöjungfrusystrarnas hår står som spretande kvastar i vattnet, fiskar och andra havslevande djur simmar ut och in i bilderna och på sidorna. Hon fångar speglingar och rörelser, både under vattnet och på land, på ett utsökt sätt.

En heluppslagsillustration som borde utgjort bokens tapet har obegripligt nog hamnat efter försättsbladet, tapeten utgörs istället av grälla tomatröda ark, vilket tyvärr förfular utgåvan. Har man redan boken från 2018 behöver man inte den här.