Spänning

Fågeltämjaren

klaraonnerfalt2 kommentarer

Karin Erlandssonfageltamjaren
Schildts & Söderströms / Bonnier Carlsen  2018 / 2020
Hcg
309 sidor

Andra boken i Legenden om ögonstenen

Fågeltämjaren är ett kärt återbesök i det fantastiska universum Karin Erlandson diktat ihop kring pärlfiskarna Miranda och Syrsa. När den här boken börjar har de funnit sig ett hem hos Lydia i Norra Hamnstaden. Miranda har accepterat att hon inte längre varken kan eller vill dyka efter pärlor och sadlat om till skogshuggare, som är det yrke hon en gång lärde sig av sin far. Syrsa lär sig allt om läkeväxter av Lydia. Ögonstenen tänker de inte så mycket på längre. De vill inte gärna tänka på Iberis och all den ondska de utsatte Syrsa för.

Inte förrän folket i staden upptäcker att dagskatorna börjar uppträda konstigt. Dagskator är väldiga fåglar med långa vassa näbbar. I vanliga fall är de skygga och flyger söderut när vintern kommer. Nu stannar de kvar. Och en dag attackerar de skogshuggaren Erk när han är högst upp i ett träd.

Detta blir upptakten på ännu ett spännande äventyr och ännu en kamp på liv och död mellan ont och gott, mellan Iberis och Miranda och Syrsa.

”Legenden om ögonstenen” är fantastisk högläsning för hela familjen. Vill man läsa den själv passar den från trean för riktigt duktiga läsare. Fågeltämjaren fortsättes av Bergsklättraren och Segraren.

Det nionde sällskapet

klaraonnerfalt1 kommentar

Leigh Bardugodet-nionde-sallskapet
Modernista 2020
uHce

I New Haven är Slöjan ovanligt tunn och kring universitetet Yale har ett antal så kallade Nexusförbindelser skapats där magin flödar extra starkt. Där har de åtta sällskapen byggt sina kryptor, där de genomför olika magiska riter och ceremonier, ofta mot betalning. För att en författare ska komma ur sin skrivkramp. För att förutspå framtiden på finansmarknaden. Men för att inte allt detta ska gå överstyr finns det nionde sällskapet, Lethe, som ska kontrollera och hålla ordning på allt.

Till Lethe kommer Alex, mer eller mindre direkt från gatan. Att hon blir vald som den nya Dante, som Lethes lärling benämns, beror på att hon besitter en väldigt sällsynt förmåga: hon kan se spöken. Eller De Grå, som de kallas här. Det här är Alex chans. Det som tidigare varit hennes livs förbannelse är plötsligt en gåva och nu kan hon börja om. Skaffa dig en utbildning och kanske ett vanligt liv.

Men långt ifrån vanligt blir det när Darlington, den som är satt att leda och lära henne, mystiskt försvinner och hon måste ta hand om Lethes uppdrag på egen hand. Dessutom hittas en ung flicka mördad och Alex är helt övertygad om att det finns en koppling till sällskapen, men hur? Och trots att hon blir både motarbetad och övertygad om motsatsen från flera håll kan hon inte släppa fallet.

Leigh Bardugo lyckas, precis som i hennes serier som utspelar sig i Grishans tsarväldes-lika värld, skapa ett trovärdigt och spännande universum. Alex, eller Galaxy, som hon egentligen heter, är en intressant och sammansatt huvudperson. Alla mysterier löses inte in den här boken och det lämnas också en mycket tydlig öppning på slutet för en uppföljare. Jag hoppas mycket på översättning av den också, för det här var en riktig sträckläsarbok. Perfekt för sommarens parkhäng eller balkongfrukost. Passar för högstadiet och uppåt.

Bergtagen

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Camilla Stenbergtagen_
Rabén & Sjögren 2020
uHc
381 sidor

Järvhöga är en håla mitt i skogen som är känt för inget. Den kunde varit känt för att Sveriges äldsta internatskola ligger där. Det kunde varit ökänt för att unga män då och då går ut i skogen och bara försvinner i Järvhöga. Men man gör inget väsen av det där, varken i Järvhöga eller någon annanstans. Utredningar läggs ner. Man accepterar. Det är bara så det är.

När Emils rumskamrat Markus går rakt ut i skogen från skolan en sen kväll och försvinner känner sig Emil skyldig. Det har hänt en sak mellan dem som gör att han tror att det är hans fel.

Samtidigt skriver Julia ett gymnasiearbete om Järvhögas historia. Ständigt dyker Läroverket upp i hennes efterforskningar, det går inte att kringgå. Det och familjen Erlander, de som grundade och en gång i tiden ägde allt i Järvhöga. Men det mesa är myter och oskarpa berättelse, det finns inte så mycket att ta på.

En sen kväll snubblar Emil ut från en rum på hotellet där Julia jobbar extra i receptionen. Han har ätit en förfärlig middag med Markus föräldrar. De har frågat ut honom och anklagat honom och hans hemlighet har blivit för mycket att bära på. Han öppnar sig för Julia och Julia inser hur ensam han är. Emil har ingen som står på hans sida. Eftersom Julia redan har påbörjar vissa efterforskningar på grund av gymnasiearbetet känns det lätt att fortsätta. Och hon känner igen Markus utsatthet och vill så gärna hjälpa honom.

Kylan och skogen är genomgående teman i romanen. Vänskapen mellan Julia och bästisen Astrid är viktig och fint skildrad. Jag tycker att det var en ganska spännande berättelse.

Camilla Sten har tidigare skrivit mysrysare för mellanåldern tillsammans med Viveca Sten och några böcker för vuxna. Detta är hennes första ungdomsbok, som är tänkt som den första i delen i ”Järvhögatrilogin”. Den kan läsas på högstadiet och gymnasiet. Några svar får vi inte i denna första del, nästan bara fler frågor, och dessutom ett riktigt clifhangerslut.

Pärlfiskaren

klaraonnerfalt1 kommentar

Karin Erlandssonparlfiskaren_
Bonnier Carlsen, Schildts & Söderströms 2017
Hcg
248 sidor

Miranda är den bästa pärlfiskaren. Varje dag är det hon som plockar upp flest av de åtråvärda pärlorna som säljs till uppköpare som tar dem vidare till drottningens stad. Trots att hon förlorat en arm till en haj under dykning är hon aldrig rädd och tvekar aldrig om att fortsätta dyka. Men det som hon innerst inne vill ha är inte de vanliga pärlorna. Det är ögonstenen, den allra mest berömda och sägenomspunna av pärlor. Nu har drottningen precis gått ut med ett nytt påbud om att den som hittar ögonstenen kommer att få en stor belöning. Miranda vet att det måste bli hon, för hon är den bästa.

Men så dyker Marko som kör båten åt henne upp med Syrsa, en flicka med mycket prat och skratt i sig, som passar illa i Mirandas karga tillvaro. Men Syrsa har oanade talanger. Dessutom är hon precis som Miranda övergiven, hennes föräldrar har också försvunnit i letandet efter ögonstenen. Syrsa följer med Miranda när hon ger sig av för att leta efter ögonstenen. Och hack i häl har de Iberis med det bländande vita håret och de ondskefulla ögonen.

Pärlfiskaren är den första boken i Legenden om ögonstenen. Andra boken, Fågeltämjaren kom ut i januari och tredje, Bergsklättraren, kommer i juni. Det ska bli fyra böcker allt som allt.

Det är böcker med en sällsynt suggestiv berättarkraft. Språket är både kargt, för att passa Mirandas bistra sinne, och poetiskt, för att kunna skildra de sällsamheter berättelsen bjuder på. Det vilar en ödesmättad, lite svårmodig stämning över historien som får mig att associera till Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio. Jag gläds också av det ovanliga med en vuxen kvinna som huvudperson i en barnbok. Förutom en eller annan tant eller gumma i bilderboksvärlden tillhör det ju inte vanligheterna.

De här böckerna passar goda läsare på mellanstadiet, men kan också passa på högstadiet. Allra bäst tror jag att de gör sig som högläsning, varför inte som ett härligt gemensamt läsäventyr till sommaren som kan passa hela familjen.

Dödens tivoli

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Camilla Lagerqvistdodens-tivoli
B.Wahlströms 2020
Hcg
130 sidor

Dödens tivoli utspelar sig under en enda ångestfylld natt då Nour följer med sin syster Hawa på ”spökjakt”. Systern och hennes kompisar brukar göra nattliga utflykter till ställen som har rykte om sig att vara hemsökta. Men väl på plats i skogen där ”Dödens tivoli” ska ligga beordras Nour att stanna i bilen. Det är såklart både tråkigt och läskigt att bli lämnad ensam, därför smyger hon efter. Men medan Nour irrar i skogen går de andra tillbaka till bilarna och kör därifrån utan henne. Hon stöter ihop med Fabian, en störig kille från parallellklassen i skolan som smugit sig med på expeditionen i en annan bil. Han har också blivit kvar och nu är de två ensamma i skogen.

De söker sig mot den övergivna tivolit trots att de ser och hör läskiga saker. Och väl framme blir det ännu värre. Karuseller börjar plötsligt röra sig, de tycker sig se två små pojkar högst upp i pariserhjulet, chokladhjulet rör sig trots att det är vindstilla.

Jag har läst flera böcker av Camilla Lagerqvist och tyvärr är detta trots lockande titel och fängslande omslag inte en av hennes bästa. Barnen rör sig på tivolit, beger sig därifrån och återvänder flera gånger, allt är lite riktningslöst och rörigt. Kanske är det just så en natt i skogen på ett nerlagt tivoli skulle arta sig i verkligheten, men i bokform blir det aldrig riktigt läskigt eller gripande.

Det lite mindre omfånget kan kanske göra att den ändå passar de som inte riktigt tar sig i genom hennes tjockare böcker. Den kan passa goda läsare från trean och uppåt.

Happy place

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Elma Bergsland, Yasmin Jamal Ebdella,happy-place
Alicia Grip, Stella Lyckhammar, Pelle Sunvisson

PS Förlag 2020
uHc
247 sidor

En klass åker på skolresa till en enslig skärgårdsö, Lyckön. Ingrid, som tar emot klassen och presenterar sig som ”hållare av ön” berättar att hon kallar den för ”Happy place”. För trots att öns namn egentligen inte har något med lycka att göra, så gör ön folk lyckliga. Och mycket riktigt, Ester, Elias och Joseph, som omväxlande står för berättarperspektivet, märker ganska snart att deras klasskamrater och de medföljande vuxna förändras. De verkar lagvigt glada. De tre huvudpersonerna, som har motstridiga och komplicerade känslor för varandra, drar sig var för sig undan gruppen. De börjar lägga märke till märkligheter: En otäck docka hänger i ett tomt uthus, träden rör sig, gräset verkar vilja attackera.

När så Ingrid blir allvarligt skadad i skogen och hämtad av ambulanshelikopter eskalerar allt. Inte bara växtligheten verkar vilja människorna ont. Även vattnet, luften, mörkret. Elias, Ester och Joseph dras motvilligt till varandra för att försöka rädda det som rädas kan, men det är redan mycket illa. Och sen blir det värre.

Det här är en bok som det tagit mig ett tag att läsa. Handlingen är som är en febrig dröm. Allt är konstigt. Inget är välkänt och därför måste allt processas under läsningen.

Men det är inte bara handlingen som är ovanlig när det gäller den här boken. Även dess tillblivelseprocess är speciell. Författarna är nämligen ett kollektiv bestående av fyra elever och deras skrivlärare som arbetat med boken som ett elevensvalprojekt. När man betraktar boken ur den synvinkeln är den en enastående prestation. Det är också en av få böcker skriven av ungdomar för ungdomar och också därför värd att lyftas.

Eftersom den inte är helt enkel rekommenderar jag den till goda läsare på högstadiet, för de som vill läsa något originellt och utflippat.

Farligt spel IRL

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Per Bergfarligt-spel-irl
Nypon förlag 2020
Hcg
21 sidor

Albin är hemma i sviterna efter en allvarlig influensa. Många på skolan har varit sjuka. Nu är han bättre och orkar spela och har kommit helt in i ett nytt, väldigt välgjort AR-spel. Grafiken är så snygg, allt är så verkligt och ännu mer verkligt blir det när han plötsligt upptäcker att han är på sin egen gata i spelet…

Det här är Erebos super-light. En bok som lockar både med datorspel och en läskig clown, vad kan gå fel? Passar som lättläst på mellanstadiet.

Röd zon

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Magnus Nordinrod-zon
Illustratör: Lars Gabel
Berghs 2020
uHc
119 sidor

Så spännande det blir när Varelserna-duon Nordin och Gabel återigen slår sina påsar ihop för att skriva dystopi. Och hur rätt i tiden landar den inte, mitt i pågående pandemi! Precis som Familjen av Cecilia Lidbeck som jag skrev om för ett tag sedan är detta en bok som plötsligt fått en helt ny och skrämmande aktualitet.

Jag tror att böcker om pandemier kan fungera på två sätt nu. Dels som ett sätt att förstå samtiden, men också som ett sätt att relativisera eländet. Och med Röd zon blir det som i det senare fallet, för så illa som Joel har vi det trots allt inte. Han är ensam överlevande kvar i den karantänzon som kallas Zon B och som består av Vasastan och Norrmalm. För allt han vet kan han vara den enda överlevande i hela Stockholm eller i hela världen och i snart ett år har han klarat sig själv på de övergivna affärernas varulager och den oändliga boksamlingen i stadsbiblioteket på Sveavägen.

Men en dag förändras allt. En röd ballong svävar överbarriären från Zon B, Östermalm och Gärdet. Det finns någon mer som lever.

Särskilt spännande är boken att läsa för mig eftersom den utspelar sig i mina nya hemkvarter. Joel bor i ett ”studenthotell”, jag föreställer mig att det är Generator i närheten av stationen där jag själv bott. Han hänger Vanadislunden som ligger ett stenkast från min arbetsplats Matteusskolan. Han bunkrar Stephen King-böcker i ”Vasa bookstore” som inte finns än, men i framtiden.

Jag tror dock inte att man behöver bo i Stockholm för att roas av denna nya serie där Röd zon är första delen. Allt talar för att den kommer att bli minst lika populär som föregångaren Varelserna, som älskades av läsare långt utanför skådeplatsen Gotland. Den är, åtminstone denna första bok, betydligt mindre splatterblodig än Varelserna. Precis som Varelserna är den nya serien tonårsklassad men jag tror att den kan läsas från fyran och uppåt. Den kommer också att vara ett fint tillskott som lättläst på högstadiet.

De dödas resa

klaraonnerfaltLämna en kommentar

Lena Arrode-dodas-resa
Opal 2020
Hcg
96 sidor

Jag känner mest Lena Arro som bilderboksförfattare, men hennes andra stora författargren är spökhistorierna. Till exempel i serien om Mirja och Marie. 2017 kom Från Döda fallet till Ales stenar : platser med (spök)historia och detta är en bok som är lite grann i samma anda. Den bygger på ”verkliga” skrönor och faktiska platser, men kring det väver Arro en ruskig spökberättelse om en ung person som en natt av kärlekssorg råkar förirra sig ner i Färjekarlens eka och blir utskickad på uppdrag i tid och rum av honom. Det ena värre än det andra.

Det blir aldrig mer än lagom läskigt och jag tror att den kan passa goda läsare från trean.

Det sextonde året

klaraonnerfalt1 kommentar

Kim Liggettdet-sextonde-aret
B. Wahlströms 2020
392 sidor

”Vi talar inte om nådeåret” berättar Tierney. Ingen av de flickor som sitt sextonde levnadsår skickas iväg att överleva i grupp i skogen vet exakt vad som väntar dem. Bara att deras farliga magi ska kanaliseras ut i naturen så att de sedan kan komma hem och bli lydiga hustrur och mödrar. Dessutom vet de allt om de tjuvjägare som jagar flickor som flyr lägret och vilka bestraffningar de familjer får vars döttrar inte kommer tillbaka, levande eller döda. I ett samhälle där kvinnor är mäns ägodelar är detta ett sätt att kontrollera deras krafter och viljor.

Tierney tror att hon är annorlunda, hon vill ändå inte bli en lydig hustru. Hon ska hålla sig för sig själv, ligga lågt. När hon kommer tillbaka ska hon bli en arbetare för att kunna leva ett visserligen hårt, men ändå förhållandevis självständigt liv.

Men hennes planer omkullkastas totalt när hon tvärt emot vad hon trodde ändå får en friare. En mycket attraktiv och åtråvärd sådan. Nu hamnar hon i skottlinjen för den mest intriganta och hämndlystna av nådeårsflickorna och snart går det upp för henne att hennes tid i lägret kommer att bli en blodig kamp på liv och död.

Detta är Tjänarinnans berättelse möter Flugornas herre för flickor. Men till skillnad från Atwoods dystopi finns här ingen förankring i en realistisk verklighet, ingen verklig förklaring till hur eller när den här världen blivit till eller finns. Romanvärlden håller inte ihop till hundra procent. Kontexten känns medeltida (till exempel inga skjutvapen, de dödar med knivar och yxor), men huvudpersonens tankar och känslor känns moderna. Det stör mig, men jag tycker ändå att det är en spännande berättelse. En annan sak som stör är att författarens tack finns först i boken som något slags förord eller programförklaring.

Till bokens förtjänster hör porträttet av Tierney som tillåts misslyckas och göra bort sig gång på gång, och som överlever snarare genom en slump (eller faktisk genom hennes pappas försorg) än på grund av sina fantastiska egenskaper. Hon är trots allt bara ett barn, som fortfarande är i behov av sina föräldrar. Men på slutet är det (spoiler alert!!) hennes blivande make som kliver fram och räddar henne, något som kan tolkas som att det ändå är männen som fixar biffen i romanen. Mina invändningar till trots är det en sträckläsarbok som kan passa i högstadiet.